Lars Klintberg var som enligt källan hade varit efterlyst p g a penningstöld och när han kom tillbaka till hemorten befann det att han hade varit oskyldig till det inträffade, den skyldige efterspanades vid detta tillfälle.
Källa: Polisunderrättelser, nr 157, 11 september 1888
torsdag 22 januari 2015
Järnvägen till Strömsberg
Den 9 mars 1917 öppnades bibanan mellan Tierp och Strömsberg från den dåvarande Uppsala-Gävle järnväg. Först var det provisoriskt godstrafik och fr o m december samma år öppnades banan för allmän trafik. Bibanan gick längs med Tämnarån och förbi Tolfta upp till Strömsberg, denna sträcka var tio kilometer långt. Persontrafiken lades ner redan den 1 augusti 1931 efter drygt fjorton år medan godstrafiken i avsevärt mindre skala fram till 1945 då banan revs. Bruket i Strömsberg var igång till 1920 medan ångsågen höll igång fram till 1961.
Källor:
Forsberg Bernt, "Uppsala-Gävle järnväg", Trelleborg, 1995
Johnson Anders, "Fånga platsen", 2008
"Järnvägsdata", 1999
Källor:
Forsberg Bernt, "Uppsala-Gävle järnväg", Trelleborg, 1995
Johnson Anders, "Fånga platsen", 2008
"Järnvägsdata", 1999
Whites målhumör
Len White började sin karriär för Rotherham United för att sedan spela för Newcastle United, Huddersfield Town och Stockport County. Det var nog under sin karriär i Newcastle som var mest lyckat med 142 mål på 244 ligamatcher mellan 1953-62. Den 8 september 1954 gjorde han fyra mål mot Aston Villa i en match som slutade 5-3. Han såldes till "The Magpies" för 12 000 pund och var en av de tongivande spelarna som vann FA-cupen med Newcastle 1955.
Källor:
Egen samling
Hugman Barry, "Football League Players Records 1946-88", London, 1988
http://en.wikipedia.org/wiki/Len_White
Källor:
Egen samling
Hugman Barry, "Football League Players Records 1946-88", London, 1988
http://en.wikipedia.org/wiki/Len_White
tisdag 30 december 2014
Kyrkohistoriska notiser 15
Dädesjö gamla kyrka
Det är en liten romansk kyrka i Småland från mitten av 1200-talet som också har kalkmålningar från denna tid. På 1700-talet revs både absiden och koret medan själva långhuset fick stå kvar. I samband med konstprofessorns Ernst Wrangels besök i kyrkan 1905 upptäcktes kalkmålningarna i kyrkan och det var i sig en liten överraskning, man visste som sagt inte om det tidigare. Sedan den nya kyrkan uppfördes under 1700-talet användes den gamla kyrkan som sädesmagasin.
Källor:
Bonnier Ann-Cathrine m fl, "Svenska kyrkor---Historisk reseguide", Värnamo, 2008
Hansson Martin, "Det medeltida Småland", 2008
Omgiven av häck
Öregrund kyrka i Uppland en gråstensmur runt kyrkogården fram till 1880-talet då denna revs och blev ersatt av en häckplantering som var i drygt 60 år.
Källa: Ingrid Rosell, "Öregrund kyrka", Upplands kyrkor VIII, Uppsala, 1964
Funbo klockstapel
Klockstapeln till Funbo kyrka i Uppland restes 1685 sedan den förra hade blivit nedblåst två år tidigare. De båda klockorna omgjöts såväl 1826 som 1834.
Källor:
Ekblom Valfrid, "Funbo kyrka", Upplands kyrkor III, Uppsala, 1953
Sundkvist Nils, "Funbo kyrka", Strängnäs, 1970
Helsingfors domkyrka
Domkyrkan ritades av Carl Ludvig Engel som han påbörjade 1818 och tolv år senare inleddes själva bygget av kyrkan. När han avled 1840 övertog Ernst Lohrman sysslan som byggherre och 1852 stod Helsingfors domkyrka färdigt att användas.
Källor:
Glancy Jonathan, "Artitektur(Svensk version", 2006
"Konsten i focus", Stockholm, 1976
Prästen drunknade
Den 14 december 1832 drunknade prästen Jonas Norlén som var präst i Singö socken i Roslagen(Uppland). Hans grav finns ännu att beskåda på den östra sidan av kyrkogården och han hade varit på mantalskrivning i Trästa i Ortalaviken när olyckan var framme.
Källa: Lars Th Sundin, "Singö kyrka", Strängnäs, 1971
Stigluckan, portar och betande svin
Stigluckan till Roslagsbro kyrka utanför Norrtälje är troligen från 1500-talet medan dess svarttjärade portar är från 1754. Dessa portar var förut stängda p g a att betande svin inte skulle gå in på kyrkogården (se nästa notis).
