Spaniens storseger var omtvistat

 Visserligen räknas Malta till en av Europas sämre fotbollsnationer och har mer eller mindre alltid har gjort det så har Malta blixtrat till ibland. 

Spanien behövde en storseger för att ta sig till EM-slutspelet i Frankrike 1984 och den aktuella matchen spelades inför 18 871 åskådare i Sevilla den 21 december 1983. De vann med 12-1 och det redovisades två fyramålsskyttar; dels Rincon från Real Betis (denna klubb är hemmahörande i Sevilla) och dels Santillana från Real Madrid. Anledningen till denna match var att Holland ledde gruppen på mycket bättre målskillnad och fyra dagar tidigare hade Holland (eller Nederländerna) vunnit med 5-0 i Rotterdam. Maltas fotbollsförbund menade även en del år efter matchen att de maltesiska spelarna var mer eller mindre slitna. 

Titta på denna match och bedöm själva (var det något konstigt??), spansk kommentator.

https://m.youtube.com/watch?v=RoFoFdc_ffA

Utifrån hur matchen var så ville spanjorerna utnyttja varje sekund av matchen och redan efter det första målet så var det en spanjor som hämtade bollen. Spanjorerna lade även upp till Maltas insparkar och de gick snabbt till anfall, de ”hjälpte” även till att Malta skulle få bollen snabbt när det var deras boll. På något sätt har denna match gått till historien och det var tal om mutning, långt senare så hävdade två maltesiska spelare (bl a Noman Buttigieg som är en av Maltas mest omtalade spelare) att de hade blivit bjudna på spetsade citroner i halvtid som dock avfärdades. Eftersom denna match spelades mitt i veckan så ställdes samtliga matcher i den spanska La Liga in helgen före matchen.

Källor:

1001 fotbollsminnen”, 2007

https://eu-football.info/_match.php?id=8051

https://www.theguardian.com/football/that-1980s-sports-blog/2023/nov/17/spain-malta-12-1-qualify-euro-84-goals-scored-netherlands

Wikipedia engelskspråkiga 

Sennan tegelbruk

 Detta halländska tegelbruk etablerades 1853 medan aktiebolaget P Olsson & Co instiftades 1911 med säte i Helsingborg. Tillverkningen bestod av fasad- och murtegel samt dräneringsrör och bolaget lades ner 1982. Tegelbruket hade en en 200 meter långt smalspårigt järnväg och en motorlok av okänt tillverkning, loket fanns iallafall 1949.

Källa: Janis Priedits, ”Industribanor i Halland”, del 6, ÖSJ-Bladet, 4/2011

Råå IF i Allsvenskan

 Råå IF har spelat två säsonger i Allsvenskan och den första säsongen 1950-51 blev de tvåa bakom Malmö FF. Sammanlagt blev det 44 matcher med följande facit; 16 vunna, 8 oavgjorda, 20 förluster, 66 gjorda mål, 85 insläppta och 56 poäng. Under dessa två säsonger använde klubben 28 spelare och hälften av dessa gjorde mål. Det var Erik Karlsson som gjorde ett mål och Åke Ohlsson som spelade i samtliga 44 allsvenska matcherna, främsta målskyttar var Bertil Palm 16, Gustav Nilsson 13, Stanley Lindberg 11 och Bertil Johansson 6. Klubbens största seger i Allsvenskan kom den 1 oktober 1950 då de bortaslog Kalmar FF med 6-2 inför 6 516 åskådare på Fredrikskans då Bertil Palm blev tremålsskytt. 

Den fösta säsongen blev de tvåa på 28 poäng och elva poäng efter Malmö FF som hade ett bra lag på den tiden. Palm och Gustav Nilsson delade på den interna skytteligan med elva mål vardera. Tre av spelarna hade förflutet i Malmö FF medan det var fyra från lokalkonkurrenten Helsingborgs IF. Nästa säsong blev de näst sist med 12 poäng och åkte ur Allsvenskan tillsammans med jumbon Åtvidaberg. Sedan dess har klubben kommit upp till de nationella serierna vid ett par tillfällen.

