Kopplingar till Lornjett

 Travaren Lornjett var en hingst som föddes 1965 efter Scotch Nibs-Caressa-Whitney Hanover och fadern lämnade 757 avkommor i Sverige med ganska så hög startande-% (71,2 varav 408 eller 63,9 procent vann lopp). Lornjett s mor är utnämnt till elitsto, hon fick själv tio avkommor mellan 1965-78 och hon själv vann 22 av 122 starter. Hennes mormor Lemomite (1932) lämnade själv Lime Abbey som vann Kriteriet 1942 samt Derbyt och svensk mästerskap året efter. Hon lämnade också e två andea Kriterievinnare som var Lord Noon som vann 1947 och Lord Scotch som vann 1954. Lemomite tillhör själva syskonskara som Locomotive (vann själv åtta av lopp, varav C L Mullers Memorial som fyraåring 1945), han skulle bli far till 292 travare i Sverige.

Lornjett tillhör samma syskonskara som Nicolas som vann Bollnäsloppet som sexåring 1973. Det var egentligen inga duktiga travare bland dessa avkommor och den dom lyckades mest av dessa var Lornjetts helsyster Undra som föddes 1972. Hon vann 19 av 202 starter och tjänade ihop 161 300 kronor. Det var främst de material som hon har koppling till som egentligen gjorde att hon blev utnämnt till elitsto. Hon är mormor till Batong som vann Fyra kilometer och Gävle Stora Pris 1986, Sedan kommer Enorm, Get Rich, Speedy Car och Riva Quick, hon är mormor till 33 travare. Framförallt är Caressa är hon morfarsmor till en legendar och lite mer om detta senare.

På tävlingsbanorna var Lornjett ett lyckat kort och den första egentliga meriten var segern i Johan Jakobssons Minneslöpning som han vann som fyraåring 1969 på Jägersro. Han kom tvåa bakom Noble Action i Gävle Stors Pris 1972 och samma lopp vann han året efter före Molnets Broder och Lep Star. Den 26 augusti 1973 tävlade han i Åby Stora Pris och blev trea i ett lopp som vanns av Ego Boy med Ingemar Olofsson i sulkyn. Lornjett startade vid 120 tillfällen med segerraden 45-25-12 och vann alltså 45 lopp. Han tjänade ihop 343 780 kronor och sprang som snabbast på 1.15,8. 

I aveln fick Lornjett 158 svenskfödda avkommor som kom ut i världen mellan 1974-86 som dock inte var så stora (det högsta antalet var 28 som föddes 1982). Det var i denna årskull som Ginjette tillhörde och hon har Lornjett som far medan modern Ginnie Lite är efter Black Lite-Ginnie-John Scovere. Själv startade Ginjette 54 gånger och vann nio av dessa, år 1990 lämnade hon en av Sveriges främsta legendarer någonsin och det var Zoogin som vann 51 av 96 lopp (vann flera storlopp). Ginjette blev utnämnd till elitsto och är mor till 14 avkommor, Zoogins far Zoot Suit är far till sex av hennes avkommor. Förutom Zoogin lämnade hon Zoogins helbröder Tius Tooz, Zootz Sign och Indian Summer. Ginjette är mormor till miljonärena Timjans Kap och Dunder Kap samt mormorsmor till Madame Af Djupmyra. 

Zoogin själv är far till 221 avkommor innan han exporterades till Ryssland 2013, för att nämnda några av hans avkommor. Sobel Alex, Lage, Sunbird Zophie, Zoogan, Mr Meatball, Västerbo Zoofine och Hunted Man.

Källor:

Auktionskataloger

blodbanken.nu

Egna anteckningar

https://qhurth.com/svenska-1.html

travsport.se

Förra året i bilder

 Det blev några bilder på historiska föremål och byggnader även under fjolåret 2025, någon bild kan också har blivit publicerats tidigare. Bilderna är förstoringsbara

Brunnslock som det står Rikstelefon på och ännu finns det sådana lock kvar runtom i städer och tätorter, bl a i Uppsala vid korsningen Stångjärnsgatan-Stålgatan.

Under sommaren besöktes Pershyttan utanför Nora i Västmanland och ort som är förknippat med järnindustrin i Sverige. Där var denna industri belagt redan omkring 1380 och är en av Sveriges mest bevarade bergmansbyar med närliggande gruvor (varav en av dem, Lockgruvan, är en s k besöksgruva), själva gruvdriften upphörde 1967.

I oktober 1960 störtade ett herrelöst Lansen-plan ner i ett hus utanför Köping och dödade sju personer som gjorde en paus från skördearbetet. Denna skylt finns utanför Himmeta kyrka utanför Köping.

Järnvägsstationen i den uppländska orten Gimo som betjänade Dannemora-Hargs järnväg och den rivna Faringe-Gimo järnväg som kom in till Gimo i den västra delen av orten. Där Långgatan korsar järnvägen var den forna förbindelsen.

