Årjängs Stora Sprinterlopp 2000

 Årjängs Stora Sprinterlopp har körts sedan 1952 då Lord Peter vann med Ragnar Thorngren i sulkyn och sedan dess har flera kända eller legendariska travare vunnit detta sprinterlopp. För att nämnda några stycken så vann Frances Bulwark 1954, hennes son Frances Nibs vann 1965, Molnets Broder 1974, Madison Avenue 1977, The Onion 1984, Callit 1987 o 1988, Copiad 1994, Fridhems Ambra 1999, Igor Brick 2001, Victory Tilly 2002 och Lavec Kronos 2010.

I 2000 års upplaga vann Igor Brick med Örjan Kihlström i sulkyn till vinnaroddset 8,00 på tiden 1.12,0. Favoriten Victory Tilly (Stig H Johansson) blev slagen med endast huvudet och landade på samma tid som Igor Brick. Victory Tilly som vann Elitloppet samma år startade från spår 9 och hade som sagt bakspår, hade han haft spår 1-6 hade det blivit seger. Petit Aubiouse med Jim Frivk i sulkyn blev trea på tiden 1.12,3. In på upploppet ledde Alv Richcrop loppet och ute i spåren kom både Victory Tilly samt den som låg ännu mera bak i fältet—-Igor Brick. Alv Richcrop blev fyra och Eastender blev femma.

Källor: 

Banprogram Årjäng (Sprinterloppet)

https://qhurth.com/trav/lopp/arjang.htm

travsport.se

Filmen på loppet på YouTube 

Bjälbo socken 1749

 Skribenten var i Bjälbo som ligger cirka 7-8 kilometer utanför Skänninge i Östergötland och året 1749 som var den första folkräkningen som Tabellverket stod för. Socknen hade 475 invånare som var fördelade på 51 hushåll. Det fanns 88 gifta par, 149 ogifta ungdomar, 123 barn under 15 år, två änklingar, 25 änkor och 17 torpare med utan utsäde.

Källa: Folkräkningsrspport, Tabellverket 

Från banorna

 För information, se tidigare sammanställningar inom taggen ”Från banorna”.

BENGTSTORP

Den ligger inte så långt ifrån Gyttorp i Västmanland och där har det funnit både ett kalkbrott samt ångsåg. Enligt gjordes själva banvallen av skrotsten och båda objekten hade spårsystem. Efter 1917 ägdes iallafall ångsågen av Vikers AB.

LJUNGBY

Det fanns två tegelbruk på orten som låg i närheten av stationen och dessa tegelbruk var det drygt en halv kilometer emellan. Enligt en karta från 1950 var det ett järnvägsspår mellan dessa två bruk.

NOL

På denna ort har funnits ett trallspår till Nols-Norrgård.

GYTTORP

På själva anläggningen där man tillverkar sprängmedel trots ett par svåra olyckor (ett exempel var i oktober 1964 då nio personer dödades vid en explosion). Denna industri har haft elva kända motorlok för mig varav sex var i drift samtidigt. Sex av loken var tillverkade av Simplex i England och samtliga tillverkades under 1950-talet.

KOSKIVARA

År 1903 anskaffades slipers och ”torvbäringsspår” fr Carl Ström i Stockholm för att prova bryta torv i den nordligaste delen av landet. Objektet ligger ca sex mil söder om Gällivare och vid ett senare tillfälle kom ett torvverk till platsen. Spåret var 850 meter långt som bestod 5-kilosräler och man hyrde en lokomobil från Munktells. Själva upptagningen var troligen kortvarigt!!!

ROMANÄS

Vid Tranås ligger Romanäs Sanatorium och förr i tiden hade man på sjukhus samt sjukhem lokala transporter på en utdragen ”rälsslagen”bana, ofta 600 mm. På ett vykort som blev stämplat 1916 visar en smalspårigt bana i Romanäs. Man drog alltså vagnarna för hand och var ett sätt att göra en transport smidigare. 

SKEDE

Vid den småländska Skede låg Brostugans torvströfabrik och som anlades 1920, en av Smålands talrika torvindustrier en gång i tiden. Ut till torvmossen gick två separata banor med spårvidden 600 mm och inga lok är kända från detta objekt. Vagnarna drogs antingen för hand eller med lina.

