Tre tvåsiffriga Siriusvinster

I fotboll har Sirius vunnit tre seriematcher med tvåsiffriga resultat. Den största segern är 12-0 mot Verdandi från Eskilstuna i dåvarande fotbollstrean den 11 september 1966. Det var en regnig dag i Uppsala, ändå kom det 1 467 åskådare till matchen och trots den rika målskörden så kom det första målet efter 23 minuter genom Hasse Nilsson. Leif Eriksson blev tremålsskytt medan Hasse Nilsson, Matz-Allan Johansson och Ulf Wahlkvist blev tvåmålsskyttar. Övriga målen gjordes av Peter Ahlund, Leif Abrahamsson och Christer Jonsson, hur målen föll hänvisas för sökning i denna blogg. Den 20 september 1942 i den västra gruppen av Upplandsserien besegrades Älvkarleby med 10-1. Det var iallafall på hemmaplan och det förekom inte i artikeln i tidningen på vilken arena matchen gick på. I halvtid ledde Sirius med 7-1 och Rune Lindberg som också var en duktig bandyspelare svarade för hälften av lagets mål. Efter denna match ledde Sirius serien med 14 poäng, vunnit 7 av 8 matcher med målfacit 40-11. Den 23 augusti 1959 bortaslog Sirius med 10-2 mot Östhammars SK i division 4(Uppland) och den första säsong som inte spelades med vinteruppehåll. I denna match gjorde Josef Jansson det första målet efter fem minuter medan hemmalagets Uno Andersson kvitterade några minuter senare och därefter började Sirius att gå ifrån målmässigt. Hemmalaget gjorde ett bra motstånd i första halvlek och i andra halvlek blev Sirius alledes för bra. Målen duggade in med jämna mellanrum bakom hemmakeepern Bertil Mattsson. Bandyspelarna Jarl Vahlberg med tre fullträffar och Lasse Lööv med ett var de målskyttar som hamnade i målprotokollet. Få se om det dyker upp fler tvåsiffriga resultat för Sirius favör i framtiden.

Källor:

Uppsala Nya Tidning;
21 september 1942
24 augusti 1959
12 september 1966

(Tidigare publicerat på den nedlagda Siriusbloggen)

Körledaren Arpi

Oskar Arpi föddes 1824 i Börstil socken utanför Östhammar där hans far var pastor. Han var först dirigent för Allmänna Sången 1852-71 och dessutom för Orphei drängar mellan 1853-54. han var musiklärare vid Katedralskolan i Uppsala mellan 1855-76 och ledde Allmänna Sången när kören tog första priset i den internationella sångartävlingen för manskörer i Paris 1867. Han gjorde det med hundra utvalda sångare som både hade studerat i Uppsala och de som läste på universitetet vid denna tidpunkt. När Arpi ledde Allmänna Sången hade kören många konserter i Uppsala och även en del sådana i andra städer. Han avled i september 1890 och han vilar på den gamla kyrkogården i Uppsala.

Källor:

Ridderstedt Rolf, "En levande kyrkogård", Borås, 2001
Stockholms Dagblad 27 september 1890

Dålig tillgång på sill

I december 1879 var sillen dyr eftersom tillgången var knapp och norsk fetsill var värd mellan 32-36 kronor per tunna och nyfiskat isländsk sill kostade 36 kr/tunnan (en krona var värd ungefär 50-70 kronor under 1800-talets sista kvartal).

Källa: Göteborgsposten 20 december 1880

Södra Kinnekulle järnväg

Denna korta järnvägsstump öppnades den 17 januari 1924 för allmän trafik med en sträcka på nio kilometer. Banans anslutning med Kinnekulle-Lidköpings järnväg fanns strax norr om Källby och linjen gick till Kinnekleva. År 1938 lades persontrafiken ner och 1953 var det samma för godstrafiken och 1955 var det upprivning av linjen.

Källa: "Järnvägsdata", 1999

Ett par 50-talsvapen

Det har förekommit många olika vapen igenom åren och i denna notis endast ett fåtal av dessa. På Cypern tillverkades en provisorisk pistol under 1950-talet, samma decennium som den grekcypriotiska befrielserörelsen förde ett gerillakrig mot britterna mellan 1955-59. Denna pistol var primitiv, vägde runt 250 gram, piplängden var 11 cm och vapnet avfyrades när mynningen var i kontakt med offret. Den bestod egentligen av att pipan var direkt fäst på kolven av trä. I USA lanserades Colt Cobra 1950 med double-action, kaliber .38 special, vikt 0,56 kg totallängd 17 cm, mynningshastighet 213 m/s och sex skott i en trumma. Colt Cobra blev en av de populäraste trubbnosrevolvrarna i USA med mycket kort pipa som gjorde att skjutavståndet bara var runt 15 meter. Två år senare antog ryska armén Markarovpistolen som används än idag och har åtta skott i ett magasin.

Källor:

Ford Roger m fl, "Stora boken om vapen", 2010
McNab Chris, "Skjutvapen", 2011

Fransmännen började med glasmålningar i kyrkorna

Glasmålningar har varit känt sedan 900-talet när Saint Rearl i den nutida franska staden Reims fick det. Det var förstås de gotiska kyrkorna med höga fönster som glasmålningarna fick sitt genombrott. Men det var under 1100-talet som dessa blev allt vanligare i Frankrike och i Sverige var det fr o m 1230-talet som de äldsta glasmålningarna är ifrån. i Dalhem kyrka på Gotland finns det en glasmålning som föreställer Sankta Margareta från den ungefärliga tidsperioden 1250-80 och i dagsläget finns det ingen uppgift om några äldre glasmålningar i Sverige. Det är antagligen en gotländsk kyrka som har Sveriges äldsta fönstermålning och enligt "Medeltidens ABC" är det bara på Gotland som glasmålningar från tidig medeltid kan studeras.

Källor:

"Konsten i focus", Stockholm, 1976
Liepe Lena, "Medeltiden", Svensk konst och visuell kultur", Kristianstad, 2007
Lindgren Mereth,, "Glasmålningarna", Signums svenska konsthistoria", Den gotiska tiden, Lund, 1996
"Medeltidens ABC", Falun, 2002

Ihjälslagna officerare

Den 20 november 1700 anföll Sverige under Karl XII den ryska besittningen i Narva. En snöstorm tilltog under svenskarnas framryckning och lyckades således att överraska ryssarna som flydde ner mot den smala bron över Narvafloden. Själva bron brast när tusentals flydde över den. Under kaoset passade de ryska soldaterna att slå ihjäl officerarna som var illa omtyckta och även de utländska officerarna mötte samma öde. De svenska förlusterna var drygt tusen i de stridigheter som uppstod i samband med slaget medan ryssarna förlorade mellan 6 000-18 000 man.

Källor:

Hårdstedt Markus, "Och en mot tre ställdes", i Svenska slagfält, Värnamo, 2005
Sundberg Ulf "Svenska krig 1520-1814", Stockholm, 1998