Långhundra härad under 1500-talet

 I början av 1540-talet hade Långhundra härad i Uppland 849 hemman varav 118 var skattehemman och bestod då av nio socknar mot senare sex. De nämnda sockarna var Garn, Kårsta, Lagga, Östuna, Gottröra, Närtuna, Rö, Husby-Långhundra och Österåker. Under exempelvis 1800-talets andra hälft hade slagit ihop med Össeby samt Österåker med även Rö hade slagit ihop med ett annat härad. Under olika tidsperioder under 1500-talet så överfördes 44 jordegendomar inom den dåvarande Långhundra härad.

Källor:

BiSOS, ”Befolkning”, 1890

Lundberg Bertil, ”Territoriell indelning och skatt i Uppland under medeltiden”, Stockholm, 1972

Österberg Eva, ”Den gamla goda tiden”, Scandia, 1972

Järnvägsarbetare gjorde vägarna osäkra

 Enligt ett brev som kom till Dagens Nyheter från Arboga, daterat den 4 december 1866 och brevet innehöll bl a om att uppsagda järnvägsarbetare gjorde vägarna osäkra omkring denna ort. Det var skribenten som skrev att dessa f d arbetare drog sig runt på vägarna. Dessa hade bl a provocerat folk som de mötte, de som bodde längs med vägarna blev störda och kvinnorna blev ofredade. Med tiden ebbades det hela ut vart eftersom och skribenten hade tydligen fått vetskap att det var ett par individer som tog efter de avskedade järnvägsarbetarna eller om det var tvärtom.

Källa: Dagens Nyheter 7 december 1866

Japan utan husdjur

 Södermanlands läns tidning hade kring förra sekelskiftet en spalt med titeln ”Från skilda håll” och som kunde en del underliga eller udda berättelser från världen över. En av notiserna som publicerades den 31 oktober 1895 handlade om Japans brist på husdjur. Det fanns inga kor eftersom japanerna varken drack mjölken eller åt kokött. Hästar fanns det däremot i obetydliga antal och dessa användes av de utländska medborgare som hade en anknytning till landet på den tiden som också hade hundar (även den hårlösa japanska hunden var det bara utländska medborgare som hade). Japanernas egna kläder var gjorda av lin och bomull samt ull, som avslutning kan också nämnas att det fanns inga grisar heller.

Några ögonblick om Sirius på 1980-talet

 

Bilden är tagen av skriftställaren

Efter nedflyttningen från Allsvenskan 1974 så följde fem säsonger med blandat resultat i division 2 (Norra) med placeringarna 4:a, 10:a, 3:a, 7:a och 13:e. Säsongen 1979 blev Sirius näst sist i norrtvåan och åkte ur tillsammans med Enköpings SK och Gammelstaden. Bara två säsonger innan hade Sirius nosen på Allsvenskan igen när de blev 3:a efter Västerås SK och Sandvikens IF. När kräftgången inleddes i slutet på 1970-talet så bildades en s k Utredningskommitté som skulle gå igenom allt som berörde klubben och som borde göras (mer om det senare kanske). Ordningen i denna artikel är varken kronologisk eller tematisk, hoppas att det går bra ändå.

Sirius inledde med att sluta 4:a i division 3 (Norra Svealand) och nu inleddes en ökenvandring med bl a tre säsonger i division 4 (1983 o 1987-88). Det är några positiva ögonblick från 1980-talet som denna artikel kommer att handla om. En av de främsta milstolparna från denna tid var mötet mot GUSK (Gamla Uppsala SK) den 7 oktober 1983 som var dessutom motståndaren som kämpade om seriesegern denna säsong. 

I den sista omgången den 7 oktober 1983 så möttes GUSK och Sirius i en seriefinal på Gamlis IP och Sirius ledde med 32 poäng (32 plusmål) före GUSK med 31 poäng (36 plusmål). Det kom 1 137 åskådare till matchen som inte blev så jämn som många hade nog trott. Sirius ledde med 2-0 efter sju minuter och vann till slut med 6-1. Antar också att det var publikrekord för GUSK och även premiärmatchen 1980 mot Tierp borta på Vegavallen (den 4 maj) anses vara denna klubbs publikrekord när det kom 650 åskådare till matchen. Denna match hade blivit uppskjuten och Sirius vann med 2-1 genom ett hörnmål av Håkan Larsson och en straff av Jan Fors. 

