Skördarnas beskaffenhet

I augusti 1821 var det frostnätter i slutet på augusti och början på september som orsakade allmän missväxt i Norrland (från Hälsingland och norrut). Det var även problem med skörden i norra Dalarna och i Småland skadades den viktiga potatisen av kyligt väder. År 1822 var det missväxt av hö och särskilt vårsäden var under medelmåttet. Det var en mycket mild vinter 1925-26 och i Mellansverige var det missväxt av potatis och hö. Sverige råkade ut för två mycket stränga vintrar mellan 1828-30 som även hämmade på skörden.

Källa: Gustav Utterström, "Jordbrukets arbetare", Stockholm, 1957

Några extra notiser

Zinkplåt

Zinkplåt började att användas till vanliga bostadshus under 1800-talets andra hälft. Den har en lång hållbarhet och var blankt i början för att sedan få ett grått oxidskikt, behövdes aldrig bli målat.
Källa: Ove Hindemark m fl, "Så renoveras torp och gårdar", 2011

Persontrafiken var inställt

Persontrafiken på Åmål-Årjängs järnväg var inställt mellan 20 april 1933 till 30 november 1936 och den 5 september 1932 lades persontrafiken mellan Hallanda-Kättilsby ner (4 km).
Källa: Järnvägsdata", 1999

Befästningen Tingstäde

År 1903 påbörjades arbetet med att anlägga Tingstäde 25 km utanför Visby och blev avsedd som mobiliseringsplats för öns samtliga styrkor, färdigställdes 1917.
Källa: Faktakalendern 2003

Ladugårdsbrand

Natten till den 3 september 1895 brann en ladugård ner till grunden i Kaphöjden i Karlskoga socken och 25 kor blev innebrända.
Källa: Södermanlands Läns Tidning 5 september 1895

Utvandrare med ångfartyget Orlando

Den 2 mars 1888 avgick ångfartyget Orlando från Göteborg till Hull med 423 emigranter ombord för vidare resa till Amerika.
Källa: Svenska Dagbladet 6 mars 1888

Kungen skänkte pengar

När den engelska kungen Edward skulle resa från Stockholm gav han 1 000 kronor till stadens arbetsstugor för barn.
Källa: Tidningen Upsala 28 april 1908

Känd för sin bykrönika

Den skotske författaren John Galt blev mest känd för sin bykrönika; "Det hände i vår by" från 1821.
Källa: "Norstedts uppslagsbok", 2003

"Bonnstan"

I Skellefteå byggde man 116 hus med enkla kamrar för att bönderna skulle få nattlogi när de besökte kyrkan i samband med gudstjänster. Den nuvarande bebyggelsen är från 1830-talet, med det har funnits stugor sedan tidigare och innan 1830 eldhärjades dessutom "Bonnstan" ett flertal gånger. Namnet "Bonnstan" uppkom sedan detta hade använts i folkmun.

Källor:

Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet
Eriksson Leif m fl, "501 platser du måste se innan du dör", 2015

Den sista amatörkaptenen

Amatörismen i England avskaffades 1974 och den senaste amatören som var kapten i det engelska fotbollslandslaget var A G Bower som då spelade för Corinthians. Det var när England spelade mot Wales i Wrexham den 12 februari 1927 i en match som slutade 3-3. Bower spelade fem landskamper för England och den nämnda var hans sista landskamp.

Källor:

Rothmans Football Yearbook 1983-84
Soar Phil, "The Hamlyn´s A-Z British Football Records", Twickenham, 1984

Nedbrunnen kyrka?

Den förra Landa socken tillhör numera Saleby församling (Västergötland) och i samband med en undersökning vid Landa kyrkplats 1955 påträffades en stor mängd träkol. Detta tyder på att kyrkan troligen har brunnit ner till grunden och detta inträffade vid en okänt tidpunkt. Enligt en notis i Saleby kyrkobok 1655 så stod det att kyrkogården i Landa har "avbärgas" till kyrkans bästa.

Källor:

Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet
Lagerlöf Erland, "Medeltida träkyrkor", Borås, 1995

Nära nedflyttning

Preston låg på nedflyttningsplats i den gamla division 3 säsongen 1982-83 när de hemmaslog Cardiff City med 2-1 den 19 mars 1983 på Deepdale. Det var också klubbens första ligavinst på åtta matcher och en vecka tidigare hade förlorat med 0-4 mot Bournemouth på bortaplan. På de återstående tolv matcherna vann de åtta av dem och förlorade endast en match. Klubben slutade slutligen på en 16:e plats och gjorde 60 mål på 46 ligamatcher.

Källa: Rothmans Football Yearbook 1983-84

Ett par J-ångloks öden

Det var 46 J-ånglok som SJ använde sig av under den första hälften av 1900-talet och 45 av dessa tillverkades mellan 1914-18, även ett ånglok som hade tillhört Östra Skånes järnvägar kom under denna littera 1944. Det var ångloket med SJ-nummer 1265 som hade tillhört ett par järnvägsbolag i södra Sverige och hade likvärdiga tekniska data som de övriga J-loken förutom själva dragkraften. Nr 1652 hade 11 kp/kvadratcentimeter mot 12 för de andra loken. Hos SJ fick de följande nummer; 1233-1237, 1261-1263, 1272-1273, 1291-1300, 1336-1345, 1388-1402 och så 1652 förstås. År 1918 var dessa placerade på följande orter; 11 stycken i Stockholm, 8 i Göteborg, 6 i Malmö, 9 i Östersund och 11 i Borås. Efter diverse avställningar som exempelvis nr 1294 i Gävle och 1389 i Norrköping 1957, medan tre som placerade i Malmö avställdes 1958 (nr 1339, 1395 och 1652).
Dessa hade gjort en godartat tjänst hos SJ även efter elektrifieringen som inleddes under mellankrigstiden och då kom tiden ifatt J-ångloken under 1950-talet. Slopningen av ånglokstypen ägde rum mellan 1961-70, tre tillverkare låg bakom denna littera (Motala, NOHAB i Trollhättan och Atlas i Stockholm) och t ex nr 1233 (blev tillverkat i Motala 1914) som slopades 1969, med skrotning 1980 i Vislanda. Nr 1261 (Atlas 1915) slopades 1969 och skrotades i Juån grusgrop ett par år senare och nr 1291 (NOHAB 1917) slopades 1969 och skrotades 1972 i Vislanda.

Källor:

Diehl Ulf m fl, "Normalspåriga ånglok hos Statens järnvägar", 1973
Fjeld Ulf, "Utgångna loktyper under 1979", TÅG, nr 3/1980