Åbro bryggeri

 Från Nationella databasen(NAD)

Åbro Bryggeri KB Åbro Bryggeri grundades 1856. Under de första årtiondena bytte bryggeriet ägare ett flertal gånger. 1889 köptes det av AB Oskarshamns Bryggerier. Som chef och bryggmästare anställdes Herman Johansson, som i sin tur inköpte bryggeriet 1906 och 1922 överlät det till sin son Axel Dunge. År 1947 omändrades firman till kommanditbolag. Vid Axel Dunges bortgång 1953 blev hans äldste son Per Dunge chef. Åbro Bryggeri visade sig vara ett mycket livskraftigt företag. Sålunda ökade omsättningen från 1 580 000 pilsner och 75 000 läskedrycker år 1917 till 4 155 000 pilsner och 3 373 000 läskedrycker år 1955. Dessutom tillverkades 1955 stora mängder enbärsdricka och svagdricka. 1956 inköptes Egnells Bryggeri i Eksjö, vars tillverkning överflyttades till Vimmerby. Eksjöbryggeriet användes senare som nederlag. Även i Tranås och Fågelfors fanns nederlag. Åbro Bryggeri hade 1956 cirka 50 anställda och för distribution fanns ett tjugotal lastbilar.

Det är inte lätt att hitta en sådan fin historik på Nationella databasen, www.nad.ra.se numera. Men liten historik om en av våra ölsorter finns det. Ett tjugotal lastbilar fanns det för att distriburera öl till olika orter under 1950-talet. Märkbart är det att produktionen ökade fr o m 1917 när pilsner var den absoluta bryggeritoppen. Läskedrycker kom inom snar framtid också ikapp.

(Tidigare publicerat)

En man med alkoholproblem

 Alkoholproblemen var också ansträngda under 1800-talet, fast möjligen i en annan skepnad och ett rättegångsärende som togs upp av poliskammaren i Göteborg och blev publicerat i Göteborgsposten den 24 september 1873. Det var måleriarbetaren Otto Frithiof Seholm som hade blivit häktat p g a hustrumisshandel. Han hade länge levt ett liv med ständigt alkoholproblem och dessutom hade han lyckas gjort frun illa vid några tillfällen. Ett annat problem i det där fallet var att han inte hade bidragit till hemmet och man skall också känna till att makarna hade barn ihop. Vittnen som hade sett eller hört, berättade också vilket elände liv det hade varit i familjens hem. Fadern dömdes därmed till två månaders fängelse.

(Tidigare publicerat)

Ladan bakom Grissla värdshus

Grissla värdshus inte långt ifrån Tierps kyrka revs för drygt tio år och det fanns en lada bakom själva värdshuset. Den nedanstående notering är från 2018.

På äldre bilder fanns det en äldre ekonomibyggnad bakom själva värdshuset i Grissla som nu rivs, ladan som var förfallen redan på 1950-talet revs under en okänd tidpunkt.

Stortjuven Andersson-Sundberg

 Jag försökte googla på honom och hittade inte ett dugg om honom. Iallafall lyckades jag inte att hitta någonting om honom på internet.

Den 27 juli 1865 eller den 26(födelseboken) föddes i Söderåkra en pojke med namnet August Wilhelm Andersson Sundberg och han skulle betraktas som en av Sverige värsta stortjuvar kring förra sekelskiftet. Han var igång redan som tonåring och han var ett vanligt inslag i svensk press. Hans ursprung var att han kom ifrån taskiga hemförhållanden och både han samt systern fick ta sig an om sig själva redan när de var ett par år gamla. I en notis under rubriken rättegångsärrenden i Stockholms dagblad den 1 december 1890 stod det följande om honom.

Medels elektrisk ledning greps på bar gerning en ung tjuf, då han här om dagen i ett pantlånekontor, 28 Vestmannagatan, sökte tillgripa några ur. Kontorets egarinna hade nämligen märkt at flera klockor försvunnit, utan att tjufven kunnat ertappas, hvarför hon låtit anbringa elektrisk ringledning, som ock föranledde tjufvens fasttagande. Han befans vara ynglingen A V Andersson Sundberg, född 1865 i Söderåkra(Kalmars län), och har utom nämnda stölder äfven begått en mängd om stor djerfhet, vittnande inbrott, hvarvid han tillgripit pengar, kläder och matvaror. 

Hans meritlista var digert redan mitten av 1890-talet och kan referera till rättegångsärrenden som publicerades i Södermanlands läns tidning den 11 mars 1896. Då hade han gjort 56 inbrottsstölder och 17 stölder utan inbrott, varav 34 inbrott samt åtta stölder hade gjorts i Uppsala län, ett inbrott/tre stölder i själva staden Uppsala, sju inbrott i Stockholms läns landsbygd, nio inbrott samt sex stölder i själva huvudstaden, fem inbrott i Västmanlands län och en stöld i Södermanlands län.

