Tön

Det är ett medeltida spannmålsmått i östra Mellansverige och var vanligt förekommande från Dalarna/Gästrikland till norra Småland. Det delades in i sex stycken s k spann och var i början av 1500-talet ca 300 liter. Det tycks har varit ett okänt mått eftersom det inte går att hitta termen tön i flera källor än Hannerberg. Spann däremot är ett välkänt mått från förr i tiden.

Källor:

"Faktakalendern", 2012
Hannerberg David, "Kumlabygden", band 4, Kumla, 1977
Lundberg Birger, "Territoriell indelning och skatt i Uppland under medeltiden", Stockholm, 1972
"Medeltidens ABC", Falun, 2002

Fler än en pipa

Vid 15/1600-talen så började man göra vapen med fler än en pipa. En hjullåspistol som tillverkades i München omkring 1600 med två pipor ovanpå varandra och som hade två mekanismer som satt på samma låsbleck. En dubbelpipig flintlåspistol som tillverkades av Durseggs i London 1790 var inriktat på officerare och strax innan uppfanns en pistol av James Wilson med fler än två pipor och som tillverkades hos Henry Nock i London för att användas inom flottan.

Källor:

McNab Chris, "Skjutvapen", 2011
"Uppslagsboken Vapen", 1997

Knutby har också en historia

I samband med det riksbekanta Knutby-mordet för ett par år sedan så visste alla var Knutby låg någonstans i Sverige. På sajten Lunarstorm såg jag ett par s k lajvmeddelande som kom ifrån personer som uppenbarligen inte har haft någon direkt anknytning med socknen sedan tidigare, oavsett om det rörde sig om släktband eller kunskap om bygden. Dessa lajvmeddelande bestod av larviga inslag, men någonting som har glömts bort i denna debatt att Knutby socken är faktiskt en gammal kulturbygd.

I Knutby finns det cirka 1 3o0 fornlämningar alltifrån lämningar från de äldsta tider till husgrunder eller bebyggelselämningar från 1800-talet och 1900-talets början. Kyrkan låg förut vid sjön Sotterns strand, det är en s k hallkyrka från 1200-talet och förut gick också en järnväg förbi orten. Åker man förbi tätorten Knutby och närliggande bebyggelsen så märker man att det finns historia bakom. Socknen har varit agrart mestadels under sin historia förutom småskalig industri. I Åsby finns det en gammal hyttlämning, hos Riksantikvarieämbetet finns det som RAÄ-nummer 111 med flera olika typer av lämningar. Det är ett bruksområde som utbreder sig 400x400 meter och består av tretton olika lämningar. Huvudbyggnaden består av en envåningshus med rödmålade fasader samt en del bostadslängor varav en är daterad till 1832. Sedan finns det gott om äldre fornlämningar som exempelvis fyra fornborgar, 64 gravfält är daterade till stenåldern och tretton av lägenhetsbebyggelse(alltså äldre former av bostadshus).

Lite befolkningshistoriska uppgifter från förr; år 1749 hade socknen 1 233 invånare som huvudsakligen var bönder, 1 249 invånare 1758, 1 315 invånare 1769, 1 313 invånare 1780, 1 212 invånare 1810 och 1 520 invånare 1850. Innan 1971 tillhörde församlingen Stockholms län och tillhör numera Uppsala län.

Källor:

NE(CD-ROM)
Fornminnessökning på http://www.raa.se/
Emigrationsutredningen 1907-14
Tabellverkets folkmängdsrapporter

(Tidigare publicerat)

Extra notiser december

Vitmålningen i Gryta kyrka

Under 1700-talet vitmålades Gryta kyrka mellan Uppsala och Enköping invändigt och det var under en restaurering 1929-30 som kyrkans medeltida kalkmålningar knackades fram igen.
Källa: Aron Andersson, "Gryta kyrka", Eskilstuna, 1995

Myntfyndet i Täby kyrka

I samband med en renovering av Täby kyrka i Uppland 1960 gjordes också en upptäck av ett myntfynd när man höll på att riva långhusets trägolv. Det var mynt från 1300-talet och dessutom upptäckte man bl a en radbandspärla, dräktbjällror, bältesbeslag och ljuskällare.
Källa: Bengt Ingvar Kilström, "Täby kyrka", Katrineholm, 1983

Opera av en mexikan

Denna man från Mexiko hade inte bott i Florens så länge innan han skrev operan Ermenjarde och namn var Morales.
Källa: Dagens Nyheter 20 februari 1865

Varnad lösdrivare

I januari 1902 varnades måleriarbetaren Per Johan Törnkvist för lösdriveri av landsfiskalen i Enköping och han kom egentligen från Linköping.
Källa: Tidningen Upsala 27 januari 1902

Om en temperamentfull man

I Borås utbröt i slutet på 1892 ett gräll mellan en trollkarl med namnet Eduardo och skomakaren Lagerström. Det började med att Eduardo drack sig berusad och blev oregerligt. Han hotade flera personer med kniv och sade också att han tänkte tända eld i bostaden som han tillfälligt bodde.
Källa: Elfsborgs läns tidning 2 december 1892

Raset i Stråssa

I Rambergs socken i Västmanland ligger Stråssa gruva som hade ett stort ras 1818.
Källa: Kjell Sundström, "Gruvbyggnader i Bergslagen", 1992

Le Monde

Le Monde är en oberoende fransk kvällstidning i Paris som grundades 1944.
Källa: "Norstedts uppslagsbok", 2003

Redls spionaffärer

Alfred Redl var överste i Österrike-Ungerns armé och den ryska säkerhetstjänsten fick nys om hans homosexuella kontakter, han valde då att samarbeta med ryssarna av rädsla för att hans kontakter inte skulle avslöjas. Denna historiska spionaffär inleddes 1909 och skull pågå till hans död fyra år senare (begick självmord). Han dog strax efter att hans spionaffärer hade blivit avslöjade i maj 1913.

Källor:

Lundberg Björn, "100 historiska listor", Falun, 2012
Rydén Daniel, "101 historiska misstag", Falun, 2012

Första amerikafödde europen

Torfinn Karlsämne gjorde ett försök att kolonisera Nordamerika på 1000-talet och när han med 60 män och fem kvinnor lämnade Island för att resa dit. De övervintrade i två år på en plats som kallades för Strömsfjord och under tiden födde hans fru en son som blev den första europén som föddes i Nordamerika. P g a inre stridigheter och konflikt med urbefolkningen gick själva koloniseringen inte bra.

Källor:

Harrison Dick, "Sveriges historia", Norstedt, Värnamo, 2009
"Vikingatidens ABC", Borås, 1995

Mångsidig leverne

Johannes Messenius (1575-1636) var en son till en mjölnare på Öland och genomgick sedan i livet jesuitskola, därefter professor i Uppsala samt antikvarie på Rikets arkiv. Han dömdes till döden 1616 för att har begått brottsliga förbindelser med såväl kung Sigimund som jesuiterna.  Han benådades för att transporteras till Uleåborgs fästning där han skulle vistas i dåliga omständigheter i cirka tjugo år. Han blev frisläppt endast en kort tid före sin död och under förnyelsetiden skrev han ett verk om Sveriges historia.

Källor:

Frängsmyr Tore, "Svensk idéhistoria", 2004
"Norstedts uppslagsbok", 2003
"Statens porträttsamling på Gripsholms slott", Stockholm, 1951