Vigelsbo gruvor

Detta gruvområde ligger i Valö socken i nordöstra Uppland och förbi gruvan drogs också det s k Lövstaspåret från Dannemora-Hargs järnväg. I Vigelsbo gruvor började man att bryta järnmalm under mitten av 1600-talet och driften nedlades 1925, då fanns endast vattenfyllda gruvhål kvar.
Citering från Wikipedia
År 1918 hade Dannemora-Hargs järnväg (senare uppköpt av Stockholms-Roslagens järnvägar) kommit fram till Vigelsbo i bygget av sin bibana som nådde Lövstabruk 1926, några månader efter brukets nedläggning. Samma år blev även Vigelsbo gruvor nedlagda. Därefter användes banan för transport av skogsprodukter fram till 1952 samt torvströ från torvströfabriken i Gubbo fram till 1954. Banan revs upp 1956–1957.
Vigelsbo nedlades alltså på 1920-talet medan de flesta av anläggningarna började att rivas under 1950-talet sedan järnvägsdriften också blivit nedlagt sedan man hade lagt ner järnhanteringen i Lövstabruk. Ett exempel man hann bygga fundamenten till en bro strax söder om Lövstabruk, men inte dra linjen ända fram till denna ort. Driften i Vigelsbo pågick i drygt 300 år och under denna tid hann man öppna två schakt. Det djupaste schaktet var Eggesunds schakt som öppnades 1886 och man kom ner till 300 meter under jord. Det äldsta gruvhålet var Storgruvan som skulle bli ett samlat namn över hela gruvområdet och den stora öppningen till Storgruvan hade tillkommit genom tillmakning. Apropå själva järnvägslinjen blev det dess sista uppgift att frakta bort rivningsrester från bl a Vigelsbo.

Källor:

Agrell Harald m fl, "Lövstabanan och dess minnen", Roslagsexpressen nr 1/97
"Bygd att vårda", del 2, Uppsala län, Uppsala, 1984
Fornminnesregistret
Järnvägsdata, 1999
"Vigelsbo gruvor", Östhammar, 1993
Wikipedia, Vigelsbo

Folkmängden i Sverige innan 1700-talets mitt

I Sverige instiftades Tabellverket 1749 och då blev det lättare att följa dess folkmängdsuppgifter på mer överskådligt sätt. Det finns dock en del artiklar och avhandlingar inom akademisk press som behandlar Sveriges befolkning innan 1749.
En av de äldsta artiklarna som man kan få fram vissa befolkningsuppgifter är Gösta Boethius artikel "Borglägerspenningar, smörtionde och kotal i Norrland 1554-1602"som publicerades i Historisk Tidskrift 1928. Artikeln innehåller inte direkt befolkningsuppgifter men innehåller uppgifter om hur många bönder som hade kor och eftersom förr i tiden kontraktades män som huvudpersoner i olika längder. Kvinnor tog över som huvudpersoner i den dåvarande bokföringen om de har blivit änkor. Man kan se hur många bönder som hade kor och på det sättet kan man få ett inblick över hur många hushåll det fanns på den tiden.
År 1557 hade exempelvis sex bönder i Hälsingland 20 kor varav två från Skog socken och i denna socken var det 53 bönder som hade kor. Då man dra en liten slutsats att det fanns minst 53 hushåll i denna socken och år 1600 var det 57 bönder som hade kor.
År 1600 fanns det 255 bönder som hade kor i Bollnäs socken, 314 i Alfta, 239 i Järvsö samt i Delsbo, 255 i Ljusdal och 160 i Forsa, en liten vy över hur många bönder med egna hushåll i dessa socknar som fanns så.
Under 1500-talet började expansionen av ny bebyggelse att ta fart och på flera håll i landet ökade bebyggelseutvecklingen mer än dubbelt. En slutsats kan då dras att befolkningen ökade trots ideliga krig som drabbade Sverige mellan 1500- till mitten av 1700-talet. samt en del missväxter. Lennart Andersson-Palm har räknat fram folkmängden med hjälp av bl a hjälp av mantalslängden. Man känner till att det var folkminskning p g a missväxter under 1690-talet och pesten 1710, annars så ökade landets befolkning i princip under denna tidsperiod. Han räknade fram att Sverige hade 1 133 710 invånare 1664 och 1 711 255 invånare 1748.

