Ronnie Burgess i Tottenham

Han gjorde 15 mål på 298 ligamatcher för Tottenham mellan 1938-54 med sju års avbrott p g a andra världskriget. När klubben vann sin första ligatitel säsongen 1950-51 spelade han 35 ligamatcher och gjorde två mål. Säsongen innan vann de gamla division 2 och blev således den tredje ligaklubben att vinna såväl division 2 som själva ligan efter varandra. Han var aldrig "ever-present" i ligaspelen (spelade samtliga ligamatcher under en säsong), men deltog i 41 ligamatcher under säsongen 1948-49 samt 40 under såväl 1946-47 som 1951-52. Flest mål gjorde han under säsongen 1946-47 med fem mål och under denna säsong gjorde han även debut för det walesiska landslaget. Det blev 22 landskamper för Wales och 25 matcher i FA-cupen för klubblaget.

Källa: Harry Harris. "Tottenham Hotspurs Greats", Glasgow, 1990
Källnot: Se samtliga matcher för Tottenham på denna sida:

https://www.11v11.com/players/ron-burgess-28187/

Ett par notiser

Konsten i Gärdets tunnelbanestation

Det var Karl Axel Pehrsson som iordningställde konsten på Gärdets tunnelbanestation i Stockholm 1967 som består av "Fantasiskalbaggar med latinska namn" i montrar.

Källa: Faktakalendern 2005

Gräve kyrka

Denna kyrka byggdes någon gång under 1100-talet och låg då vid sjön Tysslingen som p g a sjösänkningen inte är så längre. Kyrkan raserades i början av 1760-talet som krävde en radikal ombyggnad mellan 1762-64.

Källa: Bebyggelseregistret, äldre versionen

Den franska masugnen i Trehörningen

Den franska masugnen i Trehörningen i Lerbäcks socken (Närke) anlades 1758.

Källa: Eva Skyllberg, "Lerbäcks bergslag", 1998

Smör- och äggnotering

Smör var i början av januari 1900 mellan 1:70-1:85 kronor per kilo medan äggen var på 1:45-1:55 kronor per tjog.

Källa: Göteborgs Marknadsberättelse 5 januari 1900

Dålig räls

Den smalspåriga Askersunds-Skyllbergs-Lerbäcks järnväg var tvungna att dra ner på sin största tillåtna hastighet på 15/20 km/h mellan 1917-45 p g a dålig räls och tio år senare revs järnvägen.

Källa: Järnvägsdata", 1999

Butterfields solur

Engelsmannen Michael Butterfield (1635-1724) var verksam i Paris och under 1600-talets senare del så utvecklade han ett solur med inbyggt kompass. Detta solur utnyttjades militärt och bestod av glas samt silver, soluret var också bärbar.

Källa: "Militärhistorien" (svensk version), 2013

Årets första ångare på Göta kanal

Lastångaren Strömsholm var året 1866 den första ångaren som färdades på Göta kanal på sin väg till Stockholm från Göteborg. Rapporten om denna färd rapporterades från den 25 april och citering om isbeståndet på Vänern var följande; "Blott å Wenern hade någon is påträffats".

Källa: Dagens Nyheter 27 april 1866

Framgångsrikt simmerska

Den australiska simmerskan Dawn Fraser blev den första att vinna OS-guld i tre raka turneringar; 1956, 1960 och 1964. Hon var också den första kvinnan att gå under en minut på 100 meter och under sin karriär satte hon 29 individuella världsrekord.

Källor:

Arlott John (redaktör), "The Oxford companion to Sports & Games", Oxford, 1975
Craig och David Brown, "The book of sport lists", London, 1983

Motorloket vid Ranå tegelbruk

Detta tegelbruk anlades 1906 i Ransäter (Värmland) och driften var igång till slutet på 1950-talet, bruket revs omkring 1970. På bruket fanns det ett motorlok som tillverkades av John Bergman i Motala 1951 med tillverkningsnummer 151. Loket hade spårvidden 600 mm, var bensindriven med en Volvo-motor och dess öde är okänt.

Källor:

Priedits Janis, "Loklista över John Bergmanslok", Industribaneföreningen
"Värmländska industribanor", borttagen hemsida

Siggbo rallarby

Ett par kilometer väster om Heby finns det lämningar efter Siggbo rallarläger. Detta läger anlades 1871 och bestod av fem arbetarbaracker som stod på grunder som rallarna själva hade anlagt, dessa byggnader var mobila enheter. Flera av rallarna var gifta och enligt Västerlövsta födelsebok så föddes det ett 20-tal barn mellan 1871-73 när Norra stambanan drogs igenom området. Det var etappen mellan Uppsala-Krylbo som anlades vid den tiden.

Källor:

Fornlämningsregistret, Riksantikvarieämbetet
Nilsson Olof, "Tågtider", 2013