Kyrkan i Nora som byggdes i nyklassicistisk stil och den stod färdigt 1880

Gripandet av Delsboligans svansar

 Delsbo har en beryktat plats med omnejd i slutet på 1800-talet och denna notis var bland rättegångsärenden i Stockholms Dagblad den 11 november 1890. Det handlade om gripande av några personer som mer eller mindre varit med i Delsboligans förgreningar. Bilden är förstoringsbar!!!

Cyankalium är verkligen farlig

 I Örebro tog en sinnessjuk eller psykiskt sjuk ung kvinna som var dotter till en telegrafkommisarie en flaska med cyankallium under en obevakat tid. Flaskan förvarade dessutom i ett låst skåp och flickan hittade troligen nyckeln innan hon kom åt den. Hon förtärde innehållet och dog inom kort.

Källa: Tidningen Upsala 22 maj 1897

(Tidigare publicerat i 

Tom Finneys sista ligamatch

 Den engelska legendariska fotbollsspelaren Tom Finney spelade sin sista ligamatch den 30 april 1960 och han spelade för Preston North End hela karriären. Hans sista ligamatch var mot Luton Town i dåvarande högsta divisionen och han gjorde ett av Prestons mål, de vann på hemmaplan med 2-0 inför en fullsatt Deepdale. Han gjorde 187 mål på 433 ligamatcher för Preston och ett sjuttiotal landskamper för England.

Källor:

AFS, "Today in football",
http://en.wikipedia.org/wiki/Tom_finney

(Tidigare publicerat i 

Nacka i bandy och sedan Tirfing

 I bandy har Nacka bara gått till semifinal vid ett tillfälle och det var 1930. I kvartsfinalen slog de ut Köping m med 5-1 den 9 februari och vecka senare slogs de ut av vinnaren Tirfing med 1-4. Tirfing vann finalen med matchens enda mål mot Djurgården och själva laget var ungt, den äldsta spelaren var 24 år. Tirfing bildades 1923 och var hemmahörande i Harnäs vid Skutskär, målskytten i finalen var den 17-årige Arne Magnusson.

Källor:

https://www.arbetarbladet.se/2008-03-16/tirfings-sm-guld-en-solskenshistoria/

Bandyresultat.se

Grycksbo pappersbruk

 Pappersframställningen i Grycksbo utanför Falun har anor från 1836 då en pappersmaskin kom till orten eller rättare sagt att den blev installerat. Själva aktiebolaget J H Munktells Pappersfabriks AB bildades 1887 och själva bruket moderniserades, en ny pappersmaskin installerades 1890 och i början på 1800-talets sista decennium så elektrifierades bruket. Själva bruket förändrades lite då och då under hela 1900-talet och finns fortfarande kvar, bruket såldes av Stora Enso till Grycksbo Paper AB 2006 och transporterna skedde på järnväg även in på 2000-talet. År 1891 anlades ett ca 500 meter långt normalspårigt stickspår från Grycksbo järnvägsstation som anlades fram till bruksområdet där det blev avgrenat (var som mest 2 kilometer). Trafiken på järnväg mellan Falun och Grycksbo lades 1987 sedan de hade beslutat om att övergå till lastbilstransporter och stickspåret mellan bruket och stationen revs upp mellan 1988-89. Järnvägen mellan Grycksbo och Falun rustades upp 2003 och redan 2008 beslutades det om att återigen övergå till lastbilstransporter, men själva järnvägen ligger kvar ännu enligt uppgift. År 1914 anlades en linbana som var drygt 120 meter långt och den togs bort före 1934. Grycksbo har haft tre ånglok och lika många motorlok. Det första ångloket köptes 1906 och detta lok hade axelföljden B1, tillverkades av NOHAB i Trollhättan 1878 som nummer 93. Loket hade tillhört SJ med litteran Pb, SJ-nummer 258 och skrotades omkring 1918. Då kom en annan maskin från samma bolag med axelföljden 1B som hade blivit tillverkat 1882. Detta lok hade tillhört Bergslagernas Järnväg där det erhöll numret 100 och som såldes som skrot 1936. Detta lok blev ersatt av ett annat ånglok som hade tillverkats hos Sharp & Stewart i Glasgow som nummer 4106 under 1895. Detta lok tillhörde från början Frövi-Ludvika järnväg som blev införlivat med TGOJ, loket blev deras littera U med nr 113 1907 och skrotades 1953. Grycksbo hade också två motorlok tillverkade av ASJ i Falun, dels var det nr 576 som tillverkades 1950 och dels med numret 655 som blev tillverkat 1953. Det sistnämnda övertogs av museiföreningen Gävle-Dala järnväg i Falun 1981 som lät skrota loket 1988. Det äldsta av dem köptes 1979 från Domnarvet i Borlänge och skrotades 1982. Det tredje motorloket tillverkades av Oskarshamns varv 1961 och också köptes från Vansäter i Hälsingland 1979, detta lok övertogs av den nämnda museiföreningen 1990.

Källor:

Bevaringsplan för järnvägsfordon”, Gävle, 2004

Freding Mats, ”Industrijärnvägar i Dalarna”, Kalmar, 2014

Johnsson Anders, ”Fånga platsen”, 2008

Småbanebladet, Industribaneföreningen f d tidskrift, skilda nummer

Wikipedia svenskspråkiga