Hjälmarens sänkning

Vattennivån i sjön Hjälmaren sänktes under 1800-talets sista kvartal och mannen bakom denna idé hette Gabriel Djurklo, Sjön var en av de få sjöar som sänktes mer eller mindre kraftigt under 1800-talet för att få mer odlingsbar mark. Det var den största sjösänkningen som ägde rum i Sverige som annars drabbade småsjöar som t ex Ekebysjön strax utanför Uppsala som försvann helt. Det var i sin tur 14 000 hektar ny odlingsbar mark som utvanns genom sjösänkningen. Det var framför allt den norra delen av sjön som sjösänkningen ägde rum. När det stod klart med sjösänkningen vid slutet av 1880-talet uppgick kostnaden till 4 078 000 kronor (som var ännu större summa på den tiden) och även sjön Kvismaren väster om Hjälmaren sjösänktes också. Djurklou var även kulturhistorisk intresserad och han skrev också en språkhistoria som bl a innehöll lokala ord från Närke.

Källor:

Henriksson Alf, "Sveriges historia", 1963

"Norstedts uppslagsbok", 2003

Wetterhall Alf, "Den stora sjösänkningen", Närke, Svenska Turistföreningens årsskrift, 1975

Skogsbränder i Nordamerika

 Under september 1894 rapporterades det om svåra skogsbränder i USA och även Kanada hade fått detta problem också. I USA hade 420 personer omkommit och 31 städer samt tätorter hade blivit totalförstörda. Från delstaten Minnesota rapporterades det om att en hård vind hade gett fart till nya bränder samt att vissa orter var helt inringade.

Källa: Tidningen Upsala 17 september 1894

Bråk efter sammanstötning

 En statkarl som då bodde i Siggeboda i Uppland dömdes av Örbyhustinget vid månadsskiftet maj/juni 1902 till att betala böter för det han gjorde efter sammanstötningen. De båda inblandade hade kört ihop med sina åkdon och statkarlen hade gått till tillgripligheter och han dömdes till såväl misshandel som oförsiktighet gentemot en hemmansägare boende i Västlands socken. Statkarlen dömdes till att betala totalt 151 kronor samt rättegångskostnader.

Källa: Tidningen Upsala 4 juni 1902

Många medeltida kyrkor

 Zurich har många medeltida kyrkor och den som sticker ut mest är Grossmunster som är en treskeppig basilika med anor från 1200-talet. Tornen fick sitt nuvarande utseende under 1700-talet. Den medeltida kyrkan Peterkirche byggdes under åren 1705-06 om till barockstil.

Källor:

"Konsten i focus", Stockholm, 1976

"Norstedts uppslagsbok", 2003

Notiser

 Corris Railway

Denna järnväg i Wales öppnades för trafik i april 1859 och stängdes i augusti 1959, den hade spårvidden 2 ft och 3 inches (ungefär 680 mm) och hade under tiden fyra ånglok.

Källor: 

steamindex.com

Wikipedia, engelskspråkliga

Lightbodys OS-guld

Amerikanen James Lightbody vann fyra OS-guld i början av 1900-talet och var då världens främsta löpare på medeldistansen.

Källa: Sporten i focus", Stockholm, 1966

Kaziranga

Kaziranga är ett reservat i Indien som inrättades 1908 som viltreservat för den indiska noshörningen och är sedan 1974 nationalpark.

"Norstedts uppslagsbok", 2003

Kumla kyrka i Östergötland

Det är en romansk kyrka från 1400-talet i den västra delen av Östergötland.

Källa: "Norstedts uppslagsbok", 2003

Manchester Uniteds främsta ligaskyttar 1954

De främsta målskyttarna för Manchester United i den gamla division 1 säsongen 1953-54 var Tommy Taylor 22, Jackie Blanchflower 13 och Jack Rowley samt Dennis Violett 11.

Källa: Geoffrey Green, "Just a one United", London, 1978

Uppsala mejeri

Detta mejeri etablerades sig på Vaksalagatan 1871 och p g a problem med byggnaden så flyttade mejeriet till korsningen St Persgatan-Storgatan 1911. Där höll mejeriet till fram till nedläggningen 1997. År 1932 anslöt man till Mjölkcentralen med 170 mejerier runtom i landet och kontoret i Uppsala hade också mejerierna i Järlåsa, Vittinge, Gryttby, Rasbo och Elfsgärde. Mjölkcentralen blev "Arla ekonomiska förening" vid årsskiftet 1974-75 och Arla kom att ägas av 15 000 mjölkbönder från Skåne till Uppland/Västmanland.

Källor:

Agius Roland, "Industriepoken i Uppsala", Enköping, 2017
Johnsson Anders, "Fånga platsen", 2008

Torvmossen i Bressfall

Längs med järnvägslinjen Hultsfred-Västervik så startade man vid en okänd tidpunkt uppbrytning av torv. Det var vid Ankarsrum och vid Bressfall var också en lastplats längs med linjen vid km 26.3. Från lastplatsen anlades en kilometer lång järnväg antagligen med spårvidden 600 mm, Själva brytningen upphörde redan 1915 och det är inte så mycket känt om denna verksamhet. Det var Ankarsrum bruk som anlade banan och man lastade om till 891-vagnar i Bressfall. En inventering på platsen gjordes av ett par medlemmar i Småbaneföreningen (numera Industribaneföreningen) under mitten av 1970-talet och då kunde en del slipers samt rälsspikar påträffats.

Källor:

Fjeld Ulf & Yngve Nilsson, Småbanebladet, nr 1/1977
Olofsson Carl, "Sveriges järnvägar", Stockholm, 1921
Priedits Janis. "Industribanor i Småland", del 5, ÖSJ-Bladet nr 2/1997