KURRAVAARA

Denna objekt ligger cirka två mil norr om Kiruna och där fanns eller har funnit ett sågverk. I slutet på 1970-talet fanns det en tralla och ett antal slipers på platsen. 

HJÄRTUM

En trovströanläggning utanför Lilla Edet där man på 1920-talet började att bryta torv och där fanns det torvrivare, ströpress, cirkelsåg och en kort bana in till en torklada.

Antalet lok i Ramhäll

I Ramhäll i Uppland fann man malm under 1740-talet och sedan tog det lång tid innan man började att bearbeta malmen. Efter ett antal turer med att starta upp gruvan och olika nedläggningar så lades gruvan ner 1975. I Ramhäll har det funnit två olika spårvidder och det har varit lok på såväl 750 mm som 891 mm. På 750 mm har det funnits ett tryckluftslok som byggdes på platsen 1925 och fanns kvar tills skrotningen 1949. Man användes av ett tryckkärl på två kubikmeter som sattes på en s k Norbergsvagn. I Ramhäll har det funnits lok på 180-metersnivån och även på 230 samt 280 meter under jord. Förutom tryckluftsloket så har det funnit tolvvmotorlok varav sju var tillverkade hos Jenbacher Werke i Österrike varav sex av dem hade tjugo hästkrafter. Två lok tillverkades 1948 på ASEA i Västerås. Drygt hälften av loken blev transporterade dit efter de hade tjänstgjort vid en annan gruva. På 891 mm spårvidden användes ett ånglok som tillverkades på Helsingborgs mekaniska verkstad 1919 med tillverkningsnumret 57. Från Dannemora-Hargs järnväg anlades en åtta km lång bibana från Knaby till Ramhäll 1877 som trafikerades i början av järnvägsbolagets egna lok. Det egna Hb-loket hade tidigare använts i Ljusne i Hälsingland och kom därifrån 1923. Loket såldes och överfördes till Dannemora 1938 medan bibanan lades ner 1959, den hade då knappast varit trafikerat sedan 1951.

Källor:

Fornminnesregistret Riksantikvarieämbetet 

Freding Mats, ”Industrilok i Uppland”, 1991

Johnson Anders, ”Fånga platsen”, 2008

Vattenrännan vid Hyttön

 Från Hyttön i Norduppland går en flottningsränna till Bomhus och sågverket där, rännan anlades på 1890-talet som dessutom har blivit "avskuren" såväl av E4:ans båda sträckningar som järnvägen.

Källor
"Bebyggelsehistorisk inventering-Älvkarleby", Västerås, 1984
"Bygd att vårda", kulturmiljöer i Tierps, Älvkarlebys och Östhammars kommuner, Uppsala, 1984

(Tidigare publicerat)

I Flottsund finna denna

 I Flottsund finns denna avskärmade konstruktion och kan det vara från en tidigare bensinmack??? I den vita byggnaden på vänster sida på bilden inrymdes under början av 1980-talet en bensinstation. Det finns/har funnit en liknande konstruktion i tätorten Örsundsbro där jag känner att det har varit en mack.Denna artikel är också snudd på en efterlysning.

Staden som idrotten försvann

 I den schweiziska staden La Chaux De Fonds i kantonen Neuchatel bor 38 699 personer enligt en folkräkning från 2013. Stadens ishockey- och fotbollslag har vunnit det schweiziska mästerskapet och numera befinner sig båda i en lägre division.

Ishockeylaget vann mästerskapet sex gånger i rad mellan 1968-73 och finns numera i andra divisionen.
Fotbollslaget vann ligan 1953, 1954 och 1964, blev även cupmästare 1948, 1951, 1954, 1955, 1957 och 1961. Finns numera i den femte divisionen och säsongen 1986-87 vann de bara en ligamatch av 30 matcher med målfacit 22-97.
 
Källor:
 
https://en.wikipedia.org/wiki/HC_La_Chaux-de-Fonds
https://en.wikipedia.org/wiki/La_Chaux_De_Fonds
https://en.wikipedia.org/wiki/FC_La_Chaux-de-Fonds
http://www.rsssf.com/tablesz/zwithist.html