Källor:

Andersson-Palm Lennart, "Livet, kärleken och döden", Göteborg, 1993
Boethius Gösta, "Borglägerpenningar, smörtionde och kotal", Historisk tidskrift, 1928
Gaunt David, "Familj, hushåll och arbetsuppgifter", Scandia, 1976
Hannerberg David, "En närkessockens folkmängd och spannmålsproduktion på 1690-talet", i studier tillägnade Helge Nilsson, Lund, 1942
Larsson Lars-Olov, "Kolonisation och befolkningsutveckling", Lund, 1972
Myrdal Janken, "1500-talets bebyggelseexpansion----en forskningsöversikt", Scandia, 1987

Sportnotiser 17 (Brittisk fotboll)......Kort!

Mållöst under den första ligasäsongen

Det var endast två mållösa matcher under den engelska ligans första säsong 1888-89, dels Accrington-Preston den 20 oktober och dels Stoke-Everton den 15 september. Det var en division med tolv klubbar som startade den första säsongen i England.
Källa: Gordon Smailes, "Football League Records", Derby, 1992

Blyth miste sin son

Målvakten Jim Blyth som bl a stod för Coventry City, Hereford United och Birmingham City under 1970-talet och början på 1800-talet. Miste sin son i samband med ett bråk utanför en nattklubb i orten Hinchley 1993.
Källa: Tony Matthews, "Birmingham City---A complete record", Derby, 1995

Kvartsfinalkvartetten

Skotska ligaklubben Stenhousemuir gick till kvartsfinal i skotska cupen 1933, 1949, 1950 och 1956. På den tiden var det två divisioner i den skotska ligan och klubben spelade i den andra divisionen med placeringarna 4, 12, 12 och 5 under dessa säsonger.
Källa: Phil Soar & Martin Tyler, "Encyclopedia of British football 1872-1984", 1984

John Bovill

Han gjorde sju mål på 23 ligamatcher för Liverpool under säsongen 1911-12 varav två mål vid tre olika tillfällen; mot Notts County den 4 november, mot Manchester United den 11 november och mot Woolwich Arsenal den 30 december; samtliga matcher var på Anfield Road. Bovill som föddes i en mindre ort i grevskapet Lanarkshire 1886 spelade först för Glasgow-klubben Rangers FC innan han flyttade söderut. Han spelade för Blackburn Rovers och Chesterfield innan han kom till Liverpool och fr o m 1914 blev det ett par år i Belfastklubben Linfield i den irländska ligan, efter det är det inte mycket känt om honom.
Källor:
https://en.wikipedia.org/wiki/John_Bovill
lfchistory.net
Pead Brian, "Liverpool---A complete record", Derby, 1992

Överlägsen duo

Säsongen 1954-55 slutade tabelltoppen i den nordirländska ligan följande; Linfield 36, Glenavon 36 och Ards 24 (22 matcher).
Källa: Guy Oliver, "The Guinness bok of world soccer", Enfield, 1995

Cajsa Warg

"Man tager vad man haver" är ett välkänt citat av Cajsa Warg som levde mellan 1703-69 och som man har kommit på senare tid att det inte stämmer. I hennes kokbok "Hielpreda i hushållningen för unga fruntimmer" från 1755 fanns inte detta citat med, däremot stod det "Man tager om man bara kan", kokboken som trycktes i femton exemplar har ett stort kulturhistoriskt värde. Den innehöll över 800 sidor och skulle senare tryckas upp i flera upplagor samt till flera andra språk än svenska. I hennes bok fanns det så noggranna mått att vem som helst kunde följa recepten och boken innehöll även andra husliga sysslor. Hennes kokbok anses också vara banbrytande. Med det har också varit diskussioner om hon skrev boken själv eller om det var någon annan som uppmuntrade henne att ge ut hennes anteckningar i bokform. Hursomhelst var hennes arbetsgivare en matglad fältmarskalk med namnet Berndt Otto Stackelberg och vad man anser i efterhand att han måste har varit inblandat i historien om hennes kokbok.

