Befolkningen i Uppsala län 1890

År 1890 hade dåvarande Uppsala län 121 099 invånare enligt Emigrationsutredningens betänkande del och av dessa var 94 571 födda i länet. De övriga länen som är värda att nämnda är bl a de närliggande länen som exempelvis Stockholms län med 8 519 individer, Södermanlands län 1 954 individer, Västmanlands län 3 686 individer, Kopparbergs län 1 549 individer och Gävleborgs län 1 844 individer. Man kunde hamna lite var stans även under 1800-talet, fast de mesta av migrationen skedde inom grannsocknarna eller grannlänen om man flyttade längre bort. På det stöder jag på att vissa forskare har satt gränsen för kortdistansflyttninng mellan två till fem mil. En person var född under 1780-talet och 38 var födda under 1790-talet, under de första åren av 1800-talet var 29 födda under 1800, 34 under 1801 och 37 under 1802. Den äldsta personen som var bosatt i Uppsala län var Maja Kajsa Dahl som föddes 1786 i Uppsala och bodde i Älvkarleby tillsammans med sin dotter som var född 1818 samt en fosterbarn som föddes 1871. Man kan inte låta bli att undra vad den yngste hushållsmedlemmen hade eftersom hon levde med två äldre kvinnor i Östanå. Båda äldre kvinnorna var också änkor och Maja Kajsa Dahl var också en fattighjon.

Älvkarleby var en av de största socknarna i länet med 6 930 invånare under detta år, vilket motsvarar drygt 5,7% av länets befolkning. Övriga större socknar var Tierp med 6 641 invånare, Österlövsta 3 863, Hållnäs 3 098 och Vendel 2 963. De minsta var f ö Kulla 369, Lillkyrka 348, Yttergarn 321, Fittja 319, Åberby 289, Holm 283, Torsvi 273, Västeråker 263, Arnö 258 och Läby 224. De större socknarna var i norra delen av länet medan de minsta var i södra delen, en företeelse som ännu består och socknarna i norr var också större än de i den södra halvan. Tidningen Upsala för stad och län(det fullständiga namnet) hade en tabell över länets socknars folkmängd den 17 september 1891.

Om man undersöker Älvkarleby så var 4 764 invånare(det gick inte att få fram hur många som var födda i själva socknen) födda i länet, 81 i Stockholms län, 33 i Södermanlands län, 76 i Västmanlands län, 602 i Kopparbergs län och 639 i Gävleborgs län. Från Malmöhus var exempelvis 17 personer födda och bl a en familj därifrån är de flesta födda i Skåne. Mannen var en arrendator vid namn Jakob Herman Valentin Stahl som föddes i Danmark 1842, hans fru var då död och han hade sju barn som föddes mellan 1874-87(tre av dessa föddes i Tryde i Malmöhus län), två yngsta är födda i Uppsala län, den näst yngste föddes i Tierp 1883 och yngste i socknen 1887. Det är obekant just nu när hans fru dog, det är mycket möjligt att hon levde i samband med yngste barnets födelse. I hushållet fanns också två pigor som båda var födda i Älvkarleby.

Den minsta socknen i Uppsala län var Läby som då var införlivat med Vänge socken och inte finns med i svarskatalogen. Arnö som då var minst i Uppsala län hade 258 invånare under detta år. I denna socken var det 164 personer(69 var födda i socknen) som var födda i Uppsala län, 14 var födda i Stockholms län, 48 i Södermanlands län, 13 i Västmanlands län, tre i Kopparbergs län och två i Gävleborgs län. I Arnö var det däremot yngre befolkning än Älvkarleby, sju var exempelvis födda under 1810-talet som då var bosatta i socknen.

(Tidigare publicerat)

Tre tvåsiffriga resultat

Den 11 februari 1968 gjordes det sammanlagt 90 mål på nio allsvenska matcher i bandy och på den tiden var det inte så vanligt med många mål i denna sport. Under denna omgång var det tre matcher som slutade tvåsiffrigt; Forsbacka-Västanfors 5-14, Västanfors-Hälleforsnäs 7-10 och Örebro-Nässjö 11-4. Det var två matcher som det blev elva mål; Sirius-Broberg 6-5 och Filipstad-Tranås 7-4 och minst mål gjordes mellan Katrineholm-Västerås som slutade 2-2.

