Uppländska kyrkor med torn

 I denna artikel behandlas några av kyrkorna i Uppland som har ett västtorn och ett par kyrkor i landskapet har ett östtorn, dessa ligger i trakten av Märsta. Där rör sig om de äldsta kyrkorna i landskapet som förtjänas en egen artikel och därför inte berörs i denna artikel. Det är några utvalda kyrkor som kommer att publiceras i denna artikel. Under 1400-talet byggdes en del kyrkor och under samma sekel skedde även ombyggnationer och renoveringar på allra flesta kyrkor. 

En kyrka ligger vid Uppsalas östra utkant och det är Vaksala vars kyrktorn syns vida omkring. Denna kyrka är från 1100-talet och de äldsta delarna är västtornet samt långhuset. Redan under 1200-talet började man förändra kyrkan från romansk till unggotisk och det var process som i princip hela detta sekel.

Drygt en mil öster om Uppsala ligger Vänge kyrka vars tätort hette tidigare Brunna. I denna socken fanns troligen en träkyrka som fanns omkring 1000-talet medan själva stenkyrkan började att uppföras under 1100-talet och den äldsta urkunden av själva sockennamnet är från 1291 om ett s k jordsbyte. När själva kyrkoinvigningen skedde är dock osäkert, själva kyrkoplatsen är från tidig medeltid och under 1400-talet skedde en ombyggnad som gjorde att vissa antydningar gjordes att kyrkan är från denna tid. Själva kyrktornet som är spinkig var först bara en utprydnad när det tillkom under 1660-talet och kyrkklockorna hängde då i en stapel och 1750 flyttades dessa till själva tornet. Det kyrkan ser ut idag är efter en omfattande ombyggnad som blev färdigt under 1880-talet med korsarmar och korabsid.

Ett par mil söder om Uppsala och inte så långt ifrån riksväg 55 ligger Balingsta kyrka som troligen byggdes i slutet på 1100-talet med långhus, smalare kor och absid av gråsten. Något sekel senare byggdes tornet som har blivit förändrat genom åren och 1872 lämnades kyrkan åt sitt öde efter år av förfall. Det har nämligen byggts en kyrka av tegel söder om kyrkbyn med samma namn och sedan kom nya krafter igång alltmer under 1910-talet och i synnerhet när prästen E Holliday-Owen blev satt i socknen 1916. Med bl a ägaren till Wiks slott som var bankiren Alfred Berg som finansiär så renoverades den gamla kyrkan mellan 1917-19 och kyrkan upptogs igen, tegelkyrkan revs 1934 (där förekommer gudstjänster under sommaren).

I en bygd runt Öresundsbro är Biskopskulla kyrka en av tre kyrkor som har västtorn medan de två andra är Husby-Sjutolft och Torstuna. De andra är kyrkor med varsin klockstapel och Biskopskulla kyrka är från omkring 1200 och troligen hade en annan kyrka funnits på platsen. Mellan 1954-55 genomgick kyrkan en omfattande renovering och i syfte om att kunna finna spår som tyder på tidigare skeden i kyrkans historia. 

Husby-Sjutolft kyrka ligger omkring 13 kilometer sydost om Biskopskulla om man utgår från fågelvägen och är gotisk kyrka från omkring år 1300. Kyrkan hade ursprungligen tre små gotiska fönster varav två var på sydsidan och ett över altaret. Tornet var i början lägre än idag och fr o m slutet av 1700-talet höjdes tornet, där hänger storklockan från 1675 samt lillklockan från 1739. 

Skepptuna kyrka ligger ett par mil nordväst om Märsta och är ett praktexempel på en kyrka som var från början romansk för att sedan bygga om under 1400-taler till en gotiskt kyrka. Tack vare kyrkans murar är orappade så kan man se spår efter tre små romanska fönster i kyrkans sydvägg som försvann när kyrkan förvandlades till en gotisk kyrka under 1400-talet. Trots förändringarna i kyrkan så har Skepptuna lyckats behållit sin medeltida prägel. Ca halvmilen väster om Knivsta ligger en annan kyrka med västtorn och det är kyrka som ligger om en annan kyrka med torn nämligen Alsike.

Kyrkan som nämndes är Vassunda kyrka som uppfördes under 1200-talet som en romansk kyrka med rektangulär långhus och smalare kor. Liksom många andra kyrkor så byggdes kyrkan om 1400-talet med valvslagningar och det blev kalkmålningar som var vanligt förekommande i uppländska kyrkor under detta sekel. Omkring år 1400 tillkom tornet som blev ersatt av ett torn med låg huv efter en brand.

Avslutande kyrkan ligger strax utanför Östhammar och det är Börstils kyrka som fick sitt torn sent, själva långhuset och koret är från 1300-talet. Men det har funnit en tidigare kyrka på platsen är kyrkohistorikerna relativt säkra på. På mitten av 1400-talet valvslogs kyrkan med stjärnvalv och samtidigt byggdes vapenhuset. Kyrkan genomgick en omfattande renovering och ombyggnad mellan åren 1850-52 då bl a västtornet tillkom. I närheten av kyrkan låg fattighus som eldhärjades i juni 1882 då ett 20-tal personer omkom.

