Bolka by

Bolka ligger i Börstil socken i Uppland som liksom grannbyn Sund har bevarat sin ålderdoma prägel som det var innan laga skifte som genomfördes 1859-61 i Bolka. Laga skifte i Sund inträffade inte förrän i början av 1880-talet. Bolka är en viktig by för kulturgeografer eftersom den har historiska drag och den ursprungliga tomten ännu är bevarad.

Källor:

"Bygd att vårda för Uppsala län", band 2, 1984
Exkursion, kulturgeografiska institutionen, Uppsala universitet, HT, 2001
Hogdal Jon,"Liv och landskap i Uppsala län", Uppsala, 1993

Stöldbenägen kvinna

Den 2 februari 1894 dömdes den ogifta kvinnan Lovisa Fredrika Rosendahl till två månader och fem månader för femte resan stöld (det var den femte gången). Hon dömdes av rådhusrätten i Örebro och skulle förutom strafftiden vara samhällig förlustlig i fem år.

Källa: Polisunderrättelser, nr 15, 5 februari 1894

Norrbottens enda okända lok

Av en okänd tillverkare fanns det tre motorlok med katalysatordrift på Karlsborgsverket (Kalsa) i Norrbotten och vad man vet om dessa är att dessa lok hade tio hästkrafter. Vilket år dessa tillverkades är höjd i dunkel och likaså är det med slopningen/skrotningen. Enligt Spårläget 2/2004 levererades loken runt 1901-02, fick sin ström via kontaktledning och att en ritning över ett lok finns på landsarkivet i Härnösand. Tillverkaren var då Karlsborgs mekaniska verkstad och om det var dessa lok återstår att se.

Källor:
Priedits Janis, "Okända tillverkare och lok (loklista), mars 2010
Spårläget 2/2004

Väntkurer längs med Granebergslinjen

Under 1980-talet eller början på 1990-talet kunde man se väntkurer längs med den gamla Granebergslinjen i Sunnersta som var en rest efter spårvägen som revs 1953. Likaså var det en bro vid Skarholmen som fortfarande hade räler kvar. Det tog åtminstone 30 år innan dessa objekt togs bort och jag har iallafall minne av dessa.

Kyrkohistoriska notiser 12

Vallentuna kyrkas brand

I november 1856 slog blixten ner i den höga tornspiran som Vallentuna kyrka då hade och som förstördes, branden som följde förstörde även yttertaket o muren. Det var en vanlig brandorsak förr när kyrkor brandhärjades, att dessa hade blivit träffade av en blixt under åskväder. Rasbo kyrka har blivit träffat av blixtar under sådana väder vid ett par tillfällen.
Källor:
Bebyggelseregistret
"Kyrkoguide till de uppländska kyrkorna (bl a Rasbo), tidigare publicerat artikel.
Sjöström Ingrid, "Kyrkan i Vallentuna", Nyköping, obekant tryckår

Ånsta gamla kyrka

Det finns ingenting kvar av denna kyrka som troligen revs någon gång under 1500-talets första hälft. Fast på platsen finns tolv symmetriskt utlagda stenar som visar var kyrkan hade stått.
Källa: Fornlämningsregistret, Örebro, nr 79

Upptäckten i Vika kyrka

Under en restaurering i Vika kyrka i Dalarna 1917-18 upptäckte man att det fanns femton träskulpturer och ett altarskåp i kyrkan.
Källa: Lena Liepe, "Medeltiden", i Konst och visuell kultur i Sverige före 1809, Kristianstad, 2007

Klockorna i Balingsta

I tornet till Balingsta kyrka i Uppland hänger två klockor; storklockan från 1526 och lillklockan från 1834.
Källa: Bertil Nilsson, "Balingsta kyrka", Uppsala, 1985

Biskopsskulpturen i tjärgryta

Sveneby kyrka i Västergötland byggdes någon under 1200-talet och kyrkan har en skulptur föreställande biskopen Eramus i en tjärgryta. Kyrkan har också ett krucifix från 1200-talet som är välbevarad förutom att färgen har lossnat från det.
Källor:
Bebyggelseregistret
Theliander Claes, "Det medeltida Västergötland", 2004

Vickers kulspruta

År 1912 lanserades kulsprutan Vickers från Storbrittannien med följande data; kaliber .303, vikt 9,4 kg; totallängd 1155 mm; piplängd 723 mm; eldhastighet 745 skott/minut och laddning 250 skott/minut.

Källor:

McNab Chris, "Skjutvapen", sv version, 2011
"Uppslagsboken Vapen", 1997

Kyrkogårdar

Det som kyrkogårdar ser ut idag började att anläggas i början av 1800-talet i Sverige med raka kvarter och krattande grusgångar. Dessa började att anläggas i Uppsala 1801, i Växjö 1807 och i Lund två år senare. På Gamla kyrkogården i Uppsala gravsatte bl a professorn, akademiräntmästaren och bibliotekarien Olov Verelius 1682 men det var då långt ifrån hur kyrkogårdar ser ut idag.När han fick sin gravvård var det en fattigmanskyrkogård som uppstod tidigare under 1600-talet och dit hospitalets dödsfall forslades för den sista vilan.

Källor:

Bäckström Anders, "Den svenska begravningsseden", Uppsala, 1992
Mansen Elisabeth, "band 5 av Norstedts Sveriges historia", Värnamo, 2011
Ridderstedt Rolf, "Levande kyrkogård", Borås, 2001