Historiska notiser 10

Petrus Lagerlöf

Han är en avlägsen släkting till Selma Lagerlöf och denna person levde mellan 1648-99, han var liksom sin berömda släkting också författare och skrev poesi(tillika kallad för poesiprofessorn).
Källa: Göran Hägg, "Den svenska litteraturhistorien", Borås, 1996

Åtgärden mot Heby tegelbruk

När en brandsyn gjordes på tegelbruket i Heby i Uppland den 11 januari 1968 och då brandchefen i Västerlövsta kommun(nuv Heby) med stöd av brandlagen antydde att branddammen skulle vara fritt ifrån snö runtom dammen. Även uppställningsplatsen skulle vara tillgänglig och eftersom tegelbruket inte ägde dammen längre så kunde tegelbruket inte uppfylla kraven från brandchefen.
Källa: Regeringsrätten, RÅ 1969 K 529, avgörandedatum 12 mars 1968

Rasbos storklocka

Enligt en inskript var storklockan till Rasbos kyrka i Uppland gjuten 1583 och som senare fick gjutas om. Storklockan sprack 1708 av okänt anledning och två år senare var klockan återigen i bruk.
Källa: Åke Nisbeth, "Rasbo kyrka", Strängnäs, 1974

Maträtt hedrat åt donatorn

Biff Rydberg är i tärningar välstekt genomskuren biff som först gjordes på Hotell Rydberg i Stockholm för att hedra dess donator Abraham Rydberg. Hotellet låg vid Gustav Adolfs torg i Stockholm och revs 1914.
Källor:
Faktakalendern 2000
Grandien Bo, Arkitekturen 1840-90, Signums svenska konsthistoria, Kristianstad, 2000

Remingtons armérevolvrar

Den amerikanska tillverkaren Remington började 1862 att tillverka armérevolvrar med längre pipor och med en roterande cylinder med sex skott.
Källa: David Miller, "The illustrated directory of guns", Maidstone, 2005

Fyratusen i hatten

I en hatt som hade tillhört en förrådsgubbe i Ovikens socken i Jämtland hittade hans arvingar 4 000 kronor i kontanter.
Källa: Södermanlands läns tidning 12 september 1893

Första skolan på landsbygden

Den första skolan som uppfördes på landsbygden var skolan vid Husby-Ärlingshundra kyrka utanför Märsta och den blev färdigt 1697.
Källa: Bebyggelseregistret

Historiska notiser 9

Galopp

Förutom att det är en av hästens gångsarter så är det också en dans enligt följande citat; Populärt modedans under 1800-talet av polkatyp i 2/4-takt och i mycket snabb tempo.
Källa: "Norstedts uppslagsbok", 2003

Träkapellet på Möja

Under 1630-talet anlades ett träkapell på Möja i Stockholms skärgård och kapellet revs 1768. Istället uppfördes kyrkan med fortifikationsmästaren Carl Örhn som byggmästare.
Källor:
Bebyggelseregistret(äldre versionen)
Bohrn Erik, "Möja kyrka", Upplands kyrkor, band 2, 1949

Järnvägsbron i Örsundsbro (tidigare publicerat)

När jag gjorde fotodokumentationen längs med den forna sträckan av enskilda järnvägen Uppsala-Enköpings järnväg tog jag två kort på fundamenten till den numera borttagna järnvägsbron i Örsundsbro. Sedan den tidigare betydande båttrafiken på Örsundaån minskat kraftigt byttes svängbron mot en fast bro 1971. Först var det persontrafiken som gick allt sämre medan godstrafiken på Ekoln varade en bit in på 1900-talet.
Källor:
Fotodokumentation av f d UEJ, Örsundsbrosområdet
http://okandahandelser.blogspot.com/2008/05/fotodokumentation-av-f-d-uej.html
"Järnvägsdata", 1999
Rundblad Per, "Uppsala-Enköpings järnväg", Malung, 1986
Uppsala Nya Tidning, "Örsundsbro broställe sedan vikingatiden", 4 mars 1995

Total solförmörkelse i Stockholm

Denna solförmörkelse inträffade den 4 september 1895 mellan klockan 5.00-8.55 på förmiddagen.
Källa: Stockholmstidningen 5 september 1895

Knutbydråpet i dödslängden

Den 11 augusti 1894 blev en 38-årig man med namnet Jan (Axel) Petter  Pettersson dräpt på en logdans i Gränsta(Knutby socken, Uppland) i samband med ett bråk. Pettersson hade gått in på en drängs sida och som inte hade råd att betala inträdet på 50 öre. Han överlevde skadorna ett tag efter misshandeln medan drängen skadades svårt. Åtta dagar senare begravdes han på kyrkogården i Knutby kyrka.

