torsdag 3 april 2025

Torvbrytningen vid Källeryd

 Källeryd ligger mellan Herrljunga och Falköping, denna ort hade en station längs med stambanan. Det har brutit under två tidsperioderna på mossarna norr om själva orten. Den första brytningsperioden var mellan 1917-20 med en järnväg på två kilometer med rivning under 1921 och vagnarna drogs av hästar. Denna upptagning drevs av SJ och flera mossar användes för att bryta upp torven. Under hela mellankrigstiden så bröt de torv endast på mossarna med namnen Lammersta-Urstensmossarna. År 1941 övertog Svensk Torvförädling driften och järnvägen med 600 mm spårvidd lades ut igen med återigen med längden på två kilometer. Denna järnväg gick från järnvägsstationen och till den redan nämnda ”mossområdet”. Det lades även ut två kilometer långt sidospår till andra mossar och den totala spårlängden var då åtta kilometer. Allting revs upp under åren 1948-49 och i Källeryd användes tre motorlok som tillverkades av Bergbolaget AB i Lindesberg. Samtliga var tvåaxliga, tillverkade 1942 med numret 1628-1630 och med bensindrivna Fordmotorer på 30 hästkrafter men drevs av gengas under kriget. Loken var grönmålade och loket med numret 1628 hade en hytt som hade blivit gjort på hyttfabriken i den närliggande Floby. Själva företaget Svensk Torvförädling hade redan 1939 startat upp en brytning på en mosse i Sösdala i Skåne. Enligt en uppgift så pågår det en liten form av brytning i en mosse norr om Källeryd.

Källor:

Fornminnesregistret Riksantikvarieämbetet 
Freding Mats, ”Industrilok i Västergötland”, 1984
Järnvägsdata med driftplatser”, 2009
Wikipedia svenskspråkiga, ”AB Svensk travförädling”

Krönika: Historia på det egna materialet 2

 Skribenten var medlem i Industribaneföreningen från slutet av 2008 och fram tills dess oundvikliga nedläggning 2022. Det är ett antal industribanor som har blivit publicerade och sedan drygt två år tillbaka publicerats emellanåt en liten förteckning över olika industribaneobjekt under rubriken ”Från banorna”. Dessa innehåller mestadels historiska uppgifter och även nyare uppgifter finns tillgängliga. 
Det har bl a skrivits om ett motorlok som trafikerade tre olika tegelbruk med början på Starfors tegelbruk strax utanför Heby i Uppland dit det kom 1953. Tillverkaren var Jenbacher Werke i Österrike och sedan kom loket till Slottmöllans tegelbruk i Halmstad och sedan på ett annat bruk i Simrishamn (loket var också uppställt utanför en skola på denna ort under några år. Sparrsätra som var en driftplats längs med Enköpings-Heby-Runhällens och där fanns det ett mejeri som hade drygt hundra meter trallspår. På en torvbana i Närke med namnet Slästorp och där stod ett slitet motorlok under ett antal sedan torvindustrin hade lagts ner under 1980-talet. 
En av de första artiklarna som publicerades om industribanor var den järnväg som anlades mellan 1872-73 mellan Molnebo herrgård och Morgongåva som är en station längs med den ursprungliga Norra Stambanan mellan Uppsala-Sala. Denna järnväg hade spårvidden 785 mm och det var ett ånglok från firman Krauss i München och driften nedlades 1892 (loket hade då blivit sålt omkring 1890, möjligen senare). Fram tills denna järnväg revs upp 1900 så använde sågen i Molnebo som använde järnvägen till sina transporter som var dragna av hästar och på banvallen går numera vägen med fordonstrafik mellan dessa två orter. 
AB Jönköpings Motorfabrik tillverkade 35 kända motorlok mellan 1917-46 och dessa lok döptes till June-lok. De första loken tjänstgjorde på olika torvmossar i Småland och ett annat tjänstgjorde på den korta banan som var i trafik mellan 1922-25. Den låg vid sjön Uspen söder om Floda några mil öster om Göteborg. På denna bana fraktades timmer ner till sjön för vidare befordran till ett sågverk vid sjön med hjälp av flottning. Det fanns flera tillverkare av industrilok och dessa fanns såväl i Sverige som i utrikes. Det fanns större motorlok med uppåt tresiffrigt antal när det gäller hästkrafter och även enkla som t ex motor, hytt och kraftöverföring på ett tippvagnunderrede.
Det har också skrivits om följande;

***Ivor Broadis är legendar inom den engelska fotbollen, men fick hamna lite grann i bakgrunden för Stanley Matthews, Stan Mortensen, John Rowley, Joe Mercer, Johnny Hancocks, Tommy Taylor och t o m Duncan Edwards som omkom tillsammans med Taylor i flygolyckan som Manchester United råkade ut för i februari 1958.

