Karlströms skutor

 Vid Vettershagabrons ena ände fanns det tre skutor som kallades för Karlströms skutor. Ingen vet exakt hur länge dessa skutor var där innan man slutligen tog bort dessa 1997. De hade iallafall legat på samma plats i drygt 40 år och en av skutorna hade då börjat att ta in vatten. Vettershaga ligger cirka två mil söder om Norrtälje.

Hemma bäst, borta sämre

 Gateshead var obesegrade på hemmaplan med 11 vinster och 10 oavgjorda i division 3 (Norra) säsongen 1935-36. På bortaplan blev det två vinster och fyra oavgjorda samt att de förlorade 15 matcher. I tabellen slutar Gateshead på en 14:e plats och den största segern var 4-0 mot Lincoln City och föll med 1-6 mot Accrington Stanley. Gateshead åkte ur ligan 1960 sedan de har fått färre röster än Peterborough United, Gateshead konkursade sedan och dagens klubb bildades efteråt.

Gatesheads siffror är dock inte unika, det finns flera exemplen på obesegrade lag på hemmaplan som förlorade 7-10 av sina matcher på bortaplan eller var utan vinst på bortaplan men vann ett antal matcher på hemmaplan.

Källa: Gordon Smailes, ”Football League Records”, Derby, 1992

Inom svensk järnhantering 1850

 Under år 1850 var det 228 masugnar igång 1850 och tillsammans var det 32 782 blåsningsdygn. I Uppsala län var det sex masugnar och 910 blåsningsdygn. Som lite kuriosa blev det 198 masugnar igång 1849 och då ökade antalet masugnar igen till den nivå som det var under 1830-talet när 225 masugnar som var igång mellan 1834-38.

Källa: Bergskollegiet 1850, SCB 

Ångbåtskollision i Örsundsbro

 I oktober 1894 inträffade en liten kollision mellan ångbåtarna "Örsundsbro" och "Sigtuna" vid Örsundsbro. Det var "Sigtuna" som råkade "snudda till" den andra båten som låg vid kajen. Skadorna utgjordes av bucklor som dessutom var värre för "Örsundsbro" än för "Sigtuna". Båda fartygen fördes omedelbart till Uppsala där skadorna blev besiktade.

Källa: Tidningen Upsala 18 oktober 1894
Källnot: Fartygskollisionen skedde på tisdagskvällen den 16/10, nyheten kom ut på en torsdag via tidningen och fredagen den 19 oktober gick "Örsundsbro" åter ut i trafik.

(Tidigare publicerat)

Återblick bakåt——Inhemska katastrofer

 Vad skall man skriva om i det där fallet, jo, den senaste vintern med snö från november till mars var 1986-87 och det var en någonlunda snörik vinter för ett par år sedan. Man har erfarit ur historien att yrvädertisdagen 1850 som det svängde blixtsnabbt från ett par plusgrader till flera minusgrader och runt 150 personer frös ihjäl, men själva mörkertalet är förstås större. Hur många lär man aldrig få veta och flyttar man fram 38 år i tiden så var början av mars 1888 mycket kall och snörikt. Sju ungdomar på färd mellan två uppländska öar vid Kapellskär var på väg hem efter ett bönemöte och dessa blev drabbade av denna snöstorm, ingen klarade sig med livet i behåll. 

Som sagt vad, Sverige har blivit drabbat av smärre händelser igenom åren och jag tror att yrvädertisdagen är Sveriges värsta naturkatastrof i modern tid. I synnerhet om man sätter gränsen vid 1800-talets början och trots att Sverige inte har råkat ut för olyckor med över hundra döda förutom Estoniaförlisningen och tsunamin som inträffade utanför Sveriges gränser. Om man bortser dessa och bara tar med de händelser som har inträffat inom vår territorialgräns så kan man nämnda Tidaholmsbranden 1875 som krävde 45 människors liv och är Sveriges svåraste industriolycka. De flesta av offren var flickor under tjugo år som arbetade i tändsticksfabriken och 1918 inträffade Sveriges värsta tågolycka utanför Norrköping som krävde 41 omkomna. Det var persontåg från Malmö till Stockholm och efter Norrköping gick järnvägen på en hög bank vid Bråviken(tåget tog inte vägen förbi Katrineholm). Olyckan inträffade vid sjutiden på kvällen den 1 oktober 1918 och det hade regnat mycket under dagen. Lokföraren såg inte att banvallen hade gett vika p g a den dåliga sikten och helt plötsligt var tåget i luften. Loket var SJ:s littera F och den enda loktypen av Pacifictyp(Sveriges största ånglok som mätte bl a 18 meter i längd), i SJ:s nummerserie hade loket nummer 1200 och detta lok finns att beskåda på Järnvägsmuseet i Gävle. 

(Tidigare publicerat)

Segebro

 Segebro är Sveriges äldsta stenåldersboplats och är cirka 11 000 år gammal, ligger utanför Malmö vid Sege trafikplats. 

Från Fornlämningsregistret;

Boplats, undersökt och borttaget (?).Boplatsen har genomgått flertalet undersökningar åren 1935, 1960,1971, 1973 och 1976. Fyndmaterialet bestod av flintredskap,flinta, ben, horn, trä och hartsklump med tandavtryck. Daterastill paleolitisk och mesolitisk tid. Se MM:27511, MHM:2907-12,5218. Undersökningen 1973 saknar MHM-nr.

Den antikvariska bedömningen är att Segerbro är Sveriges äldsta boplats och enligt kartan på Fornlämningsregistret ligger boplatsen i ett bebyggt område. 

Källor:

Fornlämningsregistret: Malmö 10
"Norstedts uppslagsbok", 2003

(Tidigare publicerat)

Elitkampen

 Elitkampem för kallblodiga hästar köra också under samma dag som Elitloppet på Solvalla under den sista söndagen i maj. Loppet är liksom Elitloppet också på 1609 meter och har körts sedan  1986. Alm Svarten vann de tre första upplagorna av tävlingen för sin kusk Ulf Thoresen förutom 1988 då Tom H Larsen var körsven. Medan Elitloppet har en travare bara vunnit  två gånger som mest eller i svit så har Elitkampen varit ”värre” på den punkten. Rekordet med antalet segrar i svit har Järvsöfaks med fem titlar mellan 2002-06 som tangerade den finska legendaren Viesker som vann lika många gånger mellan 1996-2000. Det lägsta vinnaroddset har Järvsöfaks med 1,10 när han vann 2006 och hans odds i samband med segrarna hamnade samtliga under två i vinnardiskussionen. Det högsta vinnaroddset är 39,66 när Sagi Knut vann 2001 i följd av Neslands Loke 39,28 i segern 2014. När Sagi Knut vann så gjorde han det före både Viesker och Järvsöfaks.

Källor:

Banprogram Solvalla 26 maj 2024

https://qhurth.com/trav/lopp/elitkamp.htm