Valö ångsåg ligger i nordöstra Uppland ett par mil utanför Östhammar som anlades 1898 och sågverket var en bisyssla till jordbruket. Driften pågick fram till 1980-talets början och ligger vägg i vägg med ett modernare sågverk.
Källa: Bodil Eriksson, "Möt Östhammar", 1996
måndag 18 maj 2015
Möja kyrktorn och klockstapel
Möja kyrka tillkom sedan kapellet på hade rivits 1768 och den första klockstapeln som fanns på öns kyrkplats 1749 (den äldsta kända uppgiften). En klockstapel fanns 1885 då den revs för att det var beslutat att sätta upp ett torn istället, vilket det också skedde under samma år. Kyrktornet har en vindflöjel som bär årtalet 1770 och har synnerligen använts tidigare.
Källor:
Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet
Bohrn Erik, "Möja kyrka", Upplands kyrkor II, Uppsala, 1949
Källor:
Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet
Bohrn Erik, "Möja kyrka", Upplands kyrkor II, Uppsala, 1949
lördag 2 maj 2015
Torquay United på Plainoor Ground
Torquay Uniteds första match på Plainmoor var mot St Anstell den 3 september 1910 och hette då "Town" istället för "United". Den första matchen med elljus var en vänskapsmatch med Nottingham Forest den 22 november 1954 och den 29 januari 1955 såg 21 908 åskådare matchen mot Huddersfield Town i FA-cupens 4:e omgång(publikrekordet).
Källa: "The Ultimate Football Guide", 1997
Källa: "The Ultimate Football Guide", 1997
Folkmängden i By socken i slutet av 1600-talet
År 1620 hade By socken i södra Dalarna en beräknad folkmängd på 524 invånare och 1699 var den på 1 864 invånare. Det råder dock en liten avvikelse mellan två författare och tänker citera den ena av dem.
Från Isacson; "Efter gjorda korrigeringar av husförhörslängdens uppgifter har invånarantalet i By socken den 21/12-1687 beräknats till 1 848 personer, fördelade på 322 hushåll. I sin ovannämnda bok har emellertid Nils Friberg en någon högre folkmängdssiffra för By socken samma datum. Hans siffra är 1 923 individer, d v s 95 personer fler än jag har räknat fram. Friberg har nu haft vänligheten att granska mina exerpter och diskutera avvikelsen med mig. Tillsammans har vi dragit slutsatsen att den mest troliga befolkningssiffran i By socken vid årsskiftet 1687-88 bör vara 1850".
Det var innan Tabellverkets tillkomst och den tiden få man räkna fram uppgiften med hjälp av såväl husförhörslängden som mantalslängden. Nils Friberg genomförde en avhandling under 1950-talet om just Dalarnas befolkning under 1600-talet och de första åren under nästkommande sekel. En liten statitisk genomgång av den husförhörsberäknande befolkningen för By socken var 1 510 invånare 1673 fördelat på 271 hushåll, 1684) 1 747/321, 1688) 1 923/322, 1696) 1 976/344 och 1699) 1 864/398.
Källor:
Andersson-Palm Lennart, "Folkmängden i Sveriges socknar och kommuner 1571-1997", Göteborg, 2000
Friberg Nils, "Dalarnas befolkning på 1600-talet", Geografiska annaler, 1953
Isacson Mats, "Ekonomisk tillväxt och social differentisering", Uppsala, 1979
Från Isacson; "Efter gjorda korrigeringar av husförhörslängdens uppgifter har invånarantalet i By socken den 21/12-1687 beräknats till 1 848 personer, fördelade på 322 hushåll. I sin ovannämnda bok har emellertid Nils Friberg en någon högre folkmängdssiffra för By socken samma datum. Hans siffra är 1 923 individer, d v s 95 personer fler än jag har räknat fram. Friberg har nu haft vänligheten att granska mina exerpter och diskutera avvikelsen med mig. Tillsammans har vi dragit slutsatsen att den mest troliga befolkningssiffran i By socken vid årsskiftet 1687-88 bör vara 1850".
Det var innan Tabellverkets tillkomst och den tiden få man räkna fram uppgiften med hjälp av såväl husförhörslängden som mantalslängden. Nils Friberg genomförde en avhandling under 1950-talet om just Dalarnas befolkning under 1600-talet och de första åren under nästkommande sekel. En liten statitisk genomgång av den husförhörsberäknande befolkningen för By socken var 1 510 invånare 1673 fördelat på 271 hushåll, 1684) 1 747/321, 1688) 1 923/322, 1696) 1 976/344 och 1699) 1 864/398.
Källor:
Andersson-Palm Lennart, "Folkmängden i Sveriges socknar och kommuner 1571-1997", Göteborg, 2000
Friberg Nils, "Dalarnas befolkning på 1600-talet", Geografiska annaler, 1953
Isacson Mats, "Ekonomisk tillväxt och social differentisering", Uppsala, 1979
måndag 13 april 2015
Raset i Kungsholmen
När fyllningen av Norra Mälarstranden i Stockholm ägde rum i september 1895 inträffade ett ras som gjorde att fyllningen försvann ut i sjön, arbetarna hade dock dragit sig undan p g a sättningar i marken.
Källa: Stockholmstidningen 16 september 1895
Källa: Stockholmstidningen 16 september 1895
Fest för spårvagnskuskar
På fredagskvällen den 8 februari 1889 anordnades en fest för 150 spårvagnskuskar (drogs av hästar på den tiden) i Immanuelskyrkan i Stockholm och festen höll till i en av kyrkans mindre lokaler. Det var en enkel fest med tal från ett par personer och kyrkans sångkör stod för underhållningen med ett antal sånger.
Källa: Aftonbladet 11 februari 1889
Källa: Aftonbladet 11 februari 1889
Byn Långstorp
Idag finns inte byn Långstorp i Bergunda socken i Småland förutom att det finns husgrunder, fägator och åkermark kvar. Fast byn existerade iallafall innan 1650 enligt en karta från 1638.
Källor:
Fornminnesregistret
Hansson Martin, "Det medeltida Småland", 2008
Källor:
Fornminnesregistret
Hansson Martin, "Det medeltida Småland", 2008
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)