Visar inlägg med etikett Kyrkohistoria. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Kyrkohistoria. Visa alla inlägg

fredag 18 oktober 2024

Om branden i Njurunda kyrka

En notis i Göteborgs-Posten den 22 juni 1870 tog upp branden i Njurunda kyrka söder om Sundsvall och som också var Medelpads äldsta kyrka. Den var inrett med bänkar, predikstol och altare. Det var en blixt som träffade  kyrkan under ett åskväder. Skribenten fotograferade kyrkoruinen i juli 2022.

https://okandahandelser.blogspot.com/2022/10/njurunda-kyrkoruin.html?m=0

lördag 12 oktober 2024

Vallstenas kyrka

Vallstenas kyrka ligger på Gotland och skribenten tog detta kort i september 2019, det är en av de 92 medeltida kyrkor på ön. Denna kyrka härrör från 1200-talet och ligger på den nordöstra delen av ön. Socknen gränsar i väster mot Källunge, norr Bäl, öster Boge, sydost Gothem och i söder Hörsne samt en del av Gothem. De äldsta delarna av kyrkan är nederdelen av tornet och långhuset som tillkom i början av 1200-talet. Kyrkan blev i stort sett färdigbyggt under detta sekel och bänkarna kom under samma tid, en bänk förvaras på Historiska museet i Stockholm. Kyrkklockan är från 1571, altarskåpet är från 1633 med anteckning om det på baksidan, predikstolen är från 1699. En målat bänkinredning är från mitten av 1700-talet och tornet blev skadat efter ett blixtnedslag 1788. I Vallstena socken bodde det 252 invånare 1780, 554 under 1805 och 625 under 1850.

Källor:

Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet 
Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet 
Tabellverkets material på nätet


 

söndag 15 september 2024

Bilderna på Aspö kyrka

Själva notisen skrev jag för drygt 15 år sedan och den hittas på denna länk, men själva artikeln blev återpublicerat under 2019.




söndag 8 september 2024

Efterlysningar p g a kyrkostölder

 Enligt en landshövdingskungörelse så utfärdades en efterlysning den 30 september 1820 från dess ämbete i Uppsala om att det har begåtts flera kyrkostölder i bl a Moheda (Småland), Furingstad (Östergötland) och Kvillinge (också i Östergötland). Värst var det dock i Moheda där tjuven eller tjuvarna har tagit med sig förgylld brudkrona på femtio lod silver, silverkanna, paté och oblatask på varierande antal lod silver. Liknande inbrott har även Furingstads kyrka råkat ut för där det stals också en förgylld brudkrona som förvarades i en kopparask och sedan försvann också en kanna som skänktes till kyrkan av fru Maria Gethe på Lövstad. I Kvillinge kyrka hade någon tagit pengar som förvarades i sakristian. 

Källa: http://www.ukforsk.se/landshov/landshov.pdf

lördag 7 september 2024

Hov

 
Hovs kyrka utanför Vadstena och från kyrkbyn in till Vadstena gick en hästvana som fraktade jordbruksprodukter (bl a sockerbetor) på under några år under 1870-talet. Kyrkan i Hov har en komplicerat historia enligt kyrkobeskrivningen. Enligt uppgift är kyrkan från omkring 1100-talet eller under 1200-talets första hälft. Under 1400-talet byggdes kyrkan om och man slog in valv inne i kyrkan. Kortet togs av skribenten i juli i år.

Länken om hästbanan:

fredag 6 september 2024

Hallsjö kyrkoruin

 Söder om Värnamo ligger kyrkoruinen efter Hallsjö kyrka och området tillhör numera Dörarps socken.






torsdag 8 augusti 2024

Toresunds kyrka


 Toresunds kyrka utanför Strängnäs byggdes i slutet på 1100-talet och bestod bara av långhus. Kyrkan tillbyggdes sedan med utbyggnader, torn, vapenhus och absid.

måndag 5 augusti 2024

Veckholm kyrka i bilder

 Veckholm kyrka som också kallats för Trögdens domkyrka blev uppfört i slutet 1200-talet. Kyrkan var låst när besöket varade!!!






