Språkstriden

På mitten av 1600-talet så utbröt en strid utan allvarliga konsekvenser mellan Samuel Columbus (1642-79) och den mera kända Georg Stiernhielm (1598-1672), Enligt Larsson så ville Columbus att svenskan skulle vara fritt från utländskt inflytande medan Stiernhielm ville behålla det gamla språket. Fast dessa två var mycket goda vänner och beskrev varandra med positiva inslag. Båda var författare och skalder, Columbus var dessutom språkteoretiker medan den andre var filosof. Men Columbus lyckades inte bli känd för sina skrifter som den andre blev. Man vet inte ens om han studerade på något universitet och det gjorde däremot Georg på Uppsala universitet. Stiernhielm blev också upphovsman till svenska måttsystemet genom verket "Placat om mått och vigt". Columbus var son till en präst i Dalarna och han hade ingen relation till Amerikas upptäckare.

Källor:

Hadenius Stig m fl, "Sveriges historia---Vad varje svensk bör veta"; Borås, 1992
Henriksson Alf, "Svensk historia", 1963
Larsson Lars Ove, "Vem är vem i svensk historia", 2000

Durham City i engelska ligan

Denna klubb från en liten stad med samma namn i norra England som spelade i den engelska ligan under några år på 1920-talet. När den gamla division 3 bildades under detta decennium var det två serier i samma division fram till 1958. Durham City var en av de 20 ursprungliga klubbarna som var med när division 3(Norra) bildades 1921 medan den södra serien hade bildats av klubbar från Southern League året innan. Bland klubbarna i division 3(Norra) fanns det sju klubbar som inte längre spelar i den engelska ligan. Den första säsongen blev Durham City 11:a och säsongen efter sist med 28 poäng (två poäng efter Barrow och Ashington). Inför den tredje säsongen hade denna division utökats med ytterligare två klubbar till sammanlagt 22 sådana. Durham City släppte in tresiffrigt under deras två sista säsonger i ligan och de lämnade ligasystemet sedan Carlisle United hade fått fler röster 1928. Nämnvärt är att Nelson som blev sist i division 3(Norra) säsongen 1927-28 släppte in 136 mål och ändå hängde de kvar i ytterligare tre år i ligan. Durham City spelade sina hemmamatcher på  Holiday Park, den största segern är 7-1 mot Lincoln City den 17 februari 1923 och största förlusten är 1-11 mot Tranmere Rovers den 7 januari 1928 när "Pongo" Waring (samma spelare har exempelvis gjort flest mål för Aston Villa under en säsong, 49 mål i den högsta divisionen säsongen 1930-31) gjorde sex av målen samt de föll med 3-7 mot Darlington den 22 oktober 1922.

Tabell

Klubbens säsonger i ligan mellan 1921-28

1921-22    38  17   3   18  68-67   37  11:a

1922-23    38    9  10  19  43-59   28  20:e

1923-24    42   15   9  18  59-60   39  15:e

1924-25    42   13  13 16  50-68   39  13:e

1925-26    42   18   6  18  63-70   42  13:e

1926-27    42   12   6  24  58-105 30  20:e

1927-28    42   11   7  24  57-100 29  21:a

(Soar)

Källor:

Inglis Simon, "The Football Grounds of Great Britain", Frome, 1990

Rothmans Football Yearbook, 1992-93 och 1995-96

Smailes Gordon, "Football League Records", Derby, 1992

Soar Phil, "The Hamlyn´s A-Z of British football records", Twickenham, 1984

Ma-loken

Innan de fem R-loken hade Malmbanan 21 ånglok med litteran Ma i tjänstgöring för att frakta malm. Det var åttakopplade kompoundlok med axelföljden 1D och vägde 76,6 ton i tjänstevikt. Dessa lok inköptes av SJ mellan 1902-07 för att framför allt trafikera mellan Kiruna-Riksgränsen medan Md-loken med mindre ångpanna gick mellan Kiruna-Luleå. Ma-loken kunde dra tågvikter på 1000 ton och hade från början tryckluftsbromsar. Ett par år efter det sista levererade Ma-loken så kom de fem ångloken med litteran R och dessa var Sveriges starkaste ånglok. Malmbanan blev helt elektrifierat 1922 och då blev Ma-loken "arbetslösa", fyra år senare slopades de från trafik. Idag finns bara Ma 779 kvar och som finns i magasin på järnvägsmuseet i Gävle.