Källor:

Frängsmyr Tore, "Svensk idéhistoria", del 1, 2004
Larsson Lars-Ove, "Vem är vem i svensk historia", 2002
Oldrup Åke & Åke Persson, "101 historiska myter, Falun, 2010

Notiser juli

Kopparslagare i huvudstaden

År 1576 är en kopparslagare känd i Stockholm och exempelvis under åren 1461-65 fanns det 6-8 kopparslagare i samma stad.
Källa: "Medeltidens ABC", Borås, 2002

Spinnskolor i norr

Förutom den textiltillverkning som var i Sjuhäradsbygden i Västergötland bildades även s k spinnskolor i Nätra och Själevad i Ångermanland 1741.
Källa: Lars Magnusson "Sveriges ekonomiska historia", Falun 1999

Samtliga kom i mål

När Grand Prix gick i Holland 1961 på Zandvoort startade femton bilar och samtliga togs sig till mål, vinnaren var Wolfgang von Trips med en Ferrari.
Källa: Anthony Harding "Bilar" (sv version), Helsingborg, 1990

Lübeck för Sveriges import

Lübeck svarade för 49,8 % av Sveriges import 1593 och 25 år senare hade denna siffra sjunkit med omkring tio procent, år 1615 var det 39,1%
Källa:  Lars Magnusson "Sveriges ekonomiska historia", Falun 1999

Dyra hjullåspistoler

De hjullåspistoler som användes under 1600-talet var dyra att tillverka och det enda som fick använda dessa var kavalleriet i bl a Italien som hade en version som tillverkades under detta sekel.
Källa: Militärhistorien (Sv version), 2013

Kulsprutepistoler under de båda världskrigen

Det är i alla fall fem olika kulsprutepistoler som användes under de båda världskrigen: Bergmann MP 18/1, MP40 (båda tyska), PP5h41(sovjetisk), Sten Mk2 (brittisk) och US M3(amerikansk).
Källa: Uppslagsboken Vapen, 1997

F d publikrekordet

Det f d publikrekordet för IK Sirius i bandyallsvenskan var 7 852 åskådare mot Skutskärs IF den 11 januari 1959 och hemmalaget vann med 2-1 genom båda målen gjorda av Ove Eidhagen. Mellan 1933-58 spelade Uppsalaklubben endast två säsonger i bandyallsvenskan (1950 och 1955) och båda gångerna åkte de ut tillsammans med Söderhamnslaget Broberg.
Källor:
Egna filer om Sirius (förr publicerade på egen blogg)
Idrottsbladet, nr 5, 12 januari 1959

Tidigt världsrekord

AIK satt ett nytt världsrekord den 13 september 1908 genom att vinna på 4x200 meter på Idrottsparken i Stockholm på tiden 1,36,0 i friidrott.
Källor:
Faktakalendern 1999
"Sporten i focus", Stockholm, 1966

Tågurspårning i Ljusdalstrakten

En tågurspårning inträffade söder om Ljusdal i februari 1899 som berodde på en frostknöl hade bildats på järnvägsspåret och det hade gjort att rälsen vidgats sig, trots att lokföraren tog mycket försiktigt så hände denna olyckshändelse.
Källa: Dagens Nyheter 22 februari 1899

Utsädet för fyra byar i Närke 1678

Utsädet från fyra byar i Närke 1678 i tunnor; Fjugesta 28, Snarvi 5, Råberga 17½ och Alm 16 1/3.
Källa: David Hannerberg "Byamål och tomtreglering i Mellansverige före solskiftet", Ymer, 1959