Källor:

Amund Johan & Linda Qviström, ”Det medeltida Uppland”, 2012

Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet 

Blent Karin, ”Vägvisare till kyrkorna i Uppsala län”, Uppsala, 1997

Bonnier Ann-Cathreine, ”Medeltida Uppland”, Bebyggelsehistorisk tidskrift, nr 2, 1981

Ehn Ola, ”Vaksala kyrka”, Strängnäs, 1997

Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet 

Kilström Bengt Ingvar;

”Vassunda kyrka”, Uppsala, 1968

”Husby-Sjutolft kyrka”, Strängnäs, 1980

”Börstils kyrka”, Katrineholm, 1987

Nilsson Bertil, ”Balingsta kyrka”, Uppsala, 1985

Norberg Rune, ”Vänge kyrka”, Katrineholm, 1983

Sundquist Nils, ”Biskopskulla kyrka”, Katrineholm, 1987

Wilcke-Lindqvist Ingeborg, ”Skepptuna kyrka”, Eskilstuna, 1998

Skeppslistan

 Hur en skeppslista kunde har sett ut, från Göteborgs Handel- och Sjöfartstidning 10 maj 1841, bilden är klickbar. Sjötorp ligger vid Vänern där Göta Kanal rinner ut i Vänern.

For ensamma över till Amerika

 Det var två pojkar som ensamma farit över Atlanten från Sverige till Amerika. De hade en lapp med sig att de hette Carlsson och de skulle till Stillwater i  Minnesota. På en polisstation i Chicago togs de emot, sedan togs de till en polismans hem där de fick ett bad, mat och sedan sovplats. Dagen efter var det dags för vidare resan till Stillwater och enligt källan gick resan dit bra. Pojkarna var sex och åtta år gamla, de hade en reskassa på omkring 40 dollar med sig.

Dagens Nyheter 5 juni 1891

Sirius motståndare säsongen 1936-37

Sirius vann Upplands Östra Serie säsongen 1936-37 och klubbarna som de mötte slutade i följande ordning samt deras status idag. Var det verkligen tjugo klubbar i samma serie och inte en uppdelning, men Sirius vann iallafall och alla klubbar tas med. Om man bara tittade på klubbarna som de mötte så slutade det följande (tack Svante Bernhard och Jesper Hammarström som också är medlemmar i ”Sveriges Fotbollshistoriker och statistiker”, bilden är klickbar.

 Om man har förstått det rätt och den ordning som också verkade logisk om det var uppdelning på två serier.

2) Länna IF bildades 1926 och deras sista kända säsong var 1968 då i Upplands division 7 Centralserien.

3). Österby IF skulle senare slå ihop med Dannemora IF och den sista säsongen var 1960 i Division 6 Norra Uppland

4).  Gamla Uppsala IF sista säsong var 1940-41 i division 

6 Västra Upplandsserien då de blev sist av tio klubbar (dock ingen känd koppling till dagens Gamla Uppsala SK).

5) Norrtälje IF bildades samma år som Sirius (1907), sista säsongen var 1974 då blev sist av nio klubbar i division 6 Upplandsserien Östra.

6). SK Iron bildades 1930 med hemvist i Björklinge och slutade 7:a och sist division 8 (Västra) och har varit bra på ishockey.

7) Hallsta IK från Hallstavik, blev 11:a av 12 klubbar i division 5 (Södra i Uppland) 2023. Var i division 3 i slutet på 1960-taket då de mötte bl a Brommapojkarna, Edsbro If och Vesta.

8). Lagga SK bildades 1933 och spelade bara en säsong till innan klubben ”lämnade in”.

9). Skuttunge SK bildades 1932, blev 10 av 12 lag 2023 i division 5 norra Uppland. 

10) IK Fyris bildades 1922 och är också från Uppland och har spelat i division 4 vid några tillfällen, blev 7:a av nio klubbar i division 8 Norra (Uppland) 2018. Klubben utgick efter har spelat division 3 2014 och är den högsta nivå som klubben har spelat på.

11). Henriksberg SK bildades 1934, den sista kända säsongen var 1942-43.

12). Vittinge IK bildades 1921, sammanslogs med Morgongåva SK 1976 och den sista säsongen med detta namn var 1976 då de blev 10:a av 12 klubbar i division Södea Uppland, har spelat i sitt eget namn ytterligare ett par tillfällen, senaste var 2012 då de blev sist av tio klubbar i division 7 (Västra).

13). Rånäs IF bildades 1921 och blev 5:a av åtta klubbar i division 7 (Östea, Uppland).

14). Tensta GIF, sista säsongen var 2017 när de blev 3:a av sju klubbar i division 8 (Norra).