Bilden till vänster visar en ung Andersson-Sundberg och hade då spenslig kroppsbyggnad. De senare upplagor av attester visar en mer allvarsam samt ett ärrig tjuv. I september 1894 gjorde han skyldig till ett inbrott i järnvägsstationen i Bergsbrunna utanför Uppsala. Han hade då besökt stationen under natten och hade då tagit såväl biljettkassan som ett assurerat brev till en viss Modin(värt 200 kronor). Det stod ingenting i notisen om inbrottet i Bergbrunna stationshus i september 1894, däremot stod det att han hade gjort under rättegångsärrenden den 11 februari 1896. Han var ständigt en poliskund och gjorde sig också skyldig till misshandel, vilket gav honom åtta års fängelse mellan 1912-20 på Långholmens centralfängelse.


Han var inblandat i en scen som publicerades i tidningen Upsala tisdagen den 14 april 1896.

En pinsam scen förekom i lördags afton vid härv jernvägsstation, då häktade Andersson-Sundberg och dennes syster och svåger skulle transporteras med det södergående tåget till Stockholm. I öppet åkdon fingo de de vänta omkring en qvarts timme, utsatta för en stor nyfikenhet. Andersson-Sundberg var belagd med handbojor och omgärdad med en stor kätting om lifvet, svågern fängslad med fotbojor. Andersson-Sundberg lät sig icke bekomma, utan föreföll munter och obesvärad, hvaremot svågern och systern syntes vara djupt nedslagna och generade. I Stockholm begagnas alltid täckta vagnar vid fångars forsling.

Det är okänt för mig när han dog och håller på att kontrollera dessa uppgifter. Den sista kända posten om honom är från 1920 och ännu höll han på med det som han alltid har hållit på med.

Källor:

Databasen "Frigivna straffarbetsfångar", Svarkatalogen
Födelseboken, Söderåkra socken, Svarkatalogen
Stockholms dagblad, 1 december 1890
Södermanlands läns tidning 11 mars 1896
Tidningen Upsala, 11/9-1894, 11/2-1896 och 14/4-1896

(Tidigare publicerat)

Spelare i vattnet

 Förr i tiden spelades bandymatcher på sjöisar och det hände att isen brast under en match. Genom åren har jag såväl hört av andra som läst i äldre dagspress att isen brast exempelvis vid hörnor eller lite varstans på matchen. Ett exempel är från Uppsala Nya Tidning den 7 januari 1952 att spelare hade hamnat i vattnet i Dalsland. 

Bilden är som vanligtvklickbar!!!

Sommarnotiser

Lätt att använda, men långsamt

Visartelegrafen användes av samtliga järnvägsstationer i Sverige under 1800-talet och den var lätt att använda. En nackdel var att det tog tid innan jobbet kunde avslutas.

Källa: Björn Kullander, ”Sveriges järnvägshistoria”, 1994

Låg i Norrköping

På Drottninggatan i Norrköping byggdes Skandinaviska kredit och Östergötlands enskilda bank 1908 (Bergsten och Northun som arkitekter) och Aron Johansson som ritade Telegrafstationen 1912

Källa: Anders Johnsson, ”Fånga platsen”, 2008

Dog i hög ålder

Den f d kontraktsprosten och kyrkoherden i Björklinge socken norr om Uppsala som hette Pehr Petersson avled den 3 juni 1895 i Björklinge prästgård, blev 89 år gammal.

Källa: Tidningen Upsala 6 juni 1895

Ett par händelser

Den 1 april 1896 försattes barberaren Emil Svensson i konkurs i Uppsala och på Ekebysjön (nu en försvunnen sjö) hade ett par svanar varit synliga under ett par veckor.

Källa: Tidningen Upsala 2 april 1896

Ett exempel på ombesörjning

Mellan den 1 januari 1928-30 juni 1940 ombesörjde Helsingborg-Hässleholms järnväg även trafiken på Ängelholm-Klippan järnväg.

Källa: Järnvägsdata 1999

13 är inget olyckstal för Tremelling

Målvakten Dan Tremelling var i 13 år hos Birmingham City och han kom den 13 maj 1919 från Lincoln City och lämnade den 13 maj 1932 för Bury. Han stod i 391 matcher för Birmingham och vann gamla division 2 med klubben 1921 samt spelade 13 matcher i FA-cupen.

Källa: Tony Matthews, ”Birmingham City—-A complete record”, Derby, 1995

Föll i stormötet

Wolverhampton kom 2:a efter Coventry City i gamla division 2 säsongen 1966-67 och den 29 april vann Coventry med 3-1 inför 51 455 åskådare hemma på Highfieöd Road mot just Wolverhampton. Publiksiffran är  även största på denna arena.

Källor:

Matthews Tony, ”Wolves—A complete record”, Derby, 1994

Rothmans Football Yearbook 1999-2000

Återfunnen målning

 Ett franskt par snodde den välkända målningen ”Den heliga familjen” av holländaren van det Wurff i april 1859. Den stals från ett museum i Amsterdam och paret tog med sig målningen till London, där paret greps. På den tiden lämnades inga brottslingar till Holland från de brittiska öarna. Paret blev släppta senare och tavlan skickades tillbaka till Amsterdam. Flera konstnärer har målat detta motiv i sina egna versioner.

Källor:

Göteborgsposten 30 april 1859

Konsten i fokus”, Stockholm, 1976

Norstedts uppslagsbok 2003