Hon kom med initiativet med en färja

Ebba Bergner som var den dåvarande ägaren på Arnöberg säteri på Arnön i Mälaren (Uppland) kom 1931 med initiativet med öns färjeförbindelse med fastlandet.
Källa: Anders Källgård, "Sveriges öar", 2005

Karl Johan församlings sparbank

Det verkar vara en liten sparbank och under augusti 1864 insattes 17 nya och 89 äldre motböcker samt det hade skett 14 uttagningar.
Källa: Göteborgsposten 5 september 1864

Spannmål i Danmarks socken

På mitten av 1600-talet kördes det 28 lass hö per hemman i Danmarks socken utanför Uppsala medan det var 28 tunnor spannmål per hemman.
Källa: Johan Söderberg, "Bondesamhälle under pulverisering", Scandia, 1988

Guldbröllopet i Viksta prästgård

Guldbröllopet i Viksta prästgård mellan prästen C O Schedin och hans hustru som var född Värman som firades den 9 juni 1866 och det var både släkt och vänner på festen.
Källa: Dagens Nyheter 13 juni 1866

Glad och sedan nedstämt

En maskinarbetare i Vänersborg gick under en oktobernatt 1892 ner sig i kanalen och var då glad i hågen enligt källan, däremot var han nedstämt när han fiskades upp ur vattnet.
Källa: Elfsborgs Läns Tidning 19 oktober 1892

Stökiga personer

Det var också förr i tiden som det hände att stökiga personer fick åtgärdas och ett sådant ärende avhandlades på rådhusrätten i Uppsala den 16 juni 1890. Det var en studerande som hade uppmanat en folkmassa på Stora Torget i Uppsala att frita en kamrat till honom. Han dömdes att böta 25 kronor för förargligväckande beteende och 200 kronor för att uppmana folk till fritagningen (en krona var värd 50-60 kronor i dagens penningvärde). I samband med denna akt i rådhusrätten fick en konstapel också böta 25 kronor sedan han hade slagit en student i huvudet med en batong. På Oppunda häradsrätt i Katrineholm under 15-16 januari 1895 blev två arbetare bötfällda p g a en tumult, den ena fick böta åtta och den andra tio kronor för fylleri och olämplig uppträdande.

Källor:

Stockholms Dagblad 18 juni 1890
Södermanlands Läns Tidning 21 juni 1895

Hilleshög kyrka

Denna kyrka är från den romanska tiden (1100-talet och början på 1200-talet) och i bygden finns det sex andra romanska kyrkor från samma tid. Hilleshög ligger på Svartsjölandets nordvästra del med Färentuna kyrka strax till väster och i söderut ligger Sånga kyrka. Det är en romansk stenkyrka som byggdes omkring 1200 och är byggt i fyra delar som skiljer sig emellan. Tornet i väster är den största enheten i kyrkans konstruktion som efterföljs av långhus, kor och absid (från själva tornet räknat mindre-mindre-minst). Alla delar av kyrkan har bevarat sina medeltida proportioner och uppföranden Kyrkan är byggt av väl utvalda gråstensblock som har kluvits för att passa in i själva konstruktionen. Hilleshögs kyrka ligger i ett väldokumenterat historiskt område med bl a Birka och Alnsö hus där den historiska Alnsö stadga  skickades ut omkring 1280 från en byggnad som bara är ruin idag. Alnsö Hus ligger i Adelsö kyrka som inte ligger långt ifrån Hilleshög.
Under tidigare sekel har det berättat att kyrkan hade problem med boskap och i synnerhet svin som rotade runt på kyrkogården.

Källor:

Bonnier Ann-Cathrine, "Uppland under medeltiden", Bebyggelsehistorisk tidskrift, nr 2, 1981
"Medeltidens ABC", Borås, 2002
Svanberg Jan, "Hilleshög kyrka", Upplands kyrkor X, Uppsala, 1969