Källnot: Jag har skrivit ett par artiklar om denna händelse tidigare och källan är Svarkatalogen på http://www.ra.se/.

Prästens anteckningar om hans dödsfall

Tonårsflickas död i fängelset (tidigare publicerat)

Den 16 februari 1900 avled Anna Natalia Nilsson på Stockholms länsfängelse och hon hade blivit dömd för stöld en gång eller dömd till den första resan stöld(som det hette på den tiden). Hon föddes den 2 november 1881 på en obekant ort.
Källa: Polisunderrättelser, nr 22, 22 februari, 1900

Uppländsk lokalhistoria

Första numret av UNT (Tidigare publicerat)

Det första numret av Uppsala Nya Tidning utkom onsdagen den 3 december 1890 och kostade då 25 öre med utgivningsdagar måndag, onsdag samt lördag. Då var inte UNT en morgontidning utan den kom ut i handeln klockan 18 istället. Prenumationen kostade sex kronor för ett år, 4:50 för tre kvartal, tre kronor för ett halvår, ett kvartal 1:60 kr och en månad 60 öre.
Källa: Det första numret av denna tidning
 
Olympen är Uppsalas äldsta hyreshus

Olympen med fyra våningar vid Västra Ågatan och inte så långt ifrån spången vid Västgöta nation är stadens äldsta hyreshus, byggnaden blev färdigt 1824.
Källor:
"Bygd att vårda 4", kulturmiljöer i Uppsala kommun", Uppsala, 1984
Mennberg-Westin Karin m fl, "Byggt i Uppland", Uppsala, 1996

Vapenhuset i Teda kyrka

Ett vapenhus på den sydvästra sidan av Teda kyrka i Uppland revs 1764.
Källa: Ingrid Rosell, "Teda kyrka", Strängnäs, 1979

Drabbades inte av pesten

Under peståret 1710 drabbades inte Hållnäs socken i Norduppland, antalet personer som dog under detta år var nio och nästa år femton.
Källa: T Hult, "Pesten i Sverige", Stockholm, 1910

Uppsala Norra station

Uppsala Norra anlades 1912 när linjen till Enköping öppnades för allmän trafik, brann ner 2009 och har bl a varit klubblokal åt Vindhemspojkarna IF.
Källor:
"Järnvägsdata", 1999
"Stationslista", Sveriges järnvägsmuseum

Antalet soldater 1855 i Uppland (Tidigare publicerat)

Förr i tiden fick varje socken bidraga med egna soldater eller båtsmän som stod registrerade hos prästens församlingsbok eller i husförhörslängden. Det stod också hur många soldater varje socken hade i de folkmängdsredogörelser som skickades in till Tabellverket mellan 1749-1859. I denna korta artikel blir det antalet soldater under året 1855, alltså det sista året som Tabellverket hade innan Sveriges Officiella Statistik tog över från dem.
I följande uppländska socknar fanns det följande; Gryta 4 inom kavalleriet/5 inom infanteriet, Litslena 7/14, Österlövsta 3 inom kavallriet och 14 båtsmän, Villberga 1/12, Hammarby 2/- samt 3 båtsmän, Danmark 13/15, Husby-Långhundra 8/7 och Länna 9 båtsmän.
Det som jag vill visa att strukturen inte var samma för alla socknar, vissa socknar hade endast manskap bland infanteriet eller så var det endast båtsmän som exempelvis i Länna socken. Syftet med denna artikel var bara att informera lite ytligt på vad som finns tillgänglig, förmodligen kommer det en liten längre artikel framöver om socknarnas militära resurser.

