Kortfattat om Millersvik socken

 Millersvik socken ligger på Värmlandsnäset som sticker ut cirka två mil från Säffle i Värmland. Denna socken tiihörde Näs härad som hade tio socknar och socknens areal var 35,31 kvadratkilometer (men i Emigrationsutredningen angavs dock arealen till 34,71). Det är medeltida socken som omnämns redan 1334. Kyrkan är en stenkyrka med medeltida murar och har en sandstensfunt från slutet av 1100-talet och ett torn av okänt ålder revs under 1700-talet. Socknen har en del fornlämningsobjekt från äldre tider.

Folkmängden var under 1800-talet och början på 1900-talet följande; 1805) 447, 1865) 729, 1880) 707, 1900) 476 och 1907) 361. Under det sista decenniet av 1800-talet hade Millersvik socken en medelfolkmängd på 537 invånare. Under tiden 1891-1900 vigdes det 17 par, 75 barn föddes varav fyra föddes utanför äktenskapet,  85 personer dog, 18 utvandrade och tre invandrade. Millersvik är också den minsta socknen eller församlingen i häradet. Socknen gränsar i norr till Ölserud och i söder till Eskilsätet. 

Under tiden 1881-1900 hade socknen 42 emigranter medan fem kom till socknen från utlandet. På tal om emigrationen så var Värmlands län en utvandringsbygd och under de sista 19 åren så emigrerade sammanlagt 2 314 personer medan 451 immigrerade i Näs härad. Det som var skillnaden var att Millersvik hade mindre emigration än de andra socknarna och det var bara Millersvik som hade tvåsiffrigt, de andra hade tresiffrigt.

I jämförelse med de jämnstora socknarna i häradet hade 

Ölserud 141, Huggenäs 116 och Östra Ny 139. Själva omfattning hade Millesvik 3,46 promille i nettoutvandringen under 1880-talet i järförelse med länet 11,10 medan nästa decennium var det 2,79 (länet 5,78).

I Millesvik så installerades ett spannmålsmagasin 1806 med en spannmålsfond med 294 tunnor och ”Bidrag med diverse ändamål” på 14 tunnor för användning vis kristider eller om någon av gårdarna skulle brinna ned. Enligt uppgifter så hade socknen 511 invånare och 62 hushåll 1800 och tio år senare 458 invånare och 86 hushåll.

Avslutningsvis kan man nämna att folkmängden har såväl gått över som under 500 invånare ett flertal gånger sedan Tabellverket inledde sina folkräkningar 1749.

Källor:

Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet 

BiSOS, Befolkning 1900

Det medeltida Värmland, Stockholm, 2018, Riksarkivet (hemsidan)

Emigrationsutredningen, Bilaga V, 1908

Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet 

Norman Hans, ”Bergslagen och Nordamerika”, Uppsala, 1974

https://start.varmlandsrotter.se/wp-content/uploads/s-millesvik.pdf

Summariska folkmängdsredogörelser, Tabellverket

Åmark Karl, ”Spannmålshandel och spannmålspolitik i Sverige 1719-1830 ”, Stockholm, 1915

