Snytens järnvägsstation

 Snyten är mer eller känd järnvägsknut bland järnvägskretsar men är kanske mindre omtalad bland folk i största allmänhet. Förr i tiden var den en viktig järnvägsknut mellan två enskilda järnvägsbolag. Snyten är namnet på själva stationen medan Snytsbo är namnet på den närmaste orten. Det förstnämnda ortnamnet är också namnet på sjön som ligger där. Tågen stannar numera inte i Snyten förutom när det är möte mellan två tåg. Själva byggnaden blev färdigt och öppnades för användning under sommaren 1900 och var i två våningar i s k för Krylbomodellen, själva driften lades ner 1967 och fem år senare revs det pampiga stationshuset. I Snyten gick järnvägen åt fyra olika  håll och det är enkelspåriga linjer. Dessa gick till Krylbo, Högfors (Norberg), Fagersta (Frövi—->Hallsberg) och Ängelsberg (Kolbäck—->Västerås). Personligen har inte skribenten besökt platsen för Snytens järnvägsstation och på platsen finns bara uthuset kvar. Själva objektet är inte fornminnesmärkt förutom två objekt i Snytsbo.

Källor:

banvakt.se

Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet 

Järnvägsdata med driftplatser, 2009

Sveriges järnvägsstationer, Järnvägsmuseet

Ett par demografiska uppgifter från Dala

 I Dala pastorat utanför Falköping kan man bl a läsa följande demografiska uppgifter under ett par årtionden under 1700-talet. Denna notis har bara en upplysande tabell och p g a att den publiceras här så ändras strukturen i tabellen om. Den ger andelen av giftermålsfrekvensen i tusentals.

1751-60

Män: 87,4

Kvinnor: 74,8

Barnadödlighet: 44,4

1761-70

Män: 75,5

Kvinnor: 69,1

Barnadödlighet: 43,4

1771-80

Män: 56,5

Kvinnor: 52,9

Barnadödlighet: 48,9

Källa: Christer Winberg, ”Folkökning och proletarisering ”, Göteborg, 1975

Om och källorna till Liverpools minnesvärda matcher

 Skribenten har valt att inte fortsätta med att beskriva Liverpools historiska matcher p g a att det är risk att folk gör gällande vilka de själva minns eller känner till, vilket det kan även vara bra. M a o har det varit att plocka ut även om materialet är lätt att komma åt. Liverpool är ju även skribentens favoritlag. En annan orsak är att i del 7 omfattade tio matcher som var i tidsperioden 1996-2007 medan del 1 o 2 omfattade tidsperioderna 1893-1914 o respektive 1923-55. Det är inget fel att skriva om en klubbs historiska matcher men det är risk att det blir alldeles för tätt mellan matcherna från nyare tid och det känns som det aldrig blir någon avslut.

LÄNKARNA TILL MATCHERNA

Del 1:

https://okandahandelser.blogspot.com/2022/05/liverpools-legendariska-matcher-del-1.html?m=0

Del 2: https://okandahandelser.blogspot.com/2022/06/liverpools-legendariska-matcher-del-2.html?m=0

Del 3:

https://okandahandelser.blogspot.com/2022/08/liverpools-legendariska-matcher-del-3.html?m=0

Del 4:

https://okandahandelser.blogspot.com/2022/09/liverpools-legendariska-matcher-del-4.html?m=0

Del 5: https://okandahandelser.blogspot.com/2023/04/liverpools-legendariska-matcher-del-5.html?m=0

Del 6:

https://okandahandelser.blogspot.com/2023/10/liverpools-legendariska-matcher-del-6.html?m=0

Del 7:

https://okandahandelser.blogspot.com/2024/01/liverpools-legendariska-matcher-del-7.html?m=0

KÄLLOR:

11v11.com

Butler Bryon, The illustrated history of the Football league 1888-1988, London, 1988

https://www.lfchistory.net/

Pead Brian,

”Champions by Champions”, Derby, 1990

”Liverpool—-A complete rekord”, Derby, 1990

https://playupliverpool.com/

Rothman Football Yearbook”, diverse utgåvor

Smailes Gordon, ”Football League records”, Derby, 1992

vintagefootballers.co.uk

Wikipedia engelskspråkiga 

https://www.worldfootball.net/

Smedbosloket på Horn

 Horns Tegelbruk i Väringstrakten (Västergötland) var igång mellan 1850-1976 med en modern start i början på 1900-talet då den första torrladan byggdes. En 600 mm järnväg anlades och den blev drygt 300 meter långt, handdrift fram till 1965. Loket tillverkades av Smedab (Smedbobolaget) i Skövde 1965 och var bensindriven med en Volvo-motor. Banan nedlades tillsammans med bruket medan motorloket ställdes av (Just nu finns ingen möjlighet att studera lokets senare öden). I samband med boken om Västergötland kom ut 1984 så var det kvar.

Källa: Mats Freding, ”Industrilokal i Västergötland”, 1984

Värpehults stenbrott

 Småland är känd inom vissa järnvägskretsar eller eventuellt fler för sina torvbanor med lindrigt även om allra flesta är nedlagda numera. Dryga kilometern från Liatorp i Småland låg Värpehults stenbrott som inte hade någon känd lokdrift. Enligt uppgift omnämns det med detta namn i ”Svensk industri” från 1936 och det är inte mycket känt om detta stenbrott. Under mitten av 1970-talet fanns två vattenfyllda stenbrott på en karta. Enligt uppgift i boken om industriella bergarter och mineraler för Kronobergs län så var det sju brott, ur det största brottet bröts det 13 700 ton blocksten mellan 1958-67.

Källa: Janis Priedits, ”Industribanor i Småland”, del 25, ÖSJ-Bladet nr 2/2002

Fotbollslaget Almtuna IS

 Almtuna är numera känt som en ishockeyklubb från Uppsala som är hemmahörande i en ishall som är en av de minsta i landet. Almtuna har haft andra idrotter på programmet och fotbollslaget var i seriespel mellan 1934-91 och bl a mött Sirius vid några tillfällen. Den första säsongen var 1934-35 då laget blev 3:a i Upplandsserien klass två med totalt fem klubbar. Det har blivit tre säsonger i division 4 som var följande; 1946-47 (en säsong) och två säsonger mellan 1951-53, en åttonde plats under den är fösta säsongen är klubbens högsta någonsin. De mötte då Sirius samt några klubbar från Västmanland och nästa säsong åkte de ur serien. Under 1962 spelade klubben i femman och därefter i såväl sexan som sjuan. De spelade i Upplands division från 1976 till de lämnade fotbollsserien efter har slutat sist i division 7 (Uppland, Norra) 1991.

Källa: https://www.svenskafotbollsklubbar.se/showclub.php?clubid=2036

Den ”Edmondsonska” biljetten

 

Rubriken är nog lite svenenglish!!! Förr i tiden fick man tågbiljetter som den som är på bilden  och som numera bara finns på museijätnvägar. Biljetten kallats för Edmundsson-biljetten och gjordes i hårdpapp. För drygt tio år sedan var skribenten på Östra Södermanlands museijärnväg i Mariefred med den numera nedlagda Industribaneföreningen och vi åkte tåg mellan Mariefred-Läggesta