Tegelsmora-personlighet

På kyrkogården i Tegelsmora ligger den berömde spelmannen Erik Sahlström och i närheten av kyrkan finns en skulptur av honom. Han levde mellan 1912-86 och skrev bl a Spelmansglädje och Tobogubben.
Källor:
Blent Karin m fl, "Vägvisare till kyrkorna i Uppsala län", Uppsala, 1997
"Norstedts uppslagsbok", 2003

Bälingedagboken

Per Hansson i Bälinge socken(Uppland) skrev om arbete och vardag mellan 1838-56 som nedskrevs av Bälinge hembygdsförening. Tyvärr är originalet kastat och skribenten var bonde.
Källor:
"Bondedagböcker", min artikel
Larsson Bo, "Svenska bondedagböcker---Ett nationalregister", Stockholm, 1992

Uppländsk emigration (tidigare publcerat)

Utvandringen från Uppsala län inte var så omfattande; endast fyra emigranter var det under 1850-talet, under de efterföljande decennierna var det följande; 1861-70 264, 1871-1880 823, 1881-90 2 527 och 1891-1900 1 313 emigranter. Om räknar om det till relativa tal så var inte talen så höga, värre var det exempelvis för Värmland som hade drygt ett par tusen under några år under 1880-talet. Uppsala län kom knappast över tio promille och det hände vid ett fåtal tillfällen.
KÄLLA: Emigrationsutredningen, Bilaga V

Arbetskarlen Wallbergs dom

Den 16 januari 1891 dömdes arbetskarlen Karl Johan Wallberg av rådhusrätten i Uppsala till åtta månader fängelse för misshandel.
Källa: Polisunderrättelser, nr 7, 20 januari 1891

Överfallet i Hökhuvud kyrka

Söndagen den 28 augusti 1898 överföll stationsinspektören Persson från Gimo precis när gudstjänsten skulle börja både prästen och klockaren. Den sistnämnde fick dessutom också en knivhugg i ryggen och ett bud skickades till läkaren som förband den skadade. Persson som hade varit en skötsamt man och har under den sista tiden varit "grubblande". Han fördes till sitt hem där han under bevakning vårdades.
Källa: Tidningen Upsala 30 augusti 1898

Kung Husbyhändelsen 1859 (Efterlysning)

I Kung Husby socken i södra Uppland inträffade en hemsk olyckshändelse i december 1859 när en änka påträffades med svåra skador på strupen. Hon var hushållerska åt en skomakare och han hade delat rum med henne under den aktuella natten. Han kunde däremot inte minnas någonting av händelsen. I mortalitetsrapporten för detta år stod det som rubrik "Andra mord", 1 person. Jag skulle gärna vilja veta mer om denna händelse.
Källor
Göteborgsposten 25 januari 1860
Mortalitetsrapporten, Kungs Husby socken, Tabellverket

Branden i Väddö kyrka

Den 24 maj 1872 råkade Väddö kyrka ut för en förödande brand som i stort sett förstörde kyrkan helt och man hann bara ut med orgeln samt andra föremål. Vid middagstiden svepte ett åskmoln över Väddö socken och en blixt träffadde kyrkan som mer eller mindre övertändes på en gång. Tydligen p g a var i kyrkan som blixten träffade så hann man ut med föremålen från den främre delen av kyrkan, förutom orgeln räddades även predikstolen, böcker och handlingar. T o m prästgården var hotat under en stund och med gemensamma krafter lyckades folket rädda sin prästgård. Denna kyrka hade drygt 30 år tidigare ersatt en medeltida kyrkobyggnad och en ny kyrka byggdes under 1870-talet.
Källor:
Göteborgsposten 28 maj och 4 juni 1872
Lindgren Mereth, "Väddö kyrka", Upplands kyrkor, 1972

Samtliga målen i första halvlek

Under 1919 års bandyfinal vanns av IFK Uppsala med 8-2 inför 3 750 åskådare på Stockholms Stadion och samtliga målen gjordes unden den första halvleken.
Källa: Matchprogrammet till 2008 års final

Historiska notiser 8

Altarprydnaden i Hagby kyrka i Uppland  (tidigare publicerat)

Det var C J Dyfvermann som skulpterade den stora altarprydnaden som föreställer Kristus i Hagby kyrka i Uppland. Denna skulptur är från 1884 och Dyfvermann var en skicklig konstnär.
1800-talets utgåva av Nordisk familjebok(1899) om honom.
Dyfverman, Karl Johan, ornamentsbildhuggare, f. 1844, gjorde sig känd genom en mängd dekorativa skulpturverk (äfven i snö) och dog i Stockholm d. 10 Jan. 1892.
Källor:
Norberg Rune, "Hagby kyrka", Uppsala, 1969
Nordisk familjebok, 1899

