Sirius i maratontabellen

 I år gör Sirius sin 11:e säsong i fotbollsallsvenskan och gör nu sin åttonde säsong i rad. Sirius har sedan 2017 klättrat fem placeringar  i maratontabellen och ligger fram till efter säsongen 2023 på 28:e plats. Sirius har nu chans att gå förbi IFK Malmö och har redan gått förbi IFK Eskilstuna till en 25:e plats. Mjällby låg på 400 poäng och på 25:e plats i maratontabellen och eftersom denna klubb också spelar i Allsvenskan så kommer det att dröja ytterligare innan Sirius gå om Mjällby. Gefle IF som nu ligger på 24:e plats har i dagsläget 467 poäng. Sirius facit i Allsvenskans maratontabell är fram till 2023 på 284 matcher, 82 vunna, 69 oavgjorda, 133 förluster, 345 gjorda mål, 487 insläppta och 315 poäng.

Källor:

Faktakalendern Sport 2007

https://sites.google.com/view/clasglenningfootball/hem/uefa-1st-level/sweden1

MFF två storsegrar

 I Allsvenskan har Malmö FF två storsegrar som slutade tvåsiffrigt och den första skedde den 26 maj 1949 när Jönköpings Södra besegrades med 12-0 inför 17 170 åskådare till Malmö IP. Det var Malmös andra SM-guld medan det var Jönköpings andra säsong i fotbollsallsvenskan. 

Målen kom följande och de ledde med 4-0 i halvtid;

(7)    Kjell Rosén 

(10)  Börje Tapper

(26). Karl-Erik Palmer

(45). Stellan Nilsson

(61). Rosén

(64). Palmer

(66). S Nilsson

(67). Palmer

(77). Egon Jönsson

(87). S Nilsson

(89). Tapper

(90). Tapper

OBS: Det skall vara apostrof över ”e” i Palmer också och det går inte göra denna funktion på Blogger.

Det är dock inte den största segern i Allsvenskan eftersom Helsingborgs IF vann med 13-1 mot IFK Eskilstuna den 21 oktober 1928. Malmö skulle senare stå för den största bortasegern i serien när de vann med 10-1 mot just Helsingborg den 18 augusti 1965. Då kom det 12 199 åskådare till Olympia som två spelare i Malmö FF göra tre mål vardera (Lars Granström och Leif Larsson), Bertil Elmstedt 2, Ulf Sivnert och Ingvar Svahn. Tröstmålet för hemmalaget gjordes av Matts Johansson på straff.

Källor:

Alsiö Martin, ”Hundra år med allsvenskt fotboll”, 2010

”Allsvenskan i siffror 1948-49”

http://www.fotbollsweden.se/

Första landskampen utanför de brittiska öarna

 Den allra första landskampen spelades i november 1872 mellan England och Skottland i Glasgow och den 12 oktober 1902 mellan Österrike och Ungern i Wien, Österrike vann med 5-0 sedan Jan Studnicka gjort tre mål. Det var inte världens första hattrick däremot den första utanför de brittiska öarna. Studnicka var då 19 år gammal och var en av de sex tonåringarna i det österrikiska laget. Två av spelarna i Österrike känner man inte till åldern och det var två 17-åringar på planen. Österrike hade Wilhelm Eipeldauer som föddes i april 1885 medan Ungerns Janos Bayer föddes i november samma år och var planens yngsta spelare. Övriga målen i matchen gjordes av Josef Taurer och Gustav Huber.

Källor:

https://eu-football.info/

https://www.national-football-teams.com/

Markim och Orkesta kyrkor

 Båda kyrkorna ligger norr om Vallentuna och de ligger bara dryga halvmilen ifrån varandra. På bilden är kyrkobeskrivningarna för de båda kyrkorna (Markim till vänster och Orkesta till höger) som är skrivna av Jan Svanberg. Det är två romanska kyrkor, Markim byggdes omkring år 1200 och nämndes första gången 1287 av Swen Suneson till förmån för kyrkan. Grannkyrkan är något äldre och byggdes någon gång under 1100-talets andra hälft. Men Orkesta kyrka nämndes senare än Markim och den första gången var i samband med ärkebiskopen Nils Alleson visiterade kyrkan Båda kyrkorna består av långhus, kor och absid samt vapenhuset i söder. Orkesta har en sakristia som Markim inte har och trots att dessa två kyrkor ligger nära varandra så är kyrkorna inte helt av samma historia. I Orkesta uppfördes stiglucka under 1790-talet och drygt ett decennium senare revs två stigluckor. Året 1846 lades bogårdsmuren om och 1852 planterades det lönnar på kyrkoområdet. År 1776 planterades 74 rönnar och lönnar längs bogårdsmuren. Markim har kalkmålningar medan det inte är känt om Orkesta har haft det. Däremot båda kyrkornas klockstaplar har sina tillkomster under 1827. Båda kyrkorna ligger i en kulturbygd som en av de äldsta i Uppland.

