Bergsbrunna Tegelbruk

 Bergsbrunna Tegelbruk ligger på den östra sidan om stambanan söder om Uppsala och stadsdelen Bergsbrunna på andra sidan av järnvägen. Numera har andra företag sin verksamhet i tegelbrukets gamla lokaler. Det fanns förut tre skilda tegelbruk på platsen och det bruket som kallades för Norra Bergsbrunna Tegelbruk grundades 1898 med tillverkning på mur- och taktegel. Det var kronolänsmän som stod för ägandet av bruket i början på 1900-talet och 1917 blev tegelbruket en del av AB Byggnadsvaror i Stockholm, tre år senare såldes bruket till Mälardalens Tegelbruk. Tegelbruket förändrades genom åren såväl sin verksamhet som struktur på byggnader. Omkring 1950 ändrades produktionen till gult fasadtegel bl a och 1966 revs det gamla bruket, samtidigt började tegelbruk att hämta sin lera i Skälby i Vaksala strax öster om Uppsala. Tegelbruket lades ner 1984 sedan verksamheten hade gått på sparlåga under de sista åren. Egen järnväg med 600 mm spårvidd började att anläggas 1898 och 1917 fanns det 3,1 km spår. Under åren 1918-19 ersatte en automatisk kabelbana med 12 vagnar och totalt 4,7 km järnväg. Under 1920 anlades en utlastningsbana på 200 meter från bruket till en lastkaj på Norra Stambanan och användes ännu 1958 och 1961 uppges detta spår vara rivit. Lokdrift infördes 1936 och två nya övertag anlades 1948 samt 1961. Under 1961 nedlades all lokal järnvägstrafik på tegelbruket och ersattes av lastbilar. Två motorlok av okänd tillverkning användes och det första loket hade en Chevroletmotor som köptes 1936 (en uppgift anger att detta lok hade tjänstgjort på Näsby tegelbruk i Södermanland, men denna uppgift är samtidigt osäker. Det första loket skrotades 1948 och då kom nästa lok som skrotades 1961. För omkring tio år sedan försökte skribenten få reda på fler uppgifter när det nåddes av ett rykte om en äldre man som hade åkt med i loken som barn. Han mindes bara åkningen och om motorloken hade han däremot ingen kännedom om.

Källor:

Agius Roland, ”Industriepoken i Uppsala”, 2017

Bruno Wilhelm, ”Tegelindustrin i Mälarprovinserna 1815-1950”, Geographica nr 28, Uppsala, 1954

Freding Mats, ”Industrilok i Uppland”, 1991

https://okandahandelser.blogspot.com/search?q=Bergsbrunna&m=0

Dim-matchen 1970

 

Dim-matchen mot Katrineholm i kvartsfinalen av bandyns slutspel i februari 1970 och som Sirius slutligen förlorade. Denna händelse är ihågkommen av de äldre personerna som följer Sirius.

Sjunkande fartyg

 Vet inte hur länge det har varit så och har för mig att Uppsala Nya Tidning hade någon artikel om det tidigare. Fartyget på bilden har alla gånger sett sina bästa dagar och antagligen läcker det ingenting eftersom fartyget får vara kvar. Det är dock inte det för första gången som ett fartyg har sjunkit eller har fått slagsida i Uppsala Hamn. För några år sedan var det restaurangbåten Skeppet som hade fått slagsida och som senare togs bort.

Norrskedika gruvor

 Här är en liten sammanfattning av artikeln som skribenten skrev i Spårläget 3/2013 om Norrskedika gruvor strax norr om Östhammar. Driften var igång fr o m 1860-talet till 1907 och arbetet vid låg ofta nere p g a rasrisk. Det största rasrisken skedde 1873 och fast att det hände under arbetstid så råkade ingen arbetare illa ut. Själva malmen var viktigt och trots detta så hamnade Norrskedika lite grann i skymundan efter Dannemora och Vigelsbo. Efter nedläggningen av gruvdriften pågick omskrädning fram till 1915. En bana anlades från gruvorna till Granfjädrn 1880 där en pärm väntade.

Förfallen smedja???

 En förfallen byggnad som troligen har varit en smedja och om den finns kvar är det utanför Enköping med omnejd.

Tobini, en oförglömlig outsider

 Tobini är en valack som föddes 1993 efter Shogun Lobell-Sweet Solange-Quick Pay och han gjorde 43 starter mellan 1997-2003. Han vann åtta lopp, blev 2:a vid sju tillfällen och tjänade ihop 572 500 kronor. Han kom igång sent och var rätt så besvärlig som unghäst och bland faderns avkommor så kommer han först på 21:a plats när det gäller intjänade pengar eftersom Shogun Lobell har tio miljonärer som bl a Dream Shogun, Shogun Wind, Ferrytown, Carwalk och Empire Dust. Det blev fem vinster på Solvalla och var också favorittippad vid några tillfällen.

Källor:

Banprogram olika banor
Egna anteckningar

Travsport.se

Da-loken

 Da-loken tillverkades liksom andra ellok på flera svenska verkstäder som bl a ASEA i Västerås och Nohab i Trollhättan. Av detta lok tillverkades det 93 exemplar mellan 1952-57, i SJ:s nummerserie fick dessa lok 790-823 och 883-941. Vissa loktekniker ansåg i början på 1940-talet att Da-loken verkade omoderna med bl a koppelstänger så beslutade lokkommittén 1948 att dessa skulle börja att tillverkas. Men flera lok av denna typ skulle vara tjänst i mer än 40 år  Omkring 2005 fanns det tolv lok kvar och de flesta av dem var kördugliga, flera av dem finns på olika järnvägsmuseum. På internetsidan om loket så kan få fram bilder på Da-loken och även historiken om varje lok.

Källor:

Bevaringsplan för järnvägsfordon”, Gävle, 2004

svenska-lok.se