15). Uppsala IF, bildades okänt år, har flera säsonger i trean och den längsta svit var mellan 1966-73, mötte bl a Sirius i division 3 (Östra Svealand) 1961; vann division 5 (Södea) 2023.

16) Vänge GIK som kom ifrån en ort som hette Brunna och som senare bytte till Vänge som kyrkan också heter. Det var klubbens enda kända säsong.

17)  Almunge IF sista säsong var 1940-41.

18). Riala GIF blev 2:a av 12 klubbar i division 5 (Södea) 2023

19) Grillby BK bildades 1921 och sammanslogs tillsammans med Litslena IF och Wilö IS till Nordis, sista säsongen med namnet var 1969.

Källor:

Eget tidningsarkiv

https://www.svenskafotbollsklubbar.se/showserie.php?serieid=35757

Enköpings SK och Sirius

 Toppen av division 1 (Norra) så ut som följande;

Enköpings SK 26 matcher 17 plusmål 55 poäng

__________________________

Sirius 26 matcher 38 plusmål 54 poäng

—————————————————-

Västerås SK 26 matcher 32 plusmål 49 poäng

Sirius gick upp till Superettan genom att slå Väsby i kvalet genom att spela 1-1 hemma på Studenternas inför 2  893 åskådare och vann med matchens enda mål av Olle Kullinger i den 71:a matchminuten inför 1 148 åskådare varav drygt 800 från Uppsala. Sirius gjorde 62 mål under säsongen och det var flest i serien och Kullinger gjorde 17 mål. Både ESK och Sirius vann 17 av matcherna, men Sirius sex matcher och det mer än ESK. Mötena mellan dessa två slutade 2-1 till Enköping på Enavallen medan matchen på Studenternas slutade 2-0 till Sirius favör. Sirius vann med 8-0 på Studenternas inför 679 åskådare och målen gjordes av Mattias Johansson 4, Mani Tourang, Dighe Dombrowski, Olle Kullinger och Christopher Lundin. Samma klubb som gav Enköping den största klumpen för säsongen när de vann med 7-2 på sin hemmaplan. 

Källor:

Eget tidningsarkiv

Egna anteckningar

https://www.fotbollsdata.se/

Bergsbrunna Tegelbruk

 Bergsbrunna Tegelbruk ligger på den östra sidan om stambanan söder om Uppsala och stadsdelen Bergsbrunna på andra sidan av järnvägen. Numera har andra företag sin verksamhet i tegelbrukets gamla lokaler. Det fanns förut tre skilda tegelbruk på platsen och det bruket som kallades för Norra Bergsbrunna Tegelbruk grundades 1898 med tillverkning på mur- och taktegel. Det var kronolänsmän som stod för ägandet av bruket i början på 1900-talet och 1917 blev tegelbruket en del av AB Byggnadsvaror i Stockholm, tre år senare såldes bruket till Mälardalens Tegelbruk. Tegelbruket förändrades genom åren såväl sin verksamhet som struktur på byggnader. Omkring 1950 ändrades produktionen till gult fasadtegel bl a och 1966 revs det gamla bruket, samtidigt började tegelbruk att hämta sin lera i Skälby i Vaksala strax öster om Uppsala. Tegelbruket lades ner 1984 sedan verksamheten hade gått på sparlåga under de sista åren. Egen järnväg med 600 mm spårvidd började att anläggas 1898 och 1917 fanns det 3,1 km spår. Under åren 1918-19 ersatte en automatisk kabelbana med 12 vagnar och totalt 4,7 km järnväg. Under 1920 anlades en utlastningsbana på 200 meter från bruket till en lastkaj på Norra Stambanan och användes ännu 1958 och 1961 uppges detta spår vara rivit. Lokdrift infördes 1936 och två nya övertag anlades 1948 samt 1961. Under 1961 nedlades all lokal järnvägstrafik på tegelbruket och ersattes av lastbilar. Två motorlok av okänd tillverkning användes och det första loket hade en Chevroletmotor som köptes 1936 (en uppgift anger att detta lok hade tjänstgjort på Näsby tegelbruk i Södermanland, men denna uppgift är samtidigt osäker. Det första loket skrotades 1948 och då kom nästa lok som skrotades 1961. För omkring tio år sedan försökte skribenten få reda på fler uppgifter när det nåddes av ett rykte om en äldre man som hade åkt med i loken som barn. Han mindes bara åkningen och om motorloken hade han däremot ingen kännedom om.

Källor:

Agius Roland, ”Industriepoken i Uppsala”, 2017

Bruno Wilhelm, ”Tegelindustrin i Mälarprovinserna 1815-1950”, Geographica nr 28, Uppsala, 1954

Freding Mats, ”Industrilok i Uppland”, 1991

https://okandahandelser.blogspot.com/search?q=Bergsbrunna&m=0

Dim-matchen 1970

 

Dim-matchen mot Katrineholm i kvartsfinalen av bandyns slutspel i februari 1970 och som Sirius slutligen förlorade. Denna händelse är ihågkommen av de äldre personerna som följer Sirius.