Källor:

Anund Johan & Linda Qviström, ”Det medeltida Uppland”, 2012

Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet 

Källman Rolf, ”Markim och Orkesta—-två socknar i Mälardalen, Uddevalla, 1992

Svanberg Jan;

Markim kyrka, Eskilstuna, 1998

Orkesta kyrka, Eskilstuna, 1998

Molkoms hästbana

Molkom som ligger i Värmland hade ett par industrijärnvägar mestadels under 1900-talet. Den längsta s k industrijärnvägen var också hästbanan som var cirka kilometern lång medan spårvidden är okänd. Ett järnbruk anlades 1629 längs med en å mellan sjöarna Borssjön och Molkomssjön. Järnverket utnyttjade åns vattenkraft och var i drift till 1861. År 1904 grundades AB Molkoms Kvarn- och Grynverk och bolaget övertog även den tidigare verksamheten som bl a omfattade såg och hyvleri samt en torvmosse på tolv hektar. Kvarn- och grenverket brann ner till grunden 1928 Likvidationen skedde två år senare och endast tullkvarnen byggdes upp igen, den var i drift fram till 1961. Sågverket och kraftstationen byggdes om 1949-50 och torvfabriken var igång mellan 1897-1931 och en kort bana fanns på mossen. En drygt kilometer lång bana anlades mellan kvarn och grynverket och man fraktade såväl havregryn som virke. Det är lite osäkert när hästbanan i Molkom lades ner, men det var antagligen 1934 medan det korta internspåret på sågverket var igång till 1950-talets första hälft.

Källor:

Gyllenberg Bo, ”Hästbana i Molkom”, Småbaneberättelser (SmB), nr 1/2001

Priedits Janis, ”Industribanor i Värmland”, 2020

Rönneshytta

 Rönneshytta var en ångsåg i södra Närke som anlades av Skyllbergs bruks AB 1882 och hade då både ram samt ett kantverk. Sågen byggdes om 1897 och fick då sin andra ångmaskin installerat och ytterligare moderniseringar skedde under åren 1904-05. Sågen drevs bl a av gengas under andra världskriget sedan en retortkolugn hade installerats. Anläggningen såldes till Hasselfors Bruk AB 1965, avvecklingen av sågen inleddes året efter och 1969 nedlades driften definitivt.

En järnväg gick från Rönneshytta station och anknöt sågverket, brädgården samt brädupplagen, den hade spårvidden 1435 mm och var 300 meter lång. Banan användes ej efter 1966 och revs upp först tio år senare.

Två lok som tillverkades på Sala Maskinfabrik tjänstgjorde på ångsågens bana. Båda tillverkades 1935 med numret 104 o respektive 112, hade Listermotor, nr 104 hade dock sexton hästkrafter och det andra loket hade åtta hästkrafter. Nr 104 användes som växellok vid sågverket och brädgården medan nr 112 som var mindre fick ta över en del på brädgården medan den tyngre 104 ta transporten till stationen. Båda loken tjänstgjorde även efter försäljningen till Hasselfors Bruks AB och ställdes av 1969, sedan dröjde det något år innan dessa två lok blev skrotade.

Källor:

Ericson Jan, ”Loktillverkningen vid Sala Maskinfabriks AB åren 1932-1953”, Jönköping, 2002

”Industrilok i Närke”, 1981

Johnsson Anders, ”Fånga platsen”, 2008

Räddat från säker död

 Från Göteborgs-Posten den 17 juli 1872 och det var tur att banvakten hann få bort den sovande mannen. Skribenten har hört talats eller läst om att folk använde rälsen som en slags kudde eller lät ett eller båda benen vila på rälsen med döden som följd. Så denna man få nog tacka sin lyckliga stjärna att han blev räddat.

Ett annat exempel!!

https://okandahandelser.blogspot.com/2017/05/riskabel-sovplats.html?m=0