Källor:

"Bevaringsplan för järnvägsfordon", Gävle, 2004
Diehl Ulf m fl, "Normalspåriga ånglok vid Statens Järnvägar", 1973

Notiser september

Dalarnas första ångbåt

Dalarnas första ångbåt var "Prins August" som började att trafikera på Siljan 1839.
Källa: Anders Johnsson, "Fånga platsen", 2008

Urverkets jubleium

Den 28 mars 1889 hade Svenska Dagbladet en notis om att Storkyrkans ur fyllde 300 år och att årtalet finns i nederkanten av siffertavlan.

Katarinahissen

Katarinahissen i Stockholm stod färdigt 1883 och öppnades för allmän trafik den 13 mars samma år.
Källa: Birger Kock och Fredrik Schutz, "Knut Lindmark---En pionjär inom kommunikationstekniken, Daedalus, 1973

Uppförande av Viks slott

Vik har varit känt sedan 1200-talet och är en välbevarad byggnad. Den har genomgått flera renoveringar igenom åren och den största skedde 1656.
Källa: Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet

Torsborgs ångbåtsbrygga

Torsborgs ångbåtsbrygga ligger inom Haga socken strax norr om Sigtuna och från cirka 1900. Det är f ö den enda som är bevarad mellan Stockholm och Uppsala
Källa: Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet

Klostret Clonmacnoise

En av Irlands mest sevärda platser som ligger cirka två mil söder om orten Athlone i den centrala delen av ön. Klostret grundades av St Kiernan 545, men ingenting är dock bevarat från den tiden eftersom de äldsta delarna är från 800-talet.
Källor:
Michelin´s guide, Ireland, 1997
Wikipedia, engelskspråkliga

Tur i oturen i detta fall

En 19-årig arbetare från Jönköping som deltog i arbetet med att sätta upp en gasklocka vid Kungsängstull i Uppsala råkade falla från en beräknat höjd på 25 fot (8,5 meter). Han landade på höften som fick ta smällen och fick goda chanser att klara sig.
Källa: Tidningen Upsala 8 augusti 1901

Rickomberga försäljning

En fastighet på ½ mantal hade blivit inköpt av kronolänsmannen G T Brundin för 8 500 kronor av länsveterinären E I Högström.
Källa: Tidningen Upsala 11 juni 1878

Vikingar i Bagdad

Vikingarna nådde uppenbarligen Bagdad via Kaspiska havet och landsvägen till den nuvarande irakiska huvudstaden. Vikingarna upprättade bl a handelsvägar till mera avlägsna orter.
Källor:
Frängsmyr Tore, "Svensk idéhistoria", 2004
"Vikingatidens ABC", Borås, 1995

Rommehed

Det var en plats som Dalregementet samlades på mellan 1796-1908 och som var nära nuvarande Borlänge, dess ursprungliga namn var Tuna hed.
Källa: "Norstedts uppslagsbok", 2003

Calder Hall

Det är världens första elproducerande kärnkraftverk som togs i drift 1956 och ligger i nordvästra England.
Källa "Norstedts uppslagsbok", 2003

Åtta mål i sin debut

Jim Dyet gjorde åtta mål i sin debut för Kings Park mot Forfar i den skotska fotbollsligans division 2 den 2 januari 1930 och de vann med 12-2. I tabellen slutade Kings Park 6:a  bl a med 109 gjorda mål medan Forfar slutade 8:a
Källa: Phil Soar, "The Hamlyn A-Z of British football records", Twickenham, 1984

Tegelbruken i Stallarholmen

Tre tegelbruk i Stallarholmen blev mer eller mindre ägda av "Mälardalens Tegelbruk", Valla tegelbruk blev uppköpt 1914, Husby tegelbruk 1921 medan Sundby tegelbruk arrenderades av bolaget i ett år innan bruket lades ner 1967.
Källa: "Industrilok i Södermanland", Jönköping, 1982