Källa: Idrottsbladet 12 februari 1968

Traktorhistoria

Munktells i Eskilstuna inledde sin traktortillverkning 1913 när deras första modell kom ut på marknaden. Det var Munktells "30-40K" som var den första versionen av traktorer med 2-cylindrig tändkulemotor (2-taktare) och gav en motoreffekt på 30-40 hästkrafter. Denna modell hade tre växlar fram och kunde nå en hastighet på 4,4 km/h och med sin vikt på 8,3 ton gör att man inte kan missta sig på den. Det är en av Sveriges största tillverkade traktorer någonsin och som gjordes i 31 exemplar mellan 1913-16. År 1916 kom nästa modell (20-24HK) som var avsevärt mindre och nå en toppfart på sju kilometer i timmen. Samma år kom även "Avance" som kunde ge en motoreffekt på 24 hästkrafter och vikten blev 4 230 kg. Den finns numera på traktormuseet i Viksta i Uppland.

Källor:

Johnsson Anders, "Fånga platsen", 2008
Museet Bolinder-Munktells hemsida
"Viksta traktormuseum", vägledningsguide

Bänkarna i Biskopskulla kyrka

År 1753 anskaffade Biskopskulla kyrka i Uppland bänkar med dörrar som 1870 blev ersatta av nya bänkar. Dessa nya bänkar blev också utbytta i samband med restaureringen av kyrkan under 1950-talet.

Källa: Nils Sundquist, "Biskopskulla kyrka", Katrineholm, 1987

Mötet med Darwin

I mars 1837 mötte den välkända brittiske naturforskaren Charles Darwin den skribent som skulle ge ut ett 20-tal böcker om fåglar. Mötet gjorde att Darwin började att tvivla på sin egen forskning eftersom han var övertygat om att han hade hittat nya fågelarter på Galapagosöarna, men det överraskade knappast Gould. Gould hävdade att han hade hittat nya fågelarter men det var inom kategorin flinkarter. Darwin är välkänd över hela världen med sin teori över evolutionen och han arbetade som biolog på skeppet HMS Beagle som var på en resa runt Sydamerika och Stilla Havet i fem år. Både Gould och Darwin dog i början av 1880-talet; Gould 1881 och Darwin året efter. Gould utgav ett 20-tal böcker om fåglar och var dessutom en skicklig tecknare. Darwins teori gjorde människans syn på skapelsen kom för alltid att vara förändrad och fick en statsbegravning i Westminster Abbey i London. Gould nådde aldrig det världsrykte som Darwin fick och var mera känd i England.

Källor:

Eriksson Gunnar, "Västerlandets idéhistoria", Södertälje, 2004
Magee Bryan, "Stora boken om filosofi", sv version, 2011
"Norstedts uppslagsbok", 2003
Ryden Daniel, "101 historiska möten", Falun, 2014

Notiser, november

Kyrklig takrenovering

Länna kyrka i Roslagen fick spån som taktäckning 1804 och som byttes ut 1932 mot skiffertak då också takkonstruktionen blev förstärkt.
Källa: Gustav Björklund, "Länna kyrka", Norrtälje, 1991

Göteborgs börshus

Göteborgs börshus blev klar 1844 efter ritningar av Pehr Johan Ekman.
Källa: Göran Alm, "Arkitekturen och inredningskonsten", Karl Johanstidens konst, Signum svenska konsthistoria, Kristianstad, 1999

Fyra beskrivande ord

Södermanlands läns tidning hade den 9 maj 1895 en notis under landsortsnyheterna på fyra ord om järnverkets nedläggning i Skutskär, Skutskärs järnverk är nedlagt.
.
IK Götas dominans

