Historiska notiser 7

Linné och skogsmänniskan (tidigare publicerat)

Under 1700-talet är det känt idag att det var några människor som levde i skogen och inte använde mänskligt språk. Det fanns några stycken som levde i obygden med tätt skog omkring sig. Vad jag har hört talas om är att det också fanns en yngre man som kallades för björnpojken. Dock har jag inte många uppgifter om denna unga man. Linnè var mycket i förtjust att klassifiera allting, djur, växter och människor hamnade under hans klassbegär. Skogsmänniskan var ingen människa som är förknipat med "rasen" som exempelvis levde i det civiliserade samhället, skogsmänniskan levde helt enkelt i skogen som ett djur. Eftersom det fanns några människor(exakta antalet får vi nog aldrig veta) som levde "ociviliserat", så fick Linné reda på det.
Det finns folk som lever idag som skulle kalla Linné för en rasist, men jag skulle hellre påminna om att rasismen inte var ett begrepp då som det är idag. Så lyder exempelvis NE:s definition om rasismens historia; Mot slutet av 1700-talet kom skönhet att definieras utifrån raskännetecken som ljus hy. Vidare ansågs rationell förmåga eller oförmåga - mätt med västerländsk måttstock - avslöja medfödda rasmässiga skillnader i intellektuell kapacitet. På grund av värderingar som dessa rangordnades raserna med den vita i topp. Även scientismen, föreställningen att vetenskapen erbjuder den bästa vägen till kunskap om människans natur och att den därför skall styra etik och politik, skapades på 1700-talet. Det blev nu möjligt att "i vetenskapens namn" hävda att vissa raser var underlägsna andra och att det därför var naturligt att de "underlägsna raserna" förslavades. Inte undra på att Linné blev på något sätt influerat i detta tänkande, men man skall också komma ihåg att tänkande kring rasismen var annorlunda på 1700-talet än det är idag.

Linné gjorde följande indelningar; art, klass, kännetecken och släkte(dock inte den där ordningen).

Noter

Läs bl a NE:s definition om rasism och Tore Frängsmyr "Svensk idéhistoria
 
Hubertushjorten (tidigare publicerat)

Namnet kommer egentligen ifrån en frankisk biskop som också blev ett helgon och levde mellan ca 656-725. Enligt en sägn hade han mött en hjort med ett krucifix mellan hornen och i samband denna händelse så varnade hjorten för att någonting hemsk skulle hända om han dödade hjorten eller rättare sagt också om en annan hjort skulle bli dödad. Allt detta hände under en beriden jakt på en långfredag och just vid detta tillfälle hade han inte blivit prästvigd. Efter mötet med hjorten blev han prästvigd och senare biskop i Liegé. Hubertus är jägarnas skyddshelgon och firas den 3 november varje år med bl a jaktridning.

Källor:
Jägarens uppslagsbok 1992 
Norstedts uppslagsbok 2003
 
Ordet tidningsbud (tidigare publicerat)
 
Ordet tidningsbud myntades för första gången 1824 och kan möjligen detta citat relateras till detta ord; "Jag ärnar ikläda mig en oförskämd trolöshet, at härma wåre mellanlöpare . . och tidninge-förare, som bortskämma de aldrabästa saker". Dalin 1780

Källor:

NE(CE-ROM)
SAOB

Höll nollan vid 25 tillfällen

Grimsby Town höll nollan vid 25 tillfällen när de vann division 3(södra) säsongen 1955-56 varav åtta av dessa var under de sista åtta omgångarna i ligan.

Källor:

Rothman´s Football Yearbook 1995-96
Smailes Gordon, "Football League Records", Derby, 1992

Islossningen i Fyrisån(Uppsala) ((Tidigare publicerat)

I tidningen Upsala(tidning för Uppsala stad och län) den 10 april 1901 hade en ganska rolig statistik över islossningen i detta nummer. Notisen hade rubriken Svartbäcksgubbarnas kronologi"(modern svenska) och statistiken har fört med vissa avbrott från 1762 då islossningen skedde den 8 april. Sedan kom nästa post den 6 april 1765 och sedan 1769 som var 30 mars. Efter det kom det en genomgående serie som sträckte sig från 1774 till 1823, därefter en lucka för året 1824 och uppdatering 1825(en lång period av islossning; 29 mars-10 april) och efter det ett uppehåll fram till 1832 när detta inträffade den 15 mars. Fyrisån blev ej isbelagd 1863, 1887 fanns det inga gubbar som kunde föra dessa anteckningar och 1895 rensade ån vid tre tillfällen.
Som förklaring till denna rapportering var följande; Måhända kan det roa någon att få reda på, när "Svartbäcksgubbarne" började och eventuellt slutade sin dans utför Uppsalafallen. Se här: och följande underrubriker över statistiken: År.......Islossning.
År 1888 höll islossningen på från valborgsmässafton till 3 maj, vilket det var rekordet upp till denna notis publicering i tidningen. Ibland var det så tidigt som mitten av mars, fast året 1779 var det så tidigt som sista februari och 1 mars som det pågick islossning. Det skall bli intressant att följa denna rapportering under nästa år för nu är det som sagt vad nyårsafton i morgon.

Första hästspårvägen i Stockholm

År 1877 öppnades den första linjen med hästspårvagn i Stockholm.
Källa: Susanna Hedenborg m fl, "Sveriges historia", 2003

Krokodilen i Köpenhavn

Den zoologiska trädgården i Köpenhavn erhöll i början av september 1883 en krokodil och det fanns ingen notering varifrån denna krokodil kom ifrån.
Källa: Tidningen Upsala 8 september 1883