***Den amerikanska travaren Greyhound är nog bortglömd idag och medan han var igång så slog han tre världsrekord när det gäller tiden. Han blev den första att komma under 1.12 när han travade på 1.11,3 och hade den till 1969 då Nevele Pride travade på 1.11,3.

***De senaste månadernas notiser har varit att Sveriges första järnvägskorsning med varningssignaler var i Åsbrohammar utanför Hallsberg och varningssignalen var ett galvaniskt elverk och detta skedde 1909. Övriga är att prins Bertil invigde den västra delen av Stockholms tunnelbana den 26 oktober 1952, I byn Söderhäll i Kårsts socken (Uppland) fanns det iallafall en såg 1880 och Lingonbacka pappersbruk köptes av en grosshandlare med namnet A B Södermark för 95 000 kronor i november 1877, två år innan det brann.

***Aspnäs kyrka från 1300-talet som ligger utanför Östervåla har aldrig varit en sockenkyrka utan en gårdskyrka. Möja, Gräsö, Roslagskulla och Singö är samtliga gjorda av trä och byggdes under 1700-talet förutom Gräsö som byggdes under 1600-talet.

***På ön Koffsan i Ekoln och ligger inom Dalby socken och den lilla ön har ett fornminne som är ett minnesmärke där det stod ”Rappe Måns Månssons trogna hund”. Själva minnesstenen är från 1846 och hunden vägrade att lämna ön eftersom husbonden förliste alldeles i närheten av ön.

***Innan 1957 var annandag jul den stora genrepsdagen i svensk bandy och 1957 var den allra första allsvenska omgången. Matchen Västanfors och IFK Stockholm blev inställt och matchen Hammarby-Skutskär fick spela på den sistnämnda orten och det var jämna matcher, den största segern var när Nässjö slog Slottsbron i södergruppen med 6-1.

***En personhistorisk genomgång gjordes med de två schweiziska bröderna med efternamnet Abegglen; Max (1902-70) och André (1909-44). Båda spelade för Grasshoppers och det schweiziska fotbollslandslaget, den äldsta brodern gjorde 34 mål på 67 landskamper mellan 1922-37 och den yngre 29 mål på 52 landskamper mellan 1927-43 (var målrekordet fram till 2001). Själva dödsorsaken för den yngre brodern har inte gått att få fram och enligt en minut lång film så var han tvungen att sluta p g a skador.

fredag 28 mars 2025

Folkärna kyrka och socken

 Folkärna kyrka utanför Avesta i Dalarna och den tredje kyrkan som socknen har haft. I denna artikel beskrivs denna socken i större drag och endast några exemplar tas med. Den nuvarande kyrkan är från slutet av 1600-talet och den råkade ut för en brand 1704 då det brann i taket och tornspiran.

Bilden är tagen i juli i fjol och det var tidig kväll, det var även fint väder när kyrkopersonslen passade på att bevattna gräsmattan. Själva socknens areal är på 210,66 kvadratkilometer och enligt uppgift från 1900 så fanns det 501 brukningsdelar varav de som ägde mark var 359 stycken med arealen mellan 2-20 hektar. Folkmängden i Folkärna socken var 1805) 2 657, 1865) 3 714, 1880) 4 443 och 1900) 6 256; under de två sista decennierna emigrerade 228 personer medan 28 imiterade (de var också den tidsperiod som flest utvandrade från Sverige).
Dalälven flyter igenom socknen och själva kyrkan med kyrkogården har sjön Bäsingen på sin östra sida. I socknen finns det en del fornminnen som t ex en torplämning med namnet Gummans stuga och i socknen finns gården Jäder som inte bör förväxlats med den mera kända bruket i Närke. I Jäder i Folkärna socken finns den f d bytomten till Jäder som är ca 250x150 meter och där fanns två gårdar på storskiftekartan från 1787-88. I socknen finns också industriorten Fors som har en station på Norra Stambanan som anlades igenom denna socken.

Källor:

BiSOS (Jordbruk och boskapsskötsel) 1900
Emigrationsutredningen 1907-13, olika bilagor(PDF)
Fornminnesregistret Riksantikvarieämbetet 

onsdag 26 mars 2025

Uppsala universitets bibliotek historiska skylt


 Skylten finns på den gavel som vetter mot den Gejlerska gården och där gångvägen går mot parken bakom universitetsbiblioteket.