Mosjömadonnan

I Mosjö kyrka söder om Örebro hade en gång i tiden en tronande madonna från mitten av 1100-talet och som numera finns på Historiska museet i Stockholm. Madonnans struktur har både fascinerat och förbryllat många forskare och den är unik i sitt slag.
Källor:
Bonnier Ann Cathrine m fl, "Svenska kyrkor---En historisk reseguide", 2008
Liepe Lena, "Medeltiden", Svensk konst och visuell kultur före 1809, Kristianstad, 2007

Bostonvalsen

Bostonvalsen är en amerikansk dans som introducerades i Sverige i början av 1900-talet.
Källa: "NE i tjugo band", del 3, 2009

Nevitsborg (tidigare publicerat)

Nevitsborg var avelgiganten Bulwark mindre kända söner och han gjorde inte så mycket väsen av sig under sin karriär heller. Han föddes 1947 efter Bulwark-Countess Zabetta-Guy Day och gjorde 98 starter med segerraden 11-18-9. Tjänade in 41 400 kronor och den främsta tiden var 1.22,4. I aveln fick han tolv svenskfödda avkommor som föddes mellan 1952-63 och främsta av dem var Palermo(hingst u Pinguine) som vann 18 av 135 starter med prissumman på 48 485 kronor.
Trots att han fick en blygsamt skara avkommor så var de efterföljande generationerna mer tongivande. Den främsta dottern var Tribut och hon är mormor till The Onion som bl a vann Sprintermästaren 1983 samt Elitloppet året efter. The Onion fick i sin tur 30 avkommor i Sverige samt 48 i Italien som avelshingst som exempelvis Gossip, Hot Onion och No Payment.
Källa: blodbanken.nu

Använde inte apostlahästarna (tidigare publicerat)

En man i Konga härad gick inte utan använde vagn med dragdjur så fort han skulle till någonstans. När hans vagn inte drogs av en häst så använde han ett annat djur---vissa fall kom han med en ko som dragdjur.
Källa: Stockholmstidningen 8 november 1890

Mårten Stenmästare

Han har signerat ett antal skånska dopfuntar och det är okänt när han levde, hans verksamhet pågick iallafall under andra hälften av 1100-talet.
Källa: "Medeltidens ABC", Stockholm, 2001

Ett par dödsnotiser i Gamla Uppsala socken 1842

Det var två personer som dog p g a olyckshändelser och en som tog livet av sig i Gamla Uppsala socken 1842.
Källa: Mortalitetsrapporten, Tabellverket

Vann irländska och engelska cupen efter varandra

Jimmy McAlinden vann den nordirländska cupen med Belfast Celtic säsongen 1937-38 och med Portsmouth säsongen efter.
Källa: The Guinness book of facts & feats", svensk version, 1982

Platser

På http://www.platsr.se/ kan man själv fylla i uppgifter om olika platser och denna databas finns som betaversion hos Riksantikvarieämbetet, alltså är den under utveckling. Under användarnamnet Stephannium kommer jag också uppdatera även där och en del eller hela notiser som fanns på denna blogg förut.

Udda sevärdheter eller försvunna platser

Fattigbössan i Övergran

Fattigbössan vid Övergrans kyrka med följande text; "Du går modig, mätt och fager. Jag är hungrig, blek och mager. Lika fullt är jag din bror. Syskon utan samma mor. Rike man har många vänner. Fattig man ingen känner. Gif bort litet för guds skull. Herren ger dig handen full." En bössa som kännetecknar svunna tider och det finns inte sådana där exemplen kvar och i synnerhet inte i Uppland iallafall. Enligt nedanstående diskussion fick jag kännedom om att det finns motsvarande på Gotland vid de olika kyrkorna.

Stenmuren till Gryta kyrka

Alla ortnamnen med "Gryt" är steniga platser, efter avfarten från huvudvägen genom Örsundsbro till Gryta kyrka kan man se en stenmur i höjdläge på vänster sida, muren sträcker sig med korta eller sämre etapper i drygt en kilometer. Den är delvis övertorvad.

Kyrkoruinen i Hjälsta

Inte så långt ifrån Hjälsta kyrka så finns det en stenhög som en gång i tiden var en kyrka, anledningen att jag skrev så var att det aktuella området har blivit betat av kreatur under olika tider, den är väldig skadad....Så man måste nog vara ganska så kunnig om man skall dit.