onsdag 31 juli 2024

Försvunna föremål från uppländska kyrkor

 Jag har inte gått igenom alla de drygt 190 landsortkyrkorna i Uppland och har bara valt ut 14 kyrkor runt om i landskapet. Antag att omfattningen är mycket större än det som jag för närvarande känner till. De kyrkor som jag har valt ut utgör endast en mindre del av de verkliga totala antalet stölder i kyrkor. I denna artikel kommer jag inte bara skriva om stölder utan också det som kyrkorna har blivit av med. Det är framför allt tre olika kategorier som man kan dela in i när man skall skriva om försvunnen gods från kyrkorna.


  • 1) Gustav Vasas konfiskation av kyrkskatt under 1500-talet. 
  • 2) Stulna föremål och i synnerhet kyrksilvret. 
  • 3) De kyrkogods som för närvarande är bevarade på Statens historiska museum.
I denna artikel har jag framför allt valt det andra alternativet, men kommer också att vidröra de andra två alternativen. De kyrkor som jag har valt ut är följande; Alunda, Boglösa, Hjälsta, Lillkyrka, Länna, Skuttunge, Tensta, Tillinge, Vallby, Vassunda, Vänge, Åkerby, Ärentuna och Östuna. De flesta av dessa kyrkor drabbades av inbrott under 1800-talet och då har oftast kyrksilvret blivit stulen. I exempel med Östuna så fördes vapensköldarna från kyrkan till klockstapeln för en renovering och där tog fattighjonen från de närliggande fattighuset vapensköldarna för att använda för uppvärmning. 
Det är uppenbart för mig att en eller flera ligor specialiserade sig på inbrott i kyrkorna under 1800-talets första hälft. Tre av kyrkorna drabbades i början av 1800-talet med ett mellanrum på cirka tio år, två av dessa gick det endast en månad emellan inbrotten. Dessa tre kyrkor ligger inte så långt ifrån varandra heller, drygt 10-15 kilometer ifrån varandra och det var antagligen lätt att nå dessa kyrkor. Vilka det är Vänge, Ärentuna och Åkerby, Vänge samt Åkerby drabbades av inbrott endast en månad emellan. I mars 1808 bröt en eller flera tjuvar in i sakristian till Åkerby kyrka och stal all kyrksilver, vid slutet av nästa månad råkade Vänge ut för samma sak. På grund av dessa kyrkors lägen så antar jag att det rörde sig om samma gynnare och det är lätt att tro det också, dels p g a att Vänge och Åkerby ligger enbart en mil ifrån varandra och dels om förrövarna bodde i området så kände de dessutom till dessa kyrkor. Ärentuna kyrka har genom årens lopp råkat ut för en del såväl försök som rena inbrott och om kyrkan låg närmare någon annan bebyggelse under 1800-talet känner jag för dagsläget inte till. Om kyrkbyn såg ut under början av 1800-talet som den gör idag så kan man nog påstå att kyrkans läge var mer eller mindre riskfyllt. Denna kyrka råkade ut för ett stor inbrott 1819 då nästan allting bestals. Kyrkan råkade dessutom ut för en relativt omfattande konfiskation under 1500-talet och efter det så införskaffades ett nytt kyrksilver.
Övriga kyrkor som jag nämnde i inledningen drabbades av motsvarande under mitten av detta århundrade. Skuttunge kyrka råkade ut för en stöld av en oblatask 1848 som påträffades senare och efter en reparation året efter så kom föremålet tillbaka till kyrkan. Alunda råkade ut för en stöld av kyrksilver 1851 och två år senare råkade både Tillinge samt Vassunda ut för samma händelse. Den förstnämnda kyrkan som råkade ut för inbrottet 1853 kunde de bestulna godset påträffats och då var det redan förstörd. År 1858 drabbades Lillkyrka ut för en omfattande kyrkostöld när denna kyrka blev av med i stort sett allting av värde. Tensta kyrka norr om Uppsala råkade ut för en stor stöld under 1860-talet.
Två kyrkor som båda är grannkyrkor nämndes ingenting om inbrott, däremot om Gustav Vasas konfiskation av kyrkoskatt under 1500-talet. I Boglösa kyrka strax utanför Enköping fick lämna en skatt på drygt sju kilo(34 lödiga mark och 7½ lod) under året 1545, samma år råkade även den närbelägna Vallby kyrka ut för samma sak och som dessutom råkade ut för en motsvarande konfiskation fjorton år tidigare(1531).
Länna kyrka sände två altarskåp till Historiska museet 1879 och det var ganska vanligt under denna tidsperiod att kyrkorna skickade in föremål till detta museum.