Boskapen i några uppländska socknar 1905

 I Vassunda socken fanns det 1905 följande antal boskapsdjur; 205 hästar över tre år och 35 under tre år, vidare fanns det 32 oxar, 19 tjurar, 652 kor, 161 ungnöt under tre år, 189 får inklusive lamm, 141 grisar och 1 050 fjäderfä. I grannsocknen Haga som är mycket mindre i storlek än Vassunda hade under detta år 20 bisamhällen. Däremot hade endast två socknar bland det uppländska urvalet getter, en i Harg och tre i Faringe. Det redan nämnda Vassunda tillhör de socknar som inte hade något bisamhälle. Annars hade Roslags-Bro 79 bisamhällen, de socknar som hade en del bisamhällen var Husby-Lyhundra 47, Estuna 44, Ununge 46, Skederid 35 och Fasterna 85. Gemensamt för dessa fem socknar var att de antingen ligger längs med Roslagskusten eller i granne med en kustsocken. Några mil längre upp ligger Börstil som hade 61 bisamhällen och det var bara en socken inåt land som kunde mäta sig med att ha flera bisamhällen nämligen Vallentuna med 54 bisamhällen. Förutom Vassunda fanns det inga bisamhällen i Gräsö, Vada, Angarn, Markim och Singö. Den sistnämnda socken var också den enda socken som inte hade någon oxe men däremot sju tjurar. Samtliga socknar i listan hade hästar, tjurar, kor (alla hade antingen tresiffrigt eller fyrsiffrigt antal kor), får, grisar och fjäderfä. I t ex Forsmark fanns det 120 hästar över tre år, 27 under tre år, 24 oxar, 10 tjurar, 522 kor, 247 ungnöt, 309 får, 166 grisar, 11 bisamhällen och 225 fjäderfä. Avslutningsvis antalet kor i några nämnda socknar; Lagga 679, Östuna 587, Husby-Långhundra 823, Gottröra 671, Alsike 482, Haga 260, Vidbo 496, Vada 269, Gräsö 594, Knutby 1 178, Almunge 1 589 och Husby-Lyhundra 607.

Källa: BiSOS, ”Boskapsskötsel och jordbruk”

Alvastra klosterruin

 Alvastra klosterruin ligger i Västra Tollstad socken strax norr om Ödeshög i Östergötland och inte så långt ifrån kyrkan. Ruinen är efter ett kloster som drogs in p g a reformationen på 1500-talet efter order från Gustav Vasa.

Motala kyrka

 Den nya kyrkan från 1770-talet står på den gamla kyrkans grund.

5-1 mot Westermalm

Söndagen den 1 juni 1924 vann Sirius med 5-1 mot Westermalm och matchen spelades inför en storpublik enligt källan. Matchen hade däremot en tråkigt tillställning tydligen enligt detta citat; Matchen var en besvikelse, icke blott för den ovanligt stora publik, som sökt sig ut till Grindstugan för att få skåda en jämn match, utan även för det uppresta laget från Stockholm, som visst inte fann råd för domaren, hr Ulfsjöö, ögon. Domaren var som sagt vad inte så populär och det var i synnerhet hos bortalaget. Westermalm hade en bra grepp om matchen och hade möjligheter att kvittera efter Sirius hade gjort det första målet. Domaren blåste av för off-side när Westermalm anföll och när bortalaget inväntade signalen så kunde Sirius göra det andra målet. Ulfsjöö dömde också straff för Sirius som betydde hemmalagets tredje mål och strax därefter utvisades Westermalms Halvar Karlsson för en obetydlighet enligt källan. Inga målskyttar redovisades i matchrapporten i källan.

Källa: Idrottsbladet, nr 70, 6 juni 1924

(Tidigare publicerat på Sirius historiska

Järnvägsstationen i Knivsta

 Det har alltid varit en järnvägsstation i Knivsta söder om Uppsala medan godshanteringen drogs in i juni 1971. Efter denna indragning förekom bl a vagnshantering från sågverket som också är rivet sedan drygt femton tillbaka. Stationen är på tolv meters höjd ovanför havet. Alsike som ligger fyra kilometer norr om Knivsta var det en hållplats fram till 30 maj 1976.

Källa: Järnvägsdata med driftplatser”, 2009

Tjeckoslovakisk stridsvagn

 En av de lyckosamma stridsvagnstypen i Tjeckoslovakien var stridsvagnen med beteckningen LT-38 och som kanske var stötestenen i tjeckiskt vapenindustrin under 1930-talet. Bygget av denna stridsvagnstyp hade påbörjats inom Pragområdet 1933 och exporterades till handfull länder som t ex Peru och Sverige. I samband med Nazi-Tysklands annektering av landet så upphörde tillverkningen av denna stridsvagnsmodell.

Källor:

”Militärhistorien, svensk version 2013

White B T, ”Tanks and other Armoured vechicles during World War II”, London, 1983