Kyrkohistoriska notiser 18

Stenmur runt Edebo

En stenmur med två ingångar byggdes runt Edebo kyrka i Roslagen 1636 och det var femton efter en brand som förstörde bogårdens inhägnad.
Källa: Erik Bohrn, "Edebo kyrka", Upplands kyrkor I Uppsala, 1947

Medeltida korbänk

I Stavby kyrka (Uppland) finns en korbänk av ek med plats för fyra personer som troligen härrör från medeltiden. Den påträffades på vinden i samband med restaureringen mellan 1928-29 och togs ner för att ställas i ordning.
Källa: Ingeborg Wilcke-Lindqvist, "Stavby kyrka", Katrineholm, 1987

Klippingebergs ägare skänkte dopfunten

Till Bälinge kyrka i Uppland skänkte ägaren till Klippingeberg en dopfunt 1683 och det kan man tyda utifrån en inskription.
Källa: Bengt Stolt, "Bälinge kyrka", Katrineholm, 1984

Utvidgninen av Markims fönster

Markims kyrka i Uppland fick samtliga sina fönster utvidgade 1812 medan det runda absidfönstret tillkom 1850.
Källa: Jan Svanberg, "Markims kyrka", Eskilstuna, 1998

Sexårsgärden 1314

Citat från Smedberg, "Enligt taxeringslängden till sexårsgärden år 1314 skulle Näs (Uppsala) betala tolv öre, vilket visar att kyrkan inte var särskilt rik". Balingsta, Västeråker och Dalby kyrkor måste betala 16 öre vardera medan Hagby fick betala 17 öre. Det är ett stycke ekonomisk historia inom kyrkohistorien från medeltiden och på den tiden skiljdes det markant med 2-3 ören.
Källor:
Dahlbäck Göran, "Uppsala domkyrkas godsinnehav", Stockholm, 1977
Heckscher Eli, "Svenskt arbete och liv", 1965
Smedberg Gunnar, "Uppsala-Näs kyrka", Strängnäs, 1975

Katedralbygget i Moulins

I den franska staden Moulins med drygt 25 000 invånare omkring år 2000 inleddes bygget av en katedral 1480 som inte blev avslutat förrän på 1860-talet.
Källor:
"Konsten i focus", Stockholm, 1976
"Norstedts uppslagsbok", 2003

Få dottern av sluta

Någon gång under Kanadas historia så testamenterade en kyrkoherde 3 000 dollar till sin dotter och villkoret var att hon skulle sluta sjunga.
Källa: Det Bästas stora faktabok", 1994

Nyboda

Denna ort ligger utefter Västra Stambanan i den södra delen av Stockholm och är en driftplats som öppnades den 5 februari 1912. Året innan fick Nyboda en elektrisk ställverksanläggning som var den första i Sverige.

Källor:

"Järnvägsdata", 1999
Olofsson Carl, "Sveriges järnvägar", Stockholm, 1921

Attentatförsök på Lännabanan

Den 20 augusti 1897 hade någon eller några lagt stenar på Lännabanan där järnvägen hade passerat skogsbrynet så Uppsala kunde ses. Lokföraren hann dock bromsa tåget så att stenarna kunde flyttats från rälsen med hjälp av tågets kraft utan att åstadkom någon skada.

Källa: Tidningen Upsala 21 augusti 1897

Dårtransport

Den 16 september 1895 skickades 11 män och 5 kvinnor från Nyköpings hospital till "Asylen för sinnessjuka" i Lund med hjälp av ett tåg. Enligt notisen kommer en transport att se några senare och anledningen var att man skulle bygga om cellerna på hospitalet.

Källa: Södermanlands läns tidning 17 januaru 1895

Västeråsfångar i karaktän

Den 10 juli 1858 togs en akt upp på Ecklesiastikdepartementet om ersättningen av den kostnaden som man vidtog när man satte frigivna fångar i karaktän under kolerafarsoten i Västerås 1853.

Källa: Svarkatalogen, databasen "konselj"

Gunnarsjö eller Mangenstragedin 1840

Den 10 maj 1840 drunknade fem unga smeder i sjön Mangen i Värmland när de var på väg hem efter en dans.

Källa: http://www.brandhistoriska.org/

Kom dessa smeder från Mangskogs socken i Värmland? Jag tittade lite grann i mortalitetsrapporten från Mangskogs i Tabellverkets material på nätet. För 1840 finns det antydningar på att det kan har hänt någonting i socknen eftersom 14 män/pojkar dog i socknen under detta år mot 8 kvinnor/flickor. Men samtidigt tvivlar jag lite grann på det, drygt hälften av dödsfallen från det manliga könet var sju pojkar under tio år dog. Jag har ingen tillgång till kyrkoböcker från denna socken och kan inte kolla där, men om någon har kunskap om denna tragedi så går det bra att skriva om det i kommentarsfältet.

Oxenhuset i Uppsala

På Dragarbrunnsgatan i Uppsala finns Oxenhuset som uppfördes 1889 av stadens första stadsarkitekt nämligen C A Ekholm och byggnaden hade en s k paradvåning på första våningen samt enklare bostäder ytterligare en våning upp.

Källor:

Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet
"Bygd att vårda 1", Uppsala län, Uppsala, 1984