Källor(kyrkobeskrivningar)
Alunda, Bengt Ingmar Kilström, 1986
Boglösa, Mats Åmark, 1963
Hjälsta, Bengt Ingmar Kilström, 1994
Lillkyrka, Mats Åmark, 1999
Länna, Gustav Björklund, 1981
Skuttunge, Bengt Ingmar Kilström, 1991
Tensta, Bengt Ingmar Kilström, 1994
Tillinge, Bengt Stolt, 1979
Vallby, Mats Åmark(viss redigering av Kilström), 1981
Vänge, Rune Norberg, 1983
Åkerby, Åke Nisbeth, 1984
Ärentuna, Bengt Ingmar Kilström, 1996
Östuna, Åke Nisbeth, 1970

(Tidigare publicerat)

söndag 28 juli 2024

Markim och Orkesta kyrkor


 Båda kyrkorna ligger norr om Vallentuna och de ligger bara dryga halvmilen ifrån varandra. På bilden är kyrkobeskrivningarna för de båda kyrkorna (Markim till vänster och Orkesta till höger) som är skrivna av Jan Svanberg. Det är två romanska kyrkor, Markim byggdes omkring år 1200 och nämndes första gången 1287 av Swen Suneson till förmån för kyrkan. Grannkyrkan är något äldre och byggdes någon gång under 1100-talets andra hälft. Men Orkesta kyrka nämndes senare än Markim och den första gången var i samband med ärkebiskopen Nils Alleson visiterade kyrkan Båda kyrkorna består av långhus, kor och absid samt vapenhuset i söder. Orkesta har en sakristia som Markim inte har och trots att dessa två kyrkor ligger nära varandra så är kyrkorna inte helt av samma historia. I Orkesta uppfördes stiglucka under 1790-talet och drygt ett decennium senare revs två stigluckor. Året 1846 lades bogårdsmuren om och 1852 planterades det lönnar på kyrkoområdet. År 1776 planterades 74 rönnar och lönnar längs bogårdsmuren. Markim har kalkmålningar medan det inte är känt om Orkesta har haft det. Däremot båda kyrkornas klockstaplar har sina tillkomster under 1827. Båda kyrkorna ligger i en kulturbygd som en av de äldsta i Uppland.

Källor:

Anund Johan & Linda Qviström, ”Det medeltida Uppland”, 2012
Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet 
Källman Rolf, ”Markim och Orkesta—-två socknar i Mälardalen, Uddevalla, 1992
Svanberg Jan;
Markim kyrka, Eskilstuna, 1998
Orkesta kyrka, Eskilstuna, 1998

torsdag 18 juli 2024

Alvastra klosterruin

 Alvastra klosterruin ligger i Västra Tollstad socken strax norr om Ödeshög i Östergötland och inte så långt ifrån kyrkan. Ruinen är efter ett kloster som drogs in p g a reformationen på 1500-talet efter order från Gustav Vasa.









onsdag 17 juli 2024

Motala kyrka

 Den nya kyrkan från 1770-talet står på den gamla kyrkans grund.





onsdag 8 maj 2024

Nordingrå kyrka

 Nordingrå kyrka ligger i Ångermanland och ligger vackert vid sjön Vågsfjädern, själva socknen är medeltida eftersom den gamla kyrkan är numera en ruin. Nedanför kyrkan finns det tolv kyrkstallar som var ursprungligen var 70 till antalet. Den nuvarande kyrkan byggdes mellan 1820-25 och den invigdes fyra år senare. Hela kyrkan blev då färdigställt under detta decennium medan sakristian tillkom 1920. Kyrkan är gjord av gråsten och tegel. Måtten på den gamla kyrkan är 28x17 meter och kyrkmurarna är som mest 2,5 m. På kyrkogården finns det sju gravar som kan vara sekundärt placerade och fem av dessa är av kalksten, år 1938 restaurerades kyrkan.