Flyttar man fram ett par så möttes två f d allsvenska klubbar på Studenternas i Uppsala den 23 maj 1982 när Sirius tog emot Hallstahammar SK (två allsvenska säsonger under 1930-talet med några års mellanrum). Det kom bara 207 åskådare till Studenternas och Sirius vann matchen med 3-0 genom mål av Roland Järnqvist, Zaine Söderlund och Bo Bergman. I bortalaget spelade Tor-Arne Fredheim som senare skulle spela för IFK Norrköping och efter karriären även ha tränaruppdrag. På hösten 1982 så var det en mörk period och klubben hamnade i en svår svacka med flera förluster och med nedflyttning som följd. 

På mitten av 1980-talet kom måltjuven Lasse Pettersson till Sirius och han gjorde bl a två mål mot Råsunda IS den 2 september 1985 (en av de bättre lagen i division 3 på den tiden). 

Det kom ytterligare positiva minnen från den dystra 1980-talet är klubbens vinst med 8-0 mot Norrskedika den 25 september 1988 som troligen är den senaste matchen i division 4. Målen gjordes av Tommy Sjölund 2, Mats Eriksson 2, Johan Tesseus, Håkan Svedman, Lasse Pettersson och Dennis Karlberg. En annan milstolpe som numera är bortglömt är segern med 5-0 mot Hofors på Studenternas den 8 augusti och samtliga målen kom under de första 35 minuterna.

Källor:

Brinkhagen Svante, ”En vital del av Uppsala sedan 1907” (Siriusbibeln), Uppsala, 2021

Clas Glennings statistiksida

Lundh Håkan, ”I backspegeln”, 2019

https://www.svenskafotbollsklubbar.se/showclub.php?clubid=9764

Uppsala Nya Tidning, diverse nummer

Stora Vörta tegelbruk

 Detta tegelbruk anlades utanför Nättraby som sin tur ligger cirka halvmilen väster om Karlskrona i Blekinge. Tegelbruket var känt sedan länge, men uppgifterna har varit mer eller mindre knapphändiga och allt började med att själva Stora Vörta gård anlades under 1700-talets första hälft. När tegeltillverkningen kom igång finns det ingen uppgift om och själva anläggningen brann ner under pingsten 1874. Den uppbrända anläggningen byggdes upp igen och grosshandlare med efternamnet Ruben var den som låg bakom det som byggdes upp igen under 1800-talets sista kvartal. Under våren 1890 tog släkten Mattelin över tegelbruket och de hade bruket tills den nedlades samt revs 1959. En bana med okänd spårvidd fanns på tegelbruket och det var också på drygt 300 meter långt. Det har antagligen funnits ett motorlok där och på 1800-talet användes en ångmaskin för malning av leran.

Källor:

Ericson Jan, ”Stora Vörta tegelbruk—-En tidigare okänd motorlokslokal”, Spårläget 1/2020

Fornminnesregistret 

Priedits Janis, ”Industribanor i Blekinge”, del 6, ÖSJ-Bladet 2/2009

Stormen 1795

 Den 9 maj 1795 drabbades norra delen av dåvarande Uppsala län samt vissa delar av Stockholms län av stormbyar. Det var bl a Frösåkers härad och Roslagen som blev drabbat av stormen. Stormen orsakade att många träd runt om det drabbade landskapet knäcktes. Jag har försökt få fram uppgifter i mortalitetsrapporter i demografiska databasen utan att finna någonting. Uppenbarligen hade en del människor i de drabbade områdena tur.

Källa: Fredric Wilhelm Badhoff, "Beskrifning öfver Roslagen", Norrtälje, 1910

(Tidigare publicerat)

Blyrand

 Blyrand var ett symtom som oftast drabbade arbetare i blyhyttan i Sala under slutet av 1800-talet och för att undvika blyrand med tandlossning som följd så stoppade arbetarna in snus för att skydda tandköttet. De fick också mycket mjölk för att få i sig kalk, en lovande metod enligt dåvarande provinsialläkarprotokoll.

Källa: Bob Engelbertsson, "Företagshistoria med nya infallsvinklar", Historisk Tidskrift, 1979

(Tidigare publicerat)