Taylor i laget

När Watford vann med 7-1 mot Grimsby Town i den gamla trean den 2 december 1967 så Graham Taylor vänsterback för Grimsby. Han skulle senare vara manager i just Watrord mellan 1978-87 med andraplats i ligan efter Liverpool 1983 och FA-cupfinalsförlusten mot Everton året efter. Han skulle i början på 1990-talet vara förbundskapten för England.
Rothmans Football Yearbook 1999-2000

Paul Van Himst

Han gjorde 30 mål på 82 landskamper i fotboll för Belgien mellan 1960-74 och hade rekordet i flest antal landskamper innan Jan Ceulemans och Eric Gerets slog ut detta rekord under 1980-talet. Han spelade under sin karriär i landslaget för Anderlecht.
Källa: Guy Oliver, "The Guinness book of world soccer", Enfield, 1995

Bispåret till Röbo tegelbruk

Ett drygt 800 meter långt bispår anlades från UGJ (Uppsala-Gävle järnväg) till Röbo tegelbruk 1915  som låg strax norr om Uppsala med normalspårig spårvidd. Bispåret elektrifierades 1937 och under samma fick även UGJ eldrift, bispåret användes inte efter tegelbruksbranden 1955. Ändå i början av 1970-talet kunde man se schaktmassor längs med bispåret och banvallen såväl efter bispåret som växeln var synlig på platsen till den nya sträckningen öppnades förbi Gamla Uppsala tidigare i år. Men gångvägen som går längs med den förra sträckningen av bispåret finns fortfarande kvar.

Källor:

Freding Mats, "Industrilok i Uppland", 1991
"Järnvägsdata", 1999

Utrikesnyheter under 1800-talet

Här kommer en blandad komplott av utrikesnyheter i svenska tidningar under 1800-talet utan nämnvärd ordning. Under september 1894 greps 70 socialister i Berlin sedan de hade delat ut flygblad för allmän rösträtt rapporterade tidningen Upsala. Det var innan allmän rösträtt blev aktuellt och på den tiden fanns det ännu ett motstånd för detta. Drygt 1½ år senare informerade samma tidning om en 75-årig ungersk kvinna som hade avlidit. Hon hade varit gift nio gånger och samtliga makar hade dött före henne och när hon begravdes kom hela byn eftersom många av hennes släktingar var döda. I november 1895 plundrades en missionsstation utanför Shanghai av kineser. Vid årsskiftet 1873-74 beslöt det att Spaniens sändebud i Frankrike skulle stanna tills vidare.

Källor:

Göteborgsposten 7 januari 1874
Tidningen Upsala 27 september 1894 och 10 mars 1896
Västmanlands Läns Tidning 26 september 1895

Gravminnen

I koret i Länna kyrka (Uppland) finns en gravsten över kyrkoherden Lars Johansson som är daterat till 1439 och det finns även två andra gravminnen över präster i socknen. Vilka det var Olaus Jonae Properius (död 1655) och Johannes Nicolai Fast (död 1678), de flesta av gravstenarna var förut på kyrkogården som numera finns inne i kyrkan. Det var just prosten Fast som förhindrade en pågående häxprocess i byn Grovsta 1676 och detaljerna kring denna händelse är dock sparsamma. I många kyrkor finns det alltså gravminnen över präster eller betydande adelsfolk i socknarna. Det finns många gravtumbor, vanliga gravstenar och gravhällar. Den kanske mest kända gravminnet i Sverige är troligen gravtumban över Gustav Vasa i Uppsala domkyrka. Överst på denna gravtumba är det tre liggfigurer och Gustav Vasa ligger i mitten. I Björklinge kyrka norr om Uppsala kan man beskåda gravkoret efter herrgårdens Sätunas ägare och vart tionde år är gravkoret öppen för besökare. När Björklinge kyrka byggdes om 1658 lät Agneta Horn anlägga ett gravkor och där finns det 28 kistor som står i tre rader. Det var ett kort sammandrag över ett fåtal av alla de gravminnen som finns i Sverige.

Källor:

Björklund Gunnar, "Länna kyrka", Norrtälje, 1981
Fulton Torbjörn, "Skulpturen", Renässansens konst, Signums svenska konsthistoria, Kristianstad, 1996
Kilström Bengt Ingvar, "Björklinge kyrka", Eskilstuna, 1998
Lännabygden 1996-97