Bilderna är tagna av skribenten!!!

Källnot: Bild på både ruinen och kyrkan finns på https://www.nordingra.nu/kyrkohistoria/

Källor: 

Bebyggelseregistret


Fornminnesregistret 





onsdag 15 november 2023

När Väddö kyrka brann

 Från Göteborgs-Posten 28 maj 1872 och bilden är klickbar!!!



tisdag 31 oktober 2023

Kyrkoherden som glömde bort begravningen

 I Uppsala Nya Tidning den 29 juli 1903 gick det att läsa följande;


Från en socken i södra Upland berättar en meddelare till UNT följande historia:

Ett barn inom församlingen hade dött och skulle begrafvas. Sorgehögtiden var utsatt till klockan 7 på e m. Processionen infann sig på den bestämda tiden, men kyrkoherden syntes ej till. Man väntade tålmodigt till klockan 9. Då sändes ändtligen bud till prästgården. Budet fann kyrkoherden ifrigt arbetande i trädgården---han hade totalt glömt af hela begrafningen. Men nu blef det bråttom, och inom kort började kyrkklockorna skalla ut övfer näjden i den stilla, fridfulla julikvällen. Som bekant lägger man sig tidigt på landet, och många hade redan slumrat in, då de plötsligt väcktes af klockornas klang. Naturligtvis trodde man, att elden brutit lös. Sprutor, yxor, ämbar och annan brandattidraj kastades på vagnarna, och i skenande fart bar det af till det förmenta brandstället, d v s kyrkan. Folk sprang öfver gärdena med brandhinkar och hakar i händerna. Något eldsken syntes visserligen inte till, men lite hvar kände tydligt att det luktade brandrök. Så stark är inbillingens makt. Man kan tänka sig, att snopenheten inte blef liten, då rätta förhållandet kom i dagen. Ganska syndiga ord lära emellertid den kvällen har fällts om den glömska själaherden. 

Jo, man undrar var det hade inträffat någonstans, inte i Veckholm eller Giresta, men någonstans har det iallafall hänt. Nu fundera man över vilken prästgård låg så långt bort att prästen inte såg varför det fanns folk utanför kyrkan. Det var nog inte bara irritation hos dem som trodde att elden hade brutit ut utan även de som var på själva begravningen. Det var så förr i tiden att om elden hade brutit ut så ljöd klockorna i kyrkan eller så får man titta var någonstans som det kommer upp rök.

(Tidigare publicerat)

torsdag 5 oktober 2023

Två kyrkonotiser

Hassela kyrka

Den första stenkyrkan i Hassela i Hälsingland anlades någon gång under 1200-talet. Den nuvarande kyrkan anlades 1823-26 i Karl Johans-stil och genomgick renovering i början på 1950-talet.
Källor:
Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet 
Hassela kyrka, Svenska kyrkans hemsida

Branden i Österunda kyrka

Ett brandtillbud drabbade Österunda kyrka i Uppland 1652 som då kyrkan klarade sig. I början av augusti 1687 blev kyrkan träffat av en blixt och en takryttare blev förstört, men även taket behövde bytas efteråt.
Källa: Bengt Ingvar Kilström, ”Österunda kyrka”, Upplands kyrkor IX, Uppsala, 1967

torsdag 31 augusti 2023

Var Lasse-Maja även i Yttergran kyrka?

