Söderblomsloket vis Axmarsbruk

Axmarsbruk var en gång ett av Gästriklands viktigaste järnbruk och 1862 anlades en 0,3 kilometer lång med vagnar som drogs av hästar. Man transporterade malm och kol till själva hyttan som därifrån fraktades tackjärn. Ett motorlok från Söderbloms gjuteri i Eskilstuna anskaffades nytt 1910 och som inte var någon succé, loket gick tillbaka till tillverkaren redan året därpå.

Källor:

Freding Mats, "Industrilok i Gästrikland & Hälsingland", 1992
Loklista över motorlok från Söderbloms gjuteri, Industribaneföreningen

Stal från en kamrat

Från tidningen Upsala den 3 juli 1916 stod det att en arbetare på Uppsala-Enköpings järnväg hade från en kamrat stulit 130 kronor. När han var inne i Uppsala under lördagen den 1 juli så greps och häktades han av sannolika misstänkta skäl till denna stöld. 

(Tidigare publicerat)

Tekniska inslag i massmedia

Under sensommaren 1887 pågick troligen en tekniskt utställning i Stralsund och där De Lavals separator erhöll första pris. Det var nog inga annuella priser utan flera priser delades ut under denna utställning (för tidningsställaren påstod att det var 101:a gången som Da Laval eller nämnda separatorn hade fått priset sedan 1879).
När tidningen Göteborgs Handels och Sjöfartstidning hade ett sammandrag för året 1873 uppräknade tidningen de produkter som hade blivit tillverkade av Erikbergs Mekaniska verkstad och Göteborgs mekaniska verkstads aktiebolag. Den förstnämnda levererade två ångpannor på 26 hästkrafter till Lundby snickerifabrik och 226 ångkaminer till nyuppförda Grand Hotel i Stockholm. Medan motsvarigheten i Göteborg levererades ett fartyg och ett antal ångpannor till olika fartyg.
I Strängnäs förberedde man under hösten 1894 en vattenledning som skulle ombesörja de ånglok som ankom till stationen. De borrade efter vatten och det visade sig efter en undersökning av en Stockholmsgrupp att det var väl anpassat för ändamålet. Kalkvattnet var gynnsam och den var på 12,5 på hundratusendelar. Det var åtminstone tre nyheter om den tekniska floran.

Källor:

Göteborgs Handel och sjöfartstidning 3 mars 1874
Södermanlands läns tidning 11 november 1894
Tidningen Upsala 6 augusti 1887

Sovande banvakt

En banvakt längs med sträckan mellan Vittsjö och Hässleholm blev trött under sin kontrolltur så han tuppade av på sin tralla. När ett tåg närmade sig upptäckte lokföraren som tur var i tid denna sovande man. Han signalerade kraftigt som inte fick banvakten att vakna och tåget stannade precis innan en eventuellt kollision skulle har inträffat.

Källa: Stockholmstidningen 8 november 1890

(Tidigare publicerat)

Missödet på Bergsbrunna station

En olycka inträffade den sista september 1894 på Bergsbrunna station utanför Uppsala när banvakten P Andersson från Pinan glömde bort sin tralla på spåret. Inspektören på stationen uppmärksammade Andersson på att middagståget från Uppsala var på ingående och han bör genast flytta på trallan. Banvakten rusade då fram för att försöka lyfta av trallan från spåret samtidigt som tåget rullade in på stationen. Tåget krossade trallan och Andersson slungades iväg med svåra skador som följd, han avled efter en halvtimme. Han efterlämnade hustru och två söner som båda var anställda på järnvägen, han hade varit i tjänst i 30 år.

Källa: Tidningen Upsala 2 oktober 1894

(Tidigare publicerat)

Tunabergs kyrka

Tunaberg kyrka i Södermanland invigdes 1620 efter hade varit kapell åt ett par gruvor och hyttor som låg i närheten. Ett kapell var omtalat 1538 och när kapellet stod klart vet jag inte. I Tuna sockens bergslag i den sydligaste delen av Södermanland så uppstod det en industriverksamhet under 1300-talet i form av gruvdrift. På 1600-talet inleddes en ny era med bl a styckegods som tillverkades kanoner av. På 1500-talet började man att fälla träd i området för att få igång en skogsindustri. För att de som var igång med arbetet i Tunaberg så byggde man först ett kapell för dem och sedan en kyrka.

Källor:

Johnsson Anders, "Fånga platsen", 2008
Lindblad Jakob, "Skärgårdskyrkor, stadskyrkor och kapell", i Bebyggelsehistorisk tidskrift, nr 46/2003
Waldenström Björn, "Skogsbanorna i Tunaberg", i Skogen tar tåget", Eksjö, 1992

Svenskfödda 1930

År 1930 fanns det 502 000 svenskfödda invånare i Stockholm, 243 400 i Göteborg och 120 300 i Malmö. På fjärde plats i rankningen fanns Chicago med 71 200 svenskfödda invånare och lite längre ner fanns New York med 51 000 svenskfödda invånare. Minneapolis som ligger i delstaten Minnesota som många svenska emigranter kom till bodde vid denna tidpunkt 33 600 svenskfödda personer.

Källa: Gunnar Törnkvist, "Sverige i nätverkets Europa", Malmö, 1996