Holmgren och färgseendekontrollen

Man misstänker att någon av de lokförare som var inblandade i Lagerlundaolyckan i november 1875 var färgblind, eftersom han missade en stoppsignal. I Uppsala var en professor med namnet Frithiof Holmgren verksam och han var det i fysiologi. Han levde mellan 1831-97, han var intresserad av det som vi idag kallar för färgseende. Under 1870-talet var inte forskningen om färgseende så utvecklat ännu, men han kände iallafall till att vissa personer inte kunde se eller urskilja vissa färger.

Holmgren var en av de ledande i världen inom denna del av forskning och det banbrytande genombrottet kom 1862 när han upptäckte näthinneströmmen i ögat. När han hördes talas om Lagerlundaolyckan och dess orsak funderade han på om detta kunde vara orsaken till olyckan som krävde nio människors liv. Olyckan inträffade på dåvarande Östra Stambanan (Katrineholm-Åby-Nässjö) och det var innan dubbelsspårbygget kom igång på rikets stamnät. Holmgren ville eller önskade sig att få undersöka SJ:s personal, trots att olyckan inträffade på en statsbyggt etapp så var inte SJ intresserade av varken honom eller testen. Eftersom han testade färgseendet med garnnystor så tyckte väl någon av SJ:s ledning att det var fåfängt av honom. Istället vände sig Holmgren till det enskilda järnvägsbolaget Uppsala-Gävle järnväg och där var intresset stort hos ledningen. Bolagets vd ville gärna att han skulle få testa hans personal och tillsammans med trafikchefen O Jakobsson tog de en tur upp till Gävle som varade i två dygn. De gick igenom 266 anställdas färgseende med hjälp av färgade garnnystor och resultatet lät inte vänta på sig. Det var i stort sett alla yrken inom järnvägen som kontrollerades och resultatet blev följande, enligt Forsberg.

Holmgren hade då upptäckt 13 färgblinda män varav sex var helt röd-grönfärgblinda och sju var fullständigt färgblinda. Det fanns bl a en stationsinspektör, lokförare, två konduktörer, en stationskarl, två banmästare och lika många banvakter. Trafikledningen tog till vara på resultatet och de som var fullständigt färgblinda fick omgående sparken från sina tjänster.

Det blev en norm inom UGJ och strax därefter blev det en norm på god färgseende hos både SJ och andra enskilda järnvägsbolag iSverige. År 1876 fastställdes slutligen kravet för god färgseende om man ville jobba inom järnvägen i Sverige och i synnerhet om man ville arbeta som lokförare.

Frithiof Holmgren ligger begravd på den gamla kyrkogården i Uppsala något söder om den enorma Hammarskjölska gravvården. Igraven vilar också hustrun Ann Margret(1850-1940) och sonen Israel Holmgren(1871-1961) som var riksdagsman.

Källor:

Dagens nyheter, 20 november 1875
Forsberg Bernt, "Uppsala-Gävle järnväg", Gävle, 1995
Frängsmyr Tore, "Svensk idéhistoria", del 2, 2004
"Järnvägsolyckor i Sverige", http://janne.goldnet.nu/trainwrecks/index.html
"Kronologin över Sveriges järnvägshistoria", min egen samling av svensk järnvägshistoria, 2006
Ridderstedt Lars, "Levande kyrkogård", Borås, 2001

(Tidigare publicerat)

Jägaren i "tomtemössa"

När tidskriften Svensk jakt hade ett temanummer om jakten under 1 000 år så fanns det en bild på en skäggprydd herre med luva(som påminner om tomteluvan eller det som smurfarna har på sina huvuden). På bilden står björnjägaren Sjur Andersson stolt poserat framför kameran utanför sin gård i Ulisjaur i Västerbotten. Bilden är från 1906 och han var beväpnat med en spjutstav och lodbössa. Han hade drygt 40 björnar på sitt samvete och han föredrog nog spjutstaven, när sonen ville ta bössan så ansåg Sjur Andersson att det var besvärligt.

Källa: Svensk jakt, nr 1/2000, temanumret om "Jakten under tusen år".

(Tidigare publicerat)

Tolfta kyrka

Vid slutet på 1880-talet valde man att ersatta de äldre kalkmålningarna i Tolfta kyrka i Norduppland med nya motiv. Man både överkalkade dessa och vitmålade väggarna efteråt. År 1887 utförde konstnären B Hedlund nya väggmålningar med stöd av äldre kalkmålningar som relevant. År 1947 hände det ganska mycket utifrån kyrkans konstruktion., dels rengjordes och konserverades kyrkans väggmålningar av konserveraren Alfred Nilsson och dels tillverkades altaruppsatsen med medeltida prägel av en person.

Källor:

Blent Karin, "Vägvisare till kyrkorna i Uppsala län", Uppsala, 1997
Kilström Bengt Ingvar, "Tolfta kyrka", Upplands kyrkor IV", Uppsala, 1953

Brist på damer

När amerikanska västern var igång under 1800-talet så fanns det inga damer som exempelvis i Cripple Creek i Colorado och männen dansade med varandra.

Källa: Robert May, "Vilda Västern" (sv version), 1978

Lass överallt

I Filipstadstrakten hade en stor mängd snö kommit och lass, som forbönderna hade fraktat står överallt norr om staden och det var framför allt på sjöarna som dessa finns uppställda. En del lass fanns begravda under snön.

Källa: Göteborgsposten 11 februari 1860

Storseger mellan topplag

Den 19 januari 1958 vann Örebro SK med 15-0 mot Katrineholms SK i bandyns division 1 (Södra) som då var den högsta serien.. Örebro ledde efter sex omgångar meed nio poäng före Slottsbron och Katrineholm med åtta poäng.

Källa: Uppsala Nya Tidning 20 januari 1958

Våld mot polisman 1909

Arbetskarlen Josef Gustav Karlsson som då bodde i Sköldinge socken dömdes av rådhusrätten i Norrköping till en månad straffarbete för våld mot polisman. Det blev även böter på 20 kronor för fylleri och om han inte skulle kunna betala böteslappen så skulle han sitta ytterligare fem dagar i fängelset.

Källa: Södermanlands läns tidning 8 juni 1909