Jones rekord för Rovers

Den 17 november 1900 gjorde Jack Jones sex mål för Bristol Rovers mot Weymouth i en kvalomgång till FA-cupen som klubben vann med 15-1. Bristol Rovers som då spelade i Southern League åkte ur FA-cupens första omgång när Reading blev för svåra när de vann med 2-0. På tal om lite extra krydda på soppan spelade även denna klubb i samma liga som just Bristol Rovers. När denna målexplosion skedde hette Bristol Rovers istället Eastville Rovers och Eastville var länge namnet på klubbens hemmaarena. Jones gjorde bland annat 18 mål på 39 matcher för Birmingham City mellan 1894-97 som under detta sekel hette Small Heath FC, han kom över till Bristol R från just Birmingham. Han värvades i juli 1902 till Tottenham där han tillhörde fram till sin tidiga död i september 1904 (dog av tyfus, 29 år gammal).

Källor:

Matthews Tony, "Birmingham City---A Complete record", Derby, 1995
Smailes Gordon, "Football Leagues Records", Derby, 1992
"The ultimate football guide", 1997
Wikipedia, "Bristol Rovers"

Mordförsök och självmord

En 84-årigt man som tidigare varit soldat i armén avlossade ett skott i början på maj 1908 mot en handlare. Men den äldre mannen missade och hans vapen beslagtogs. Den 4 maj påträffades den äldre mannen hängandes död i förstugekammaren. Han var troligen rädd för att råka ut för efterräkningar om han fortsatte att leva som vanligt och denna händelse utspelades i Vikstads socken i Småland.

Källa: Uppsala Nya Tidning 11 maj 1908

Alsta tegelbruk

Alsta tegelbruk i Nysätra socken utanför Örsundsbro i Uppland, uppfördes 1923 av C Wikström vid Alsta gård. Två år senare bildades Wikström företaget Ahlsta Kvarn & Tegelbruk AB och tillverkningen bestod av murtegel samt rör. Senare under brukets verkande tidsperiod tillverkades även fasadtegel och såväl moderniseringar som tillbyggen ägde rum under 1940-talets andra hälft. Runt decennietskiftet 1940/50 hade bruket en årlig produktion på 1-1,5 miljoner murtegel och ett tjugotal anställda. Runt 1954-55 revs det gamla bruket och ersattes med ett nytt tegelbruk, driften nedlades 1965. Byggnaderna finns fortfarande i mer eller mindre omfattning, till lertagen anlades ett mindre spårsystem med spårvidden 600 mm och den totala längden var på drygt 0,5 kilometer. Det var två olika banor som användes, den andra anlades i samband med stora renovering som var under mitten av 1950-talet och då anskaffades också ett lok från tillverkaren Jenbacher Werke AG i Jenbach(Österrike).

Källor:
Freding Mats, "Industrilok i Uppland", Norsborg, 1991
Söderby Bernhard, "Nysätra socken", Sveriges bebyggelse på landsbygden, del 4, Uddevalla, 1949
Industrilok, småbanor och en udda industrihistoria
http://okandahandelser.blogspot.com/2008/01/industrilok-smbanor-och-ett-stycke.html

(tidigare publicerat)

Borttaget magasin

En liten röd byggnad som stod vid järnvägen i Bergsbrunna har blivit riven (fanns iallafall under början av 1990-talet) och den var röd till färgen. Dess syfte var att betjäna som förråd, lager eller magasin. Järnvägsstationen i Bergsbrunna revs i mitten av 1970-talet och för drygt 10-15 år sedan rätade man ut järnvägsspåren på platsen, eftersom spåren gick en liten bit ifrån varandra på platsen.

Två sjukdomsvågor 1891

Under den andra halvan av april 1891 spreds sig influensan i Värmland och enligt källan som var Uppsala Nya Tidning den 23 april var det ganska allvarsamt. I mitten på juli samma år blev en gård i Funbo socken utanför Uppsala smittat av mjältbrand så alla försiktighetsåtgärder vidtogs. Det meddelade samma tidning den 14 juli.

Tre målvakter

Liverpool hade tre olika målvakter i gamla division 1 säsongen 1950-51(42 matcher); Russell Crossley 24, Cyril Sidlow 11 och Charlie Ashcroft 7. Samtliga har satt spår i denna fotbollsklubbs historia och i synnerhet de två sistnämnda.

Källa: Phil Pead, "Liverpool---A complete record", Derby, 1990

Armstrongsnotis

Den välkända amerikanske jazzmusikern Louis Armstrong började i King Olivers band i Chicago 1922 och han föddes i sin tur i New Orleans, där han räknas som en av de största.

Källor:

Det bästa stora faktabok, 1994
Faktakalendern 2001