Kafe vid riksväg 55 (ej tidigare publicerat)

Mellan Säva och Örsundsbro längs med riksväg 55 fanns det en kafé inne på en gård under 1980-talet.

Tok-Hansbron

Tokhansbron är numera en borttagen bro över Dalälven i Nora socken i nordvästra Uppland och man åker på riksväg 67 svänger man av vid Mälby. Enligt kartan på fornlämningsregistret ligger bron längs upp i nordväst med koordinaterna x=6683941 o y=1561195. Bron fick sitt namn efter en sinnessvag man som uppehöll sig under flera år vid, under eller på själva bron. Han drunknade f ö i Dalälven och hans kropp fiskades upp under en annan bro i närheten.
Källa: Fornlämningsregistret Nora 9

Sveriges äldsta trähus

Genom dendrokronologi har man daterat vissa träbyggnader i Sverige och den äldsta kända är Älvdalens kyrkhärbre som blev daterat till 1275.
Källa: Jan-Erik Augustsson, "Den profana arkitekturen", Signums svenska konsthistoria, Den gotiska tiden, Kristianstad, 1995

Försvunna kiosker i Uppsala

Denna notis är omgjord utifrån den ursprungliga notisen som blev publicerat, kiosken på Bandstolsvägen i Valsätra fanns endast ett stenkast ifrån ICA-affären som fanns där då, i samma byggnad som ICA var inrymt i är det numera en restaurang. Kiosken på Bandstolsvägen hade troligen blivit borttagen redan i början av 1980-talet och såvitt vad jag minns det så var ett par äldre kvinnor som hade kiosken. Förr i tiden fanns det kiosker vid Länsstyrelsen, vid Akademiska södra infart och i Sunnersta. Det finns kiosker som är kvar än idag som exempelvis den som ligger på Svartbäcksgatan vid infarten till f d Fyrisbadet/Fyrishov.

Svista värdshus(* finns i äldre notiser om och denna är nyskriven)

Svista värdshus som läg längs med gamla E4:an och på den plats där den var som rakast. Värdshuset är numera stängd liksom macken och det lilla pensionatet.

Smala vägen mellan Åkerby och Jumkils kyrkor

Vägen från Jumkils kyrka till vägskälet i korsningen med vägen mellan Åkerby och Börje är också på något sätt sevärd, man åker förbi en del gamla föremål längs vägen, ålderdomlig staket, rester av stenrösen och samtidigt kan man se Jumkilsån till vänster när man åker ifrån Jumkil.

*Ditskriven i efterhand: När man åker på den vägen så får man intryck hur det var förr i tiden och man åker delvis igenom ett orörd natur. Visserligen har man rensat ut där under de senaste åren.

Blåbärsstället utanför Tärnsjö

När jag bara var några år gammal under den andra halvan av 1970-talet så hittade jag och tillhörande familjemedlemmar ett ställe där det fanns blåbär längs med en mindre väg i trakterna av Tärnsjö i Uppland. Inte så långt därifrån minns jag att det fanns ett kafé eller bjöd dom oss bara på mackor troligen, minns inte så mycket av det. Men om någon med anknytning till Tärnsjö som läser detta så vore det inte så dumt att komma med något tips eller en ledtråd.

Historiska notiser 7

Linné och skogsmänniskan (tidigare publicerat)

Under 1700-talet är det känt idag att det var några människor som levde i skogen och inte använde mänskligt språk. Det fanns några stycken som levde i obygden med tätt skog omkring sig. Vad jag har hört talas om är att det också fanns en yngre man som kallades för björnpojken. Dock har jag inte många uppgifter om denna unga man. Linnè var mycket i förtjust att klassifiera allting, djur, växter och människor hamnade under hans klassbegär. Skogsmänniskan var ingen människa som är förknipat med "rasen" som exempelvis levde i det civiliserade samhället, skogsmänniskan levde helt enkelt i skogen som ett djur. Eftersom det fanns några människor(exakta antalet får vi nog aldrig veta) som levde "ociviliserat", så fick Linné reda på det.
Det finns folk som lever idag som skulle kalla Linné för en rasist, men jag skulle hellre påminna om att rasismen inte var ett begrepp då som det är idag. Så lyder exempelvis NE:s definition om rasismens historia; Mot slutet av 1700-talet kom skönhet att definieras utifrån raskännetecken som ljus hy. Vidare ansågs rationell förmåga eller oförmåga - mätt med västerländsk måttstock - avslöja medfödda rasmässiga skillnader i intellektuell kapacitet. På grund av värderingar som dessa rangordnades raserna med den vita i topp. Även scientismen, föreställningen att vetenskapen erbjuder den bästa vägen till kunskap om människans natur och att den därför skall styra etik och politik, skapades på 1700-talet. Det blev nu möjligt att "i vetenskapens namn" hävda att vissa raser var underlägsna andra och att det därför var naturligt att de "underlägsna raserna" förslavades. Inte undra på att Linné blev på något sätt influerat i detta tänkande, men man skall också komma ihåg att tänkande kring rasismen var annorlunda på 1700-talet än det är idag.

