Historiska skyltar i Uppsala

Några historiska skyltar i Uppsala och i synnerhet Skolgatan och Övre Slottsgatan. Tyvärr var drt mörkt då och det går att läsa ändå.

 

Willie Morgan

 Willie Morgan var en framgångsrik ytter som tyvärr verkar vara lite bortglömd idag och han inledde sin karriär med Burnley säsongen 1962-63, spelade endast två ligamatcher denna säsong. Den Glasgow-födde Morgan blev snabbt en av The Clarets lyckosammaste spelare och nästa säsong blev fyra mål på 25 ligamatcher, deltog när Burnley slog Manchester United med 6-1 hemma på Turf Moor på annandag jul 1963 ( en omgång som det gjorde 66 mål på tio matcher i den högsta divisionen. Det skulle bli totalt 183 liga- och tolv FA-cupmatcher och på dessa blev det 19 o respektive ett mål tills Manchester United köpte honom i augusti 1968 för 110 000 pund och enligt uppgift p g a John Aston hade brutit benet. Han gjorde tre mål när Manchester United slog Queens Park Rangers med 8-1 den 19 mars 1969. Det blev 238 ligamatcher och 25 mål fram till säsongen 1974-75 när klubben vann gamla division 2 under sin ettåriga sejour där. Totalt blev det 286 matcher och 34 mål för Manchester United, spelade en kort tid till för Burnley innan det blev Bolton. För The Trottlers blev det 160 matcher och tio mål mellan 1976-80 samt lånades ut till två amerikanska klubbar i NASL I USA blev det 20/3 för Chicago Sting och 65/4 för Minnesota Kick, avslutade sin karriär 1981 efter 41 matcher och ett mål för Blackpool. Han spelade 26 landskamper och gjorde fyra mål för Skottland mellan 1967-74, var med i VM i Västtyskland under sitt sista år i landslaget.

Källnot: provade för en gång skull med en rad emellan!!!

Källor:

Lee Edward & Ray Simpson, ”Burnley—-A complete record”, Derby, 1991

Morrison Ian & Alan Shury, Manchester United—-A complete record, Derby, 1986

https://www.mufcinfo.com/manupag/a-z_player_archive/a-z_player_archive_pages/morgan_william_02.html

Wikipedia engelskspråkiga 

Loken i Skutskär

 Detta industriobjekt kommer att belysas kortfattat eftersom det är ganska så mycket om det. Träindustrin i Skutskär inleddes vid decennietskiftet 1860/70 när ett mindre sågverk flyttades dit från Älvkarleby. Där uppfördes det massafabriker, sågverk och spritfabrik. Det har funnits tre olika spårvidder (600, 1000 och 1435) och samtliga har haft spårdrift. På det minsta spårvidden har det funnit ett ångackumulatorlok och elva motorlok av olika fabrikat (kommer att presenteras i större drag). Ångackumulatorloket tillverkades av den tyska firman Orenstein & Koppel 1907 med numret 2645 och som ställdes av 1915, loket användes i flistransporter (såldes till en okänd köpare 1920). Bland motoroljenivån så hade Skutskärs landets första ackumulatorlok och som tillverkades 1891 av Edvin Andren i Göteborg, detta lok skrotades tre år senare (själva ackumulatorerna sparades). De två loken som tillverkades i Västervik har behandlats i en tidigare artikel på bloggen, tre lok tillverkades av ASEA varav ett såldes till Söderfors 1917. Ett motorlok tillverkades av Sala Maskinfabrik 1939 och hade en Lister-motor på 16 hästkrafter, skrotades 1955. Två lok var Gmeinder-lok från orten Mosbach i Tyskland, tillverkades omkring 1940, köpta av Industridiesel 1946 och skrotades 1955 när spåren på brädgården togs bort. Ett motorlok med spårvidden 1000 mm har används och loket fraktade massaved under några år, tillverkades av en okänd tillverkare omkring 1917 och skrotades i mitten av 1940-talet. Två lok på normalspårvidden har använts och ett av dem användes ännu omkring 1990.

Källor:

Freding Mars, ”Industrilok i Uppland ”, 1991

Johnsson Anders, ”Fånga platsen”, 2008

https://okandahandelser.blogspot.com/2017/10/vasterviksloken-pa-skutskars.html?m=0

Röans stenbrott

 Strax öster om orten Röan i Blekinge har det funnit stenbrytning av bl a diabas och brytningen upphörde för många år sedan (obekant när). Det man känner till att det fanns ett stickspår till BKB (Blekinges kustbanor) och spåret var utsatt på en härädskarta från 1920-talet. Stickspåret skulle senare har blivit breddat till normalspår och när känner man inte till. Det var mycket som man inte känner till om detta objekt i fråga om egen järnväg. Själva  stenbrottet är 700-150 meter och bestod av tolv brottytor.

Källor:

Fornminnesregistret Riksantikvarieämbetet 

Priedits Janis, ”Industribanor i Blekinge”, nr 6, ÖSJ-Bladet, 2/2009

Sköt sig själv i benet

 En yngling som målsköt med ett salongsgevär i skogen vid Grindstugan i Uppsala hade nämligen otur att ett skott träffades i benet. Det var ett vådaskott och hur det var med detta återstår att ser eftersom det inte stod något om det i källan. Det kan vara ovarsamhet, snubblade över någonting så skottet gick av eller om råkade komma åt avtryckaren när han gick(om vapnet är laddad så kan det ske motsvarande olyckor).

Källa: Tidningen Upsala 17 oktober 1899

(Tidigare publicerat)

Coventrys största seger

 Coventrys största seger är 9-0 mot Bristol City i division 3 (Södra) den 28 april 1934 och fyra av målen gjordes av Clarrie Bourton som vann den interna skytteligan med 25 mål under denna säsong. Det var också Leslie Jones och Frank White som också hamnade i målprotokollet med två mål vardera samt även Jock Lauderdale. Matchen spelades inför 7 035 åskådare på Highfield Road. Bourton som inledde sin karriär i just Bristol City och hade spelat en kort för Blackburn Rovers innan han kom till Coventry och dog även i Bristol 1981.

Källor:

Dean Rod m fl, ”Coventry City—-A complete record”, Derby, 1991

https://www.vintagefootballers.com/

Kortvarigt industrijärnväg

 Vid Rya lastplats som låg längs med Frövi-Ludvika järnväg och två kilometer söder om Lindesberg i Västmanland. Där anlades en järnväg med okänd spårvidd som öppnades för godstrafik med vagnar dragna av hästar. Spåret ledde fram till en bränntorvsfabrik med nortnamnet Väng som gick i konkurs efter en kort drifttid. Efter att trafiken hade varit inställt ett tag så revs järnvägen upp 1876. Enligt vad skribenten hade fått erfara så är en bok om industrijärnvägar för Västmanland på gång och kruxet är att ingen vet när den kommer ut förutom författaren själv (som är redaktör för tidskriften Tåg).

Källa: ”Järnvägsdata med driftplatser”, 2009