Det är sammanlagt 21 ånglok som tjänstgjorde på den drygt sju mil långa Göteborgs-Borås järnväg och dock var inte alla i tjänst samtidigt. Denna järnväg öppnades för trafik 1894, år 1936 blev den elektrifierat och fyra år senare kom den under staten (SJ). Bolaget som byggde järnvägen samarbetade också med den närliggande Borås-Alvesta järnväg och själva trafiken var livlig, år 1919 hade bolaget 15 ånglok (även 34 person- och 402 godsvagnar).
Här kommer en enkel lista om ångloken som redovisas kortfattat utifrån själva litteran med loknumren på banan.
Mitt K (nr 1-5); Det var fem lok som hade axelföljden C och dessa var den första loktypen på banan. Lok 1, 3 och 4 exporterades till nuvarande Iran medan lok nummer skrotades 1943 efter hade blivit överfört till Borås-Ulricehamns järnväg sex år tidigare.
Littera CA (nr 6-7) Det var två lok som anskaffades för att dra snälltåg, båda tillverkades av NOHAB i Trollhättan 1898 och båda skrotades 1937.
Littera CB (nr 8-9); Hade axelföljden 2B-2, tillverkades av NOHAB 1903, skrotades 1937.
Littera B (nr 10); var ett tanklok för lokaltrafiken närmast Göteborg, tillverkat 1905 av NOHAB, 1907 som Boras-Alvesta järnväg nr 10 som 1918 omnumrerat till nr 60, skrotat 1937.
Littera K (nr 11); ytterligare maskin inom samma littera som användes i godståg, tillverkat i Motala 1905 och skrotat 1939 efter en skada på ramen.
Littera Ke (nr 12), tillverkat i Motala 1902 och kom från SJ 1927 där det hade samma littera med SJ-nummer 722, användes som växelkontor i Borås och 1940 åter till SJ som K3 722, slopad 1968 och skrotat året efter.
Littera E (nr 18-19); nr 19 tillverkat i Motala 1914 och det andra loket av samma firma 1920, båda loken överfördes till BAJ (samma bolag som tidigare i denna förteckning) 1937, blev SJ E4 1599 o 1600 år 1940, det yngre loket skrotades 1972 och det andra 1976.
Littera W (nr 20-21); båda tillverkades av NOHAB 1907, till BAJ 1937 och skrotades 1943.
Littera S (nr 22-25), nr 23 finns bevarat i Nederländerna och nr 22 o 22 tillverkades i Falun 1918 o nr 24 o 25 av NOHAB 1923. De kom in hos SJ 1940 och tre stycken skrotades under den första halvan av 1970-talet.
Littera Sa (nr 26), tillverkat av NOHAB 1919 och kom till GBJ 1933, hade en liten brokig historia, kom bl a tillbaka till SJ 1940, skrotades 1972.
Källor
Bevaringsplan för järnvägsfordon”, Gävle, 2004
Diehl Ulf m fl, ”Normalspåriga ånglok på Statens järnvägar”, 1973
Järnvägsdata”, 1999
Karlsson Lars-Olov, ”Ånglok vid Sveriges enskilda järnvägar, del 1, 2012
Olofsson Carl, ”Sveriges järnvägar”, Stockholm, 1921
Thulin Bertil m fl, ”Göteborgs-Borås järnväg”, 1994
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar