Historiska målvakter i Allsvenskan

 Kortfattat om de sju målvakter som har spelat flest matcher i Allsvenskan och som har slutat att spelat.

Sven Andersson: Han har spelat flest matcher i Allsvenskan med 431 matcher mellan 1981-2001 varav 198 för Örgryte fram till 1993 och sedan blev det 233 matcher för Helsingborg. 

Thomas Ravelli: Är den målvakt som är mest meriterat med 143 landskamper mellan 1981-97 och 416 matcher för Östers IF och IFK Göteborg mellan 1979-97 samt några matcher för Tampa Bay Mutiny i USA. Han har rekordet med flest SM-guld med åtta titlar varav sex med IFK Göteborg.

Bengt Andersson: Spelade 387 matcher i Allsvenskan för IK Brage, Örgryte och IFK Göteborg mellan 1987-2009. Han stod i 246 matcher för IFK Göteborg mellan 1998-2007. Elva landskamper och SM-titel med IFK Göteborg 2006.

Karl Svensson: Han stod för Sverige under hemma-VM 1958 och är den målvakt som har stått i flest allsvenska matcher för en klubb. Han stod i 349 matcher för Helsingborg mellan 1944-62 och 73 landskamper, inga allsvenska titlar, men Guldbollen 1952.

Gustav Sjöberg: Det blev 321 matcher i Allsvenskan för AIK mellan 1933-50 och som kuriosa stod han 63 matcher i svit fram till 1948. Det inkluderade även två första matcherna av Allsvenskan säsongen 1948-49 och han stod inte mot Malmö FF på bortaplan som förlorades med 0-5. 

Mattias Asper: Han stod för fyra allsvenska klubbar under sin karriär som omfattade 314 matcher mellan 1998-2014. Han spelade för AIK, Malmö FF, Brommapojkarna och Mjällby AIF varav vid två tillfällen för den sistnämnda klubben som han både började och avslutade sin karriär med. Han vann SM-guld med AIK 1998 och med Malmö sex år senare.

Jan Möller: Han hamnade också på 314 matcher i Allsvenskan som omfattade tiden 1972-92 för Malmö FF och Trelleborg FF varav 298 för den förstnämnda klubben fram till 1989. Han gjorde även ett mål för de ”ljusblå” och spelade även en kort tid för Bristol City i början på 1980-talet. Möller stod i 17 landskamper, spelade även 58 matcher för Toronto Blissards och Helsingborg när det inte blev av i Allsvenskan.

Övriga: Håkan Svensson stod i 314 matcher för fem allsvenska klubbar mellan 1990-2006 som omfattade klubbar som Halmstads BL, AIK, BK Häcken, IF Elfsborg och Malmö FF. Sedan kom Johan Wiland som spelade för IF Elfsborg, Malmö FF och Hammarby mellan 2000-19. Det är flera målvakter som egentligen är värda att nämnda som t ex Lars Eriksson som spelade 301 matcher för Hammarby och IFK Norrköping mellan 1986-2001, Bengt Nyholm som stod i 294 matcher för IFK Norrköping mellan 1949-65, Anders Rydberg med 292 matcher för IFK Göteborg mellan 1925-38 och Anders Karlsson som omkom under skridskotur, stod i 290 matcher för Örebro SK mellan 1989-2002.

Källor:

Aisjö Martin, ”Hundra år med allsvensk fotboll”, 2010

”Allsvenskan i siffror, 1948-49, Sveriges fotbollsstatistiker och historiker”.

Bolletinen nr 3/2023

Nilsson Tore, ”Fotbollslexikon”, 1981

Wikipedia:

Årskrönikan 2023

 För en gångs skull var det lägligt att skriva den historiska bloggens egna årskrönika och det är för första som denna krönika skrivs Ett nytt rekord slogs med råge när det gäller antalet artiklar och notiser i år och det mesta sedan den stora utrensningen var omkring 2011. 

Ett antal bilder kom också med i år och för övrigt togs ett hundratal bilder när Mannaminne besöktes under sommaren 2022, bilder som kunde vara till nytta för denna blogg eftersom de flesta objekten i Mannaminne har en historiskt bakgrund. 

Under året beskrevs ett antal Industribanor med både de som har haft egna lok och de industrier som har haft spår med utan lok. Vapenhistoriska artiklar publicerades också och det var för några år sedan som någon artikel med detta ämne blev publicerat. Sedan kom en serie med titeln ”Från banorna” där ett antal industrier med eget rullande materiel skrivs kortfattat liksom de banor som inte haft egna lok och där godset i vagnar har dragits för land eller eventuellt med djurkraft. 

Förut taggades inte det material som publicerades på bloggen och än idag upptäckts de stofter som inte har blivit taggade innan. Detta arbete pågår iallafall och förhoppningsvis kan samtliga artiklar och notiser vara taggade till nästa år. 

I början av året visades ett par bilder det berömda hotellet Knaust i Sundsvall som har en berömd trappa som genom åren har blivit fotograferat av såvä turister som akademiker. I nästa varje månad har det varit ett antal korta notiser med blandat historiskt innehåll i nästan alla årets månader. Under året skrevs det bl a om den enda romern som har spelat i den engelska ligan, Sjömilsås torvströfabrik utanför Nässjö, Axsjö gruva utanför det uppländska Morgongåva, referat om fotbollsspelaren Bobby Charlton som avled i höstas, några kyrkor blev publicerade som t ex Singö samt Kumla söder om Sala, några händelser från 1600-talets första kvartal och om Uppsalas omtalade polismästare Raab. Serien om Liverpools legendariska matcher fortskrider även nästa år och en del artiklar som tidigare var publicerade kommer att läggas in igen.

Det är den sista artikeln som kommer att publiceras i år och det kommer nytt efter nyåret.

GOTT NYTT ÅR!!!!

Kan du simma baklänges???

 Det var en notis i Tidningen Upsala den 27 april 1899

Möllebjörke

 Det är bana med okänd spårvidd och blev drygt en halv kilometer långt anlades 1918-19 mellan kaolinbrottet Myllebjörke och Ryedals lastplats på linjen Sölvesborg och Karlshamn. Själva lastplatsen anlades 1912, låg nästan en mil öster om Sölvesborg och var igång till 1950. Själva brottet tillhörde Iföverket i Bromölla och antagligen fraktades kaolinet till detta verk. Själva järnvägen revs vid okänt tidpunkt och Ryedal var också en hållplats längs med Blekinges Kustbanor.

Källor:

Järnvägsdata med driftplatser, 2009

Priedits Janis, ” Industribanor i Blekinge (del 6), ÖSJ-Bladet, nr 2/2009

Kompletterande uppgifter till Ranå

 Enligt boken om värmländska industrijärnvägar så fanns det två lok på Ranå tegelbruk. Komplettering till denna artikel;

https://okandahandelser.blogspot.com/2020/04/motorloket-vid-rana-tegelbruk.html?m=0

John Bergman, tillverkningsnummer 144, år 1950, dieseldriven, Turner-motor från Wolverhampton (England) på 15 hästkrafter och lokets vidare öden är okända.

Loket från den österrikiska tillverkaren Puch-Werke tillverkades troligen på 1920-talet och var bensindriven och var i drift på Lemunda sandstensbrott i Östergötland fram till 1962 då det köptes av tegelbruket som låg i Ransäter och brann ner 1972. I början på 197-talet fanns den ännu kvar i halvskrotat skick. I Lemunda fanns det två kända lok från Puch-Werke och ett av dem såldes till Ranå, enligt boken om Östergötland skrotades loket 1924 omkring 1950 medan loket från 1927 avställdes 1960 och skrotades först tjugo år senare.

Källor:

Gyllenberg Bo, ”Industrilok i Östergötland”, 1987

Priedits Janis, ”Industribanor i Värmland”, 2020

Ogrizovic för Liverpool

 Målvakten Steve Ogrizovic stod i endast fyra ligamatcher för Liverpool när han var reservmålvakt för Ray Clemence. I sin debut för Liverpool föll klubben med 2-4 mot Derby County på bortaplan den 8 mars 1978 och i två av sina matcher höll han nollan. Efter säsongen 1980-81 gick dock Clemence till Tottenham och fick då Bruce Grobbelaar, fick vara en reservmålvakt även åt honom. 

Ogrizovic ligamatcher för Liverpool

***8 mars 1978, 2-4 mot Derby County (borta), tre av målen kom under andra halvlek.

***11 maj 1978, 1-0 mot Leeds United (hemma).

***29 september 1979, 0-1 mot Nottingham (borta)

***19 augusti 1980, 0-0 mot Coventry (borta)

Källa: Pead (1990)

Ogrizovic spelade 278 ligamatcher för Coventry City mellan 1984-91 och i bortamatchen mot Sheffield Wednesday den 25 oktober 1986 gjorde han också ett mål i en match som slutade 2-2. Senare under denna säsong skulle han hjälpa Coventry till deras största merit någonsin när de vann FA-cupen genom att vinna 3-2 mot Tottenham efter förlängning på Wembley Stadium.

Källor:

Dean Rod (m fl), ”Coventry City—-A complete record”, Derby, 1991

Hugman Barry, ”Football League players Records 1946-88”, London, 1988

Pead Brian, ”Liverpool—-A complete record”, Derby, 1990

Ombytta roller

 Den 23 augusti 1982 tog Sirius emot BK Vargarna från Norrtälje inför 234 åskådare på Studenternas och trots många chanser gjorde Sirius inte fler än ett mål i matchen som gick i den lokala fotbollstrean. Sirius föll med 1-2 med samtliga mål gjorda i första halvlek. Vargarna kunde ta ledningen efter en hörna i den 8:e matchminuten genom Mats Johansson och i slutet av halvleken kunde de öka på sin ledning genom Mats Olsson, omedelbart därefter reducerade Janne Fors. Sirius skulle nu spela en säsong i fyran och för första gången sedan de vann division 4 (Uppland) just före BK Vargarna 1959. Tre år senare var det BK Vargarna som tog emot Sirius i samma serie inför 150 åskådare och en match som Sirius vann med 3-1. Hemmalaget sumpade en del chanser och då kan man påstå att det var ombytta roller. Golli Hashempour från Iran gjorde Sirius första mål och det enda målet innan halvtid. I andra halvlek ökade Lasse Pettersson på till 2-0 bakom hemmakeepern Kent Sundman som även stod i den föregående matchen. Thomas Åkerlund reducerade innan Pettersson fastställde slutresultatet med sitt andra mål.

Källa: Uppsala Nya Tidning 25/8-1982 o 17/8-1985