 Den historiske stortjuven Lasse-Maja eller Lars Molin som han egentligen hette, det påstod att han stal all kyrksilver från kyrkan utanför Bålsta i Uppland och det påstår iallafall en lokal legend. Om inbrottet hade ägt rum så borde det vara under 1800-talets initialsskede eftersom han dömdes till livstids fängelse 1813. I artikeln om försvunna föremål från kyrkorna så drabbades en del kyrkor av stölder emellanåt och ett företeelse som tyvärr pågår fortfarande trots att många kyrkor är larmade.


Källor:

”Försvunna föremål i uppländska kyrkorna”, min artikel

"Norstedts uppslagsbok", 2003

Tuulse Armin, "Yttergran kyrka", Strängnäs, 1981

(Tidigare publicerat)

söndag 27 augusti 2023

Lite grann om Häradshammars kyrka

 Häradshammar ligger på Vikbolandet 25 kilometer öster om Norrköping och den byggdes ursprungligen på 1100-talet. Kyrkan har sedan byggts om och renoverat samt att den råkade ut för en eldsvåda under 1570-talet. Dopfunten som är av mässing tillverkades på bruket i Gusum i samma landskap 1671. Elva år senare byggdes en gravtumba över familjen Ulfsparre som togs bort 1792 och fylldes istället med grus. Sakristian tillkom 1737 och fyra år senare kom tornet av trä medan klockstapeln revs. En brand som skedde i april 1806 förstörde allt trävirke, bänkinredning,predikstol och altartavla m m förstördes.

Källa: https://ep.liu.se/databases/kyrkomiljo/pdf/Ög%20kyrkor/haradshammars_kyrka.pdf

Singö kyrka


 

Singö kyrka ligger norr om Väddö vid Upplandskusten och kyrkobyggnaden är av trä och är målat med mörkröd färg  Enligt en ritning av grundplenen så ser kyrkan ut som ett kors (bild från kyrkobeskrivningen).



Innan Singö fick kyrkogård 1713 fick invånare frakta sina döda över vattnet för att jordfästa dem i Haverö kyrka. Fågelvägen mellan Söderby strax sydväst om kyrkan till Herräng på fastlandet är lite mer än fyra kilometer över Singöfjärden. Men själva bygden på Singö är gammalt och i ett pantbrev från 1334 finns ön omskriven och befolkningen på ön har dock inte varit så rika utan de hade fått klarat sig utifrån de resurser som fanns till buds. Enligt en gammalt muntligt tradition har tre kyrkor funnits på ön. Den nuvarande kyrkan byggdes av knuttimrat liggande timmer mellan 1750-53. År 1782 beslöts det på en sockenstämma att knutarna skulle beslås och 1895 genomgick en hård renovering. Under renoveringen på mitten av 1960-talet fick kyrkan mycket av det som var förr, m a o så återställdes kyrkan mycket av sin tidigare skick. År 1922 byttes taket av papp ut och man satte dit skivformat plåt istället. 
Sockengräsren till Väddö i söder går vid Örhålet som vägen åker över. Då är man på ön Fogdö-Kolskär och inga fornlämningar är kända på denna ö. Sedan kommer man till den större ön Fogdö och där finns det två fornlämningar i form av stenugn i söder och stensättning i norr. Sedan är man på själva ön Singö. Strax öster om Tranvik finns det en lämning efter en väderkvarn som sedan länge är borttagen och på platsen finns en kvarnsten med en järnring med fem järndubbar inhuggna i granitberget. Norr om samma ort finns det rester av en annan kvarn. Det finns dock fler fornlämningar och samtliga kan inte lämnas här i artikeln, dock är de inte heller så många.

Källor:

Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet 
Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet 
Sundin Lars T H, ”Singö kyrka”, Strängnäs, 1971

fredag 21 juli 2023

Skutskärs kyrka

 Kanske Upplands nordligaste kyrka eller på gränslandet mellan Uppland och Gästrikland. Kyrkan är iallafall från 1906, orten är ungt och ortens folkmängd togs fart när sågverket anlades på 1870-talet.

Från svenska Wikipedia!!!