Stockholmsklubben IK Göta tillhör inte toppskiktet i svensk ishockey längre och det gjorde klubben under mellankrigstiden. IK Göta blev den klubb att vinna SM 1922 och sedan vann de 1923, 1924, 1927, 1928, 1930, 1931, 1940 och 1948.
Källa: Faktakalendern 1999

Dömt mordbrännarpar

Av Boteå tingslags häradsrätt i Ångermanland dömdes en arbetare och dennes hustru till tre års straffarbete med i ständigt vanfrejd som följd för mannen (dömdes för mordbrand) medan kvinnan dömdes till fyra månaders straffarbete samt tre års vanfrejd för delaktighet för mordbrand.
Källa: Stockholms Dagblad 6 juli 1890

Ung brottsling

Den 13 februari 1901 dämdes Oskar Valfrid Pettersson till fyra månaders straffarbete för fickstöld av Karlskoga rådhusrätt. Han föddes i mars 1881 och benämndes att vara en f d bruksarbetare.
Källa: Polisunderrättelser, nr 26, 2 mars 1901

Fars dag i Sverige

Fars dag firas i Sverige sedan 1931 och det är den andra söndagen i november.
Källa: Norstedts uppslagsbok", 2003

Sveriges äldsta daterande föremål

Ett skrin som finns på Nordiska museet i Stockholm är daterat till 1562 och är Sveriges äldsta kända skrin.
Källa: Johan Knutsson, "Möbelkonsten", Renässansens konst, Signums svenska konsthistoria, Kristianstad,, 1996

Nästan hela Katrineholm jobbade på järnvägen

Det var 38% eller 352 personer i Katrineholm som jobbade inom järnvägen 1880 och då var den yrkessamma befolkningen som gjorde det.
Källa: Tom Petersson, "Framväxten av ett lokalt banksystem", Uppsala, 2001

Nyodlingen i Husby-Långhundra socken 1894

Nyodlingen i Husby-Långhundra socken (Uppland) var på fem hektar 1894.
Källa: BiSOS (Jordbruk och boskapsskötsel), 1894

Vattenverket på Lovön

Vattenverket på Lovön i Mälaren anlades mellan 1930-33 och anledningen var att avlasta Norsborgsverket i Stockholms södra del.
Källa: Mats Freding, "Industrilok i Uppland", 1991

Fattigt järnvägsbolag

Borgholm-Böda järnväg (BBJ) var ett av Sveriges fattigaste järnvägsbolag och bolaget saknade dessutom en reparationsverkstad. Banan slogs 1928 ihop med Ölands järnväg (gick söderut från Borgholm) och det blev Ölands järnvägar.
Källa: "Järnvägsdata, 1999"

Sju mål i första halvlek

Den 29 augusti 1987 tog Riala Goif emot Lärbro i division 4 (Uppland/Gotland) och de vann med 8-0 sedan de hade lett med 7-0 i halvtid med stark vind i ryggen under den första halvleken.
Källa: Uppsala Nya Tidning 31 augusti 1987

Kvinna dog av mässlingen

Den 25 juli 1863 avled 28-åriga Anna Lovisa Nilsdotter av mässlingen. Hon var gift med en skattebonde och var bosatt i Uddeby i Riala socken (Uppland).
Källa: Dödboken, Riala socken, 1862-94

Stadsrättigheter åt Torshälla

Kung Birger gav 1317 Torshälla stadsrättigheter och bestämde dessutom att varje fredag skulle hållas torgdag.
Källa: Alf Henriksson, "Svensk historia", 1965

Västerviksloken på Skutskärs massaindustri

Stora Cell i Skutskär hade en gång i tiden flera motorlok som användes internt och två av loken tillverkades hos AB Slipmateriel i Västervik. Det första tillverkades 1931 med tillverkningsnummer 92 och det andra loket året efter med numret 106. Båda loken hade 43 hästkrafter Fordsonmotorer som var bensindrivna och det lok som tillverkades 1932 hade tre axlar. Båda loken skrotades 1955 och det var vid massaindustrin som dessa användes.

Källor:

"Bjurströmslokomoter", 1989
Freding Mats, "Industrilok i Uppland", 1991