Källa: Ingeborg Wilcke-Lindqvist, "Roslagsbro kyrka", Strängnäs, 1989
Problem med djur
Hilleshög kyrka i Uppland hade problem med att svin och hundar togs sig in på kyrkogården för att gräva upp de dödas ben. Enligt källan; "Muren nämns alltifrån 1699 upprepade gånger under de närmaste 70 åren i sockenprotokollen som mycket förfallen". Det var mycket klagomål över att djur kom in på kyrkogården för att förstöra kyrkogården och då beslöt man att införa åtgärder att hindra dessa för att ta sig in.
Källa: Jan Svanberg, "Hilleshög kyrka", Upplands kyrkor X, Uppsala, 1967
Det är en liten romansk kyrka i Småland från mitten av 1200-talet som också har kalkmålningar från denna tid. På 1700-talet revs både absiden och koret medan själva långhuset fick stå kvar. I samband med konstprofessorns Ernst Wrangels besök i kyrkan 1905 upptäcktes kalkmålningarna i kyrkan och det var i sig en liten överraskning, man visste som sagt inte om det tidigare. Sedan den nya kyrkan uppfördes under 1700-talet användes den gamla kyrkan som sädesmagasin.
Källor:
Bonnier Ann-Cathrine m fl, "Svenska kyrkor---Historisk reseguide", Värnamo, 2008
Hansson Martin, "Det medeltida Småland", 2008
Omgiven av häck
Öregrund kyrka i Uppland en gråstensmur runt kyrkogården fram till 1880-talet då denna revs och blev ersatt av en häckplantering som var i drygt 60 år.
Källa: Ingrid Rosell, "Öregrund kyrka", Upplands kyrkor VIII, Uppsala, 1964
Funbo klockstapel
Klockstapeln till Funbo kyrka i Uppland restes 1685 sedan den förra hade blivit nedblåst två år tidigare. De båda klockorna omgjöts såväl 1826 som 1834.
Källor:
Ekblom Valfrid, "Funbo kyrka", Upplands kyrkor III, Uppsala, 1953
Sundkvist Nils, "Funbo kyrka", Strängnäs, 1970
Helsingfors domkyrka
Domkyrkan ritades av Carl Ludvig Engel som han påbörjade 1818 och tolv år senare inleddes själva bygget av kyrkan. När han avled 1840 övertog Ernst Lohrman sysslan som byggherre och 1852 stod Helsingfors domkyrka färdigt att användas.
Källor:
Glancy Jonathan, "Artitektur(Svensk version", 2006
"Konsten i focus", Stockholm, 1976
Prästen drunknade
Den 14 december 1832 drunknade prästen Jonas Norlén som var präst i Singö socken i Roslagen(Uppland). Hans grav finns ännu att beskåda på den östra sidan av kyrkogården och han hade varit på mantalskrivning i Trästa i Ortalaviken när olyckan var framme.
Källa: Lars Th Sundin, "Singö kyrka", Strängnäs, 1971
Stigluckan, portar och betande svin
Stigluckan till Roslagsbro kyrka utanför Norrtälje är troligen från 1500-talet medan dess svarttjärade portar är från 1754. Dessa portar var förut stängda p g a att betande svin inte skulle gå in på kyrkogården (se nästa notis).
Källa: Ingeborg Wilcke-Lindqvist, "Roslagsbro kyrka", Strängnäs, 1989
Problem med djur
Hilleshög kyrka i Uppland hade problem med att svin och hundar togs sig in på kyrkogården för att gräva upp de dödas ben. Enligt källan; "Muren nämns alltifrån 1699 upprepade gånger under de närmaste 70 åren i sockenprotokollen som mycket förfallen". Det var mycket klagomål över att djur kom in på kyrkogården för att förstöra kyrkogården och då beslöt man att införa åtgärder att hindra dessa för att ta sig in.
Källa: Jan Svanberg, "Hilleshög kyrka", Upplands kyrkor X, Uppsala, 1967
onsdag 24 december 2014
måndag 15 december 2014
Polisdomstolens stamkunder
I Uppsala Nya Tidning den 7 januari 1911 gick att läsa följande(i kortform).
I Stockholm var följande personer ständiga tagna.
***En kvinna har blivit pliktat vid 49 tillfällen.
***En man vid 24 tillfällen.
***En man vid 127 tillfällen.
***En man vid 204 tillfällen.
De mestadels av tillfällerna som de har fått pliktat var för fylleri.
(Tidigare publicerat)
I Stockholm var följande personer ständiga tagna.
***En kvinna har blivit pliktat vid 49 tillfällen.
***En man vid 24 tillfällen.
***En man vid 127 tillfällen.
***En man vid 204 tillfällen.
De mestadels av tillfällerna som de har fått pliktat var för fylleri.
(Tidigare publicerat)
måndag 8 december 2014
Vilthägnet norr om Uppsala
Någon gång under 1970-talet eller början av 1980-talet fanns det ett vilthägn antingen i närheten av Svista värdshus (dock ingen verksamhet längre) eller i närheten av Ulva kvarn. Där fanns hjortar, älgar och rådjur samt ett par rovdjur i ett annat hägn. Det fanns även andra djur som tillhör den svenska faunan. Är det någon som känner till detta vilthägn?
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
