Kyrkohistoriska notiser 13

Kyrktornet i Odensala

Kyrktornet i Odensala kyrka har aldrig blivit tjänat som ett kyrktorn utan klockorna har hängt i en klockstapel cirka 400 meter från kyrkan. Den nuvarande stapeln är byggt 1725 och ersatte en förfallen föregångare som stod på kyrkogården.
Källa: Bengt Ingmar Kilström, "Odensala kyrka", Eskilstuna, 1996

Österunda kyrka

Kortet ovan är från ett äldre odaterat vykort som jag köpte när jag besökte kyrkan under en egen exkursion samband med en kulturanalys som jag gjorde när jag läste geografi en gång i tiden. Kyrkan är från medeltiden och blev färdigt på mitten av 1200-talet.
Lika kyrkor

På något sätt är kyrkorna i Biskopskulla och Enköpings-Näs lika varandra när det gäller tornet, långhuset och delvis själva planformen. Frågan är om de byggdes av samma byggmästare, enligt Blent uppfördes båda kyrkorna omkring 1200 och inga namn är dock kända. Men det kan röra sig med en byggmästare eller dess närmare krets. Kyrkorna ligger drygt tre mil ifrån och om det rör sig om samma byggmästare så var det ett långt avstånd på den tiden, även om det förekom t o m utländska arbetare eller de som utförde någonting på svenska byggen på den tiden.
Källor:
Blent Karin m fl, "Vägvisare till kyrkorna i Uppsala län", Uppsala, 1997
"Konsten i focus", Stockholm, 1976
Rosell Ingrid, "Enköpings-Näs kyrka", Strängnäs, 1974
Sundqvist Nils, "Biskopskulla kyrka", Katrineholm, 1987

Försvunnet fiskarkapell

I Gräsö socken i Uppland fanns en gång ett kapell som man ansåg att har legat i Söderboda på den norra delen av ön. Det finns inga spår efter kapellet som 1630 ansåg vara förfallet och ärkebiskopen uppmuntrade församlingsborna att bygga något nytt på ett annat ställe. Det var på en plats som kallades för Viggan vid Söderboda som detta kapell var belägen. Det finns ingen registrering på detta kapell i Fornminnesregistret.
Källor:
Fornminnesregistret
Nilsen Anna, "Gräsö kyrka", Upplands kyrkor XII, Strängnäs, 1975

Gräve kyrka

Denna kyrka byggdes någon gång under 1100-talet och låg då vid sjön Tysslinge som genom sjösänkningen under 1700- o 1800-talet gjorde att det inte är så länge. Kyrkan raserades i början av 1760-talet och en radikal ombyggnad gjordes mellan 1763-64.
Källa: Bebyggelseregistret (äldre versionen)

Ingen jordförsäljning till nordstaterna

Enligt en notis i Dagens Nyheter hade jordägarna i sydstaterna gått samman och beslutat att inte sälja jord till någon i nordstaterna. Ilskan i amerikanska södern var stort efter inbördeskrigets slut 1865.

Källa: Dagens Nyheter 14 juli 1865

Bolka by

Bolka ligger i Börstil socken i Uppland som liksom grannbyn Sund har bevarat sin ålderdoma prägel som det var innan laga skifte som genomfördes 1859-61 i Bolka. Laga skifte i Sund inträffade inte förrän i början av 1880-talet. Bolka är en viktig by för kulturgeografer eftersom den har historiska drag och den ursprungliga tomten ännu är bevarad.

Källor:

"Bygd att vårda för Uppsala län", band 2, 1984
Exkursion, kulturgeografiska institutionen, Uppsala universitet, HT, 2001
Hogdal Jon,"Liv och landskap i Uppsala län", Uppsala, 1993

Stöldbenägen kvinna

Den 2 februari 1894 dömdes den ogifta kvinnan Lovisa Fredrika Rosendahl till två månader och fem månader för femte resan stöld (det var den femte gången). Hon dömdes av rådhusrätten i Örebro och skulle förutom strafftiden vara samhällig förlustlig i fem år.

Källa: Polisunderrättelser, nr 15, 5 februari 1894

Norrbottens enda okända lok

Av en okänd tillverkare fanns det tre motorlok med katalysatordrift på Karlsborgsverket (Kalsa) i Norrbotten och vad man vet om dessa är att dessa lok hade tio hästkrafter. Vilket år dessa tillverkades är höjd i dunkel och likaså är det med slopningen/skrotningen. Enligt Spårläget 2/2004 levererades loken runt 1901-02, fick sin ström via kontaktledning och att en ritning över ett lok finns på landsarkivet i Härnösand. Tillverkaren var då Karlsborgs mekaniska verkstad och om det var dessa lok återstår att se.

Källor:
Priedits Janis, "Okända tillverkare och lok (loklista), mars 2010
Spårläget 2/2004

Väntkurer längs med Granebergslinjen

Under 1980-talet eller början på 1990-talet kunde man se väntkurer längs med den gamla Granebergslinjen i Sunnersta som var en rest efter spårvägen som revs 1953. Likaså var det en bro vid Skarholmen som fortfarande hade räler kvar. Det tog åtminstone 30 år innan dessa objekt togs bort och jag har iallafall minne av dessa.

Kyrkohistoriska notiser 12

Vallentuna kyrkas brand

I november 1856 slog blixten ner i den höga tornspiran som Vallentuna kyrka då hade och som förstördes, branden som följde förstörde även yttertaket o muren. Det var en vanlig brandorsak förr när kyrkor brandhärjades, att dessa hade blivit träffade av en blixt under åskväder. Rasbo kyrka har blivit träffat av blixtar under sådana väder vid ett par tillfällen.
Källor:
Bebyggelseregistret
"Kyrkoguide till de uppländska kyrkorna (bl a Rasbo), tidigare publicerat artikel.
Sjöström Ingrid, "Kyrkan i Vallentuna", Nyköping, obekant tryckår

Ånsta gamla kyrka

Det finns ingenting kvar av denna kyrka som troligen revs någon gång under 1500-talets första hälft. Fast på platsen finns tolv symmetriskt utlagda stenar som visar var kyrkan hade stått.
Källa: Fornlämningsregistret, Örebro, nr 79

Upptäckten i Vika kyrka

Under en restaurering i Vika kyrka i Dalarna 1917-18 upptäckte man att det fanns femton träskulpturer och ett altarskåp i kyrkan.
Källa: Lena Liepe, "Medeltiden", i Konst och visuell kultur i Sverige före 1809, Kristianstad, 2007

Klockorna i Balingsta

I tornet till Balingsta kyrka i Uppland hänger två klockor; storklockan från 1526 och lillklockan från 1834.
Källa: Bertil Nilsson, "Balingsta kyrka", Uppsala, 1985

Biskopsskulpturen i tjärgryta

Sveneby kyrka i Västergötland byggdes någon under 1200-talet och kyrkan har en skulptur föreställande biskopen Eramus i en tjärgryta. Kyrkan har också ett krucifix från 1200-talet som är välbevarad förutom att färgen har lossnat från det.
Källor:
Bebyggelseregistret
Theliander Claes, "Det medeltida Västergötland", 2004