Ödehus i Ångermanland


Exakt var i landskapet meddelas inte och i juli 2022 såg huset ut sådär. Obebott sedan år tillbaka och om de sista ägarna hade barn så hade dessa valt att leva på en annan ort.

Ångloket Nanna

 Ångloket Nanna tillverkades av NOHAB i Trollhättan 1897 med numret 464. Spårvidden var 891 mm, axelföljden 2B och kom först till Kalmar-Berga järnväg. Via Mönsterås järnväg kom loket till Stockholm-Roslagens järnväg 1918 och Dannemora hyrde loket fr o m 1941 och 1950 fanns det avställt i Hargshamn, efter en renovering 1953 köptes loket av Dannemora (gruva). Loket användes fram till avställningen 1958 och mellan 1967-68 var loket i Kalmar för eventuell uppställning. År 1968 överfördes loket till museiföreningen Anten-Gräfnäs järnväg.

Källor:

”Bevarandeplan för järnvägsfordon”, Gävle, 2004
Egen samling
Freding Mats, ”Industrilok i Uppland”, 1991

måndag 24 mars 2025

Notiser

Omkom i en bilkrasch

Den 7 juli 1957 körde Alex Beattie sin bil från hemmet i Glasgow och råkade ut för en trafikolycka, avled ett dygn senare. Han jobbade som instrumentmakare jämsides han spelade fotboll för Ayr United och gjorde 86 mål på 245 matcher för klubben mellan 1946-57 (föddes i mars 1923).
Källor:

Holme

På en holme strax söder om Enköpingsåns mynning i Svinnegarnsviken och runt hundra meter norr om Kasudden så skall det finnas en objekt med ”Plats med tradition” enligt Fornminnesregistret. Men vad det var är inte känt förutom namnet är Koleraholmen och antyder man till själva ortnamnet så borde det var någonting med att man botade kolerasjuka på denna holme.
 
Inbrottet i Vassunda kyrka i november 1886

Det var ett inbrott i Vassunda kyrka (Uppland) som skedde i slutet på november 1886 och eftersom kyrksilvret samt penningar förvarades på ett annat ställe så blev tjuvarna tomhänta.
Källa: Tidningen Upsala 27 november 1886

Målvakten Blacklaw

Den skotske fotbollsmålvakten Adam Blacklaw spelade tre landskamper för Skottland och stod i 318 matcher för Burnley mellan 1956-67. För dem vann han ligan 1960 och finalist i FA-cupen 1962.
Källor:
Wikipedia engelskspråkiga 

Torgpriser i Uppsala 21 april 1898

Ett par torgpriser i Uppsala under en dag i april 1898 utifrån dåvarande penningvärde; vete 18:00-19:50 per 100 kilo, ärter 10:00-12:50 per 100 kg, potatis 2:25-3:00 per hekto, vetemjöl 0:29-0:31 per kilo och fläsk 0:70-0:80 per kilo.
Källa: Tidningen Upsala 21 april 1898

Vadstena fyr

Fyren vid Vadstena anlades 1889 och är helvit, den är en obemannad ledfyr i sjön Vättern.
Källa: Fyrwiki

Vilö IS

Det är en klubb som senare sammanslogs ihop med andra klubbar till Nordia från den uppländska Grillby. Vilö höll hemma i Villberga strax söder om Grillby och t ex säsongen 1962 slutade de 3:a av tio klubbar i Division 6 Upplandsserien Sydvästra och 1968 vann de division 5 Upplands västra Elitserie, nästa år var klubbens sista
Källor:
svenskafotbollsklubbar.se

Rimbo IF i fotbollstrean

Rimbo IF har spelat i nio säsonger i den gamla fotbollstrean och den längsta sviten var sex säsonger mellan 1957/58-1963. Klubbens främsta placering är 5:a i division 3 Sydöstra Svealand säsongen 1961 och serien vanns av IK Sirius.
Källa: svenskafotbollsklubbar.se

Rallarslagsmål

Det äldsta notisen om ett rallarslagsmål som man kan hitta på det Kungliga Biblioteket hemsida var i Dagens Nyheter måndagen den 2 oktober 1922. En grupp rallare åkte med i ett godståg från Riksgränsen till Kiruna när de plötsligt blev osams och detta skedde den sista dagen av september. Det slutade med att två av rallarna blev svårt knivskurna och tyvärr kan man inte ta reda på hur det hela slutade sedan tåget hade stannat på malmbangården i Kiruna.
Källa: Dagens Nyheter 2 oktober 1922