Linné gjorde följande indelningar; art, klass, kännetecken och släkte(dock inte den där ordningen).

Noter

Läs bl a NE:s definition om rasism och Tore Frängsmyr "Svensk idéhistoria
 
Hubertushjorten (tidigare publicerat)

Namnet kommer egentligen ifrån en frankisk biskop som också blev ett helgon och levde mellan ca 656-725. Enligt en sägn hade han mött en hjort med ett krucifix mellan hornen och i samband denna händelse så varnade hjorten för att någonting hemsk skulle hända om han dödade hjorten eller rättare sagt också om en annan hjort skulle bli dödad. Allt detta hände under en beriden jakt på en långfredag och just vid detta tillfälle hade han inte blivit prästvigd. Efter mötet med hjorten blev han prästvigd och senare biskop i Liegé. Hubertus är jägarnas skyddshelgon och firas den 3 november varje år med bl a jaktridning.

Källor:
Jägarens uppslagsbok 1992 
Norstedts uppslagsbok 2003
 
Ordet tidningsbud (tidigare publicerat)
 
Ordet tidningsbud myntades för första gången 1824 och kan möjligen detta citat relateras till detta ord; "Jag ärnar ikläda mig en oförskämd trolöshet, at härma wåre mellanlöpare . . och tidninge-förare, som bortskämma de aldrabästa saker". Dalin 1780

Källor:

NE(CE-ROM)
SAOB

Höll nollan vid 25 tillfällen

Grimsby Town höll nollan vid 25 tillfällen när de vann division 3(södra) säsongen 1955-56 varav åtta av dessa var under de sista åtta omgångarna i ligan.

Källor:

Rothman´s Football Yearbook 1995-96
Smailes Gordon, "Football League Records", Derby, 1992

Islossningen i Fyrisån(Uppsala) ((Tidigare publicerat)

I tidningen Upsala(tidning för Uppsala stad och län) den 10 april 1901 hade en ganska rolig statistik över islossningen i detta nummer. Notisen hade rubriken Svartbäcksgubbarnas kronologi"(modern svenska) och statistiken har fört med vissa avbrott från 1762 då islossningen skedde den 8 april. Sedan kom nästa post den 6 april 1765 och sedan 1769 som var 30 mars. Efter det kom det en genomgående serie som sträckte sig från 1774 till 1823, därefter en lucka för året 1824 och uppdatering 1825(en lång period av islossning; 29 mars-10 april) och efter det ett uppehåll fram till 1832 när detta inträffade den 15 mars. Fyrisån blev ej isbelagd 1863, 1887 fanns det inga gubbar som kunde föra dessa anteckningar och 1895 rensade ån vid tre tillfällen.
Som förklaring till denna rapportering var följande; Måhända kan det roa någon att få reda på, när "Svartbäcksgubbarne" började och eventuellt slutade sin dans utför Uppsalafallen. Se här: och följande underrubriker över statistiken: År.......Islossning.
År 1888 höll islossningen på från valborgsmässafton till 3 maj, vilket det var rekordet upp till denna notis publicering i tidningen. Ibland var det så tidigt som mitten av mars, fast året 1779 var det så tidigt som sista februari och 1 mars som det pågick islossning. Det skall bli intressant att följa denna rapportering under nästa år för nu är det som sagt vad nyårsafton i morgon.

Första hästspårvägen i Stockholm

År 1877 öppnades den första linjen med hästspårvagn i Stockholm.
Källa: Susanna Hedenborg m fl, "Sveriges historia", 2003

Krokodilen i Köpenhavn

Den zoologiska trädgården i Köpenhavn erhöll i början av september 1883 en krokodil och det fanns ingen notering varifrån denna krokodil kom ifrån.
Källa: Tidningen Upsala 8 september 1883