Källor:

Aisiö Martin, ”Hundra år med allsvensk fotboll”, 2010

”Allsvenskan i siffror”, 1950-51 och 1951-52

https://www.svenskafotbollsklubbar.se/showclub.php?clubid=7584

Från banorna

 UPPSALA

Nu är snart inga industrispår kvar i Uppsala och just nu revs de sista stumparna upp. Bilder finns utsatta i det andra inlägget från denna uppställning utifrån åldern räknat.

ORRESTA

I denna ort som ligger mellan Enköping och Västerås fanns det en gång i tiden ett mejeri som hade en egen järnväg. Själva verksamheten pågick till 1939!!!

MORJÄRV

Sidospåret till grusgropen anlades 1917 och 1978 borttogs allt infrastruktur på platsen och numera går inte linjen där mellan Boden-Haparanda.

JOSEFSDAL

Strax utanför Sala låg Josefsdals tegelbruk som anlades 1925 och lades ner 1965, tegelbruket brann 1947. Sidospåret från Norra stambanan anlades 1925, fanns en lastplats vid stambanan också och 1971 togs allting bort.

SKULTUNA

Från Fornminnesregistret kan läsa följande om detta uppfordringsverk; Timmernedsläpp från träbro, 8x5 m (ÖNÖ-VSV), där den SÖ sidan begränsas av en räls. I övrig består nedsläppet av 7 st ledare i form av räls och stockar, i kraftig N-sluttning ned mot Svartån. Vid platsen är ån 15-20 m br och strömmar mot S och ett f.d. sågverk närmare Skultuna.

Torpet Blötan

 Torpet Blötan som låg i Lagga socken (Uppland) fanns på en geometrisk avmätning från 1639 och torpets läge anses vara i skogen ca 200 meter gränsen med Danmarks socken och den gamla länsgränsen (bevis på det är den av metall gjorda vägmärket som visade vad dåvarande länsgränsen gick någonstans. Under året 1688 (eller tidigare) flyttades torpet ca 550 meter nordost om det ursprungliga läget. Det hade då blivit där Sävjaån flyter idag och från storskiftekartan från 1775 finns inte torpet kvar. Torpet låg inte långt ifrån en avrättningsplats som var strax bakom den ensamma ladan som är synlig ute på fältet mellan avfarterna mot Linnés Hammarby och Lagga om man åker på Östunavägen. Det är inte så mycket känt om torpet Blötan och väg i närheten kallades för Blötvägen, om den gick vid Blötans senare läge är inte känt.

Källor:

Fornminnesregistret Riksantikvarieämbetet 

https://www.scribo.se/blotan-en-avrattningsplats-vid-mora-stenar

https://filer.hembygd.se/lagga/uploads/files/2021/03/07/5b%20Torp%20och%20gubbar.pdf

Nu rivs ytterligare rester

 Det gamla stickspåret till ICA-terminalen i Uppsala blir kortare och kortare och häromdagen revs den sträckan som man blockerade med två container som brukar ligga på järnvägsvagnar. Denna del av stickspåret var väldigt snårigt och svårt att forcera, en anledning att det blev blockerat så inga människor kunde gå där. Korten togs under jämna mellanrum mellan 1-3 dagar sedan. Jag var på plats en gång när ett tåg på ett par godsvagnar passerade mig för ca 15-20 år sedan, draget av ett T44-lok. Ett par hundra meter därifrån är en annan övergång av Danmarksgatan och detta stickspår går till energiverket, dessa spår förgrenade sig inne på ett inhägnat område.

Timmersaxen

 Timmersaxen tillverkades i Hennan som ligger vid järnvägslinjen mellan Ljusdal och Ånge, i det senaste numret av Ny Teknik handlar just om detta redskap.