En personvagn brann upp på Kristianstads Central den 22 januari 1933 sedan en vagnputssre hade försökt tina upp ett fruset avgasrör med hjälp av brinnande trasseludd. Det var en vagn med kombinerat andra- och tredjeklassindelning som dessutom blev totalförstörd. Vagnen skulle ha gått med ett tåg till Hästveda och den byggdes på Ljunggrens i Kristianstad 1902.
Källa: ÖSJ-Bladet nr 3/2011
I Dala pastorat utanför Falköping kan man bl a läsa följande demografiska uppgifter under ett par årtionden under 1700-talet. Denna notis har bara en upplysande tabell och p g a att den publiceras här så ändras strukturen i tabellen om. Den ger andelen av giftermålsfrekvensen i tusentals.
Horns Tegelbruk i Väringstrakten (Västergötland) var igång mellan 1850-1976 med en modern start i början på 1900-talet då den första torrladan byggdes. En 600 mm järnväg anlades och den blev drygt 300 meter långt, handdrift fram till 1965. Loket tillverkades av Smedab (Smedbobolaget) i Skövde 1965 och var bensindriven med en Volvo-motor. Banan nedlades tillsammans med bruket medan motorloket ställdes av (Just nu finns ingen möjlighet att studera lokets senare öden). I samband med boken om Västergötland kom ut 1984 så var det kvar.
Källa: Mats Freding, ”Industrilokal i Västergötland”, 1984
Småland är känd inom vissa järnvägskretsar eller eventuellt fler för sina torvbanor med lindrigt även om allra flesta är nedlagda numera. Dryga kilometern från Liatorp i Småland låg Värpehults stenbrott som inte hade någon känd lokdrift. Enligt uppgift omnämns det med detta namn i ”Svensk industri” från 1936 och det är inte mycket känt om detta stenbrott. Under mitten av 1970-talet fanns två vattenfyllda stenbrott på en karta. Enligt uppgift i boken om industriella bergarter och mineraler för Kronobergs län så var det sju brott, ur det största brottet bröts det 13 700 ton blocksten mellan 1958-67.
Källa: Janis Priedits, ”Industribanor i Småland”, del 25, ÖSJ-Bladet nr 2/2002
