Ängsmark

Ängar var förr i tiden viktiga för svensk lanthushållning efter åker och skog. Liksom vallodlingen så gav ängsmarken foder åt idisslare och hästar. Men i samband med de skiftereformer som var under 1800-talet började ängsmarker att omvandlas till åkrar samt även till skog. Detta har gjort att ängsmarker har försvunnit och detta kan sättas i paritet hur storleken var vid två tidpunkter. På 1860-talet började man att föra statistik över hur mycket det var per "slag" i vegetationen. Under detta decennium var ängsmarken på cirka 2 miljoner hektar och 1990 var det på 558 000 hektar som huvudsakligen var betesmarker. På Gotland är ängsmarken fortfarande mycket levande där varje socken ta hand om en ängsmark som oftast ligger i närheten av kyrkan. Ett exempel på det är den äng som ligger vid Östergarns kyrka som har en öppen yta med inslag av mindre träd som hassel, ask och björk. När man skulle slå ängarna förr i tiden så gjorde man det i samband när kapslarna på ängsskallran började att skallras. Anledningen att man skulle ta upp mer ängsmark var den växande befolkningen på 1800-talet.

Så där kan ängen ser ut idag och kortet togs i somras mellan Örbyhus och Dannemora.

Vid Krusenbergs slott var detta område en ängsmark på 1600-talet enligt äldre kartor

 

Källor:

Czerhalmi Niklas, "Fårad mark", Gävle, 1999
Edelstam Sofia, "Ängar", Jordbruksverket, 1995
Gadd Carl-Johan, "Den agrara revolutionen", Det svenska jordbrukets historia, Del 3, Borås, 2000
NE (CD-rom), "vallodling" och "äng"

Tullhuset i Norrköping

Norrköpings tullkammare är från 1784 och övervåningen tillbyggdes 1892 efter ritningar av Fredrik Blom och tullen lämnade byggnaden 1918.

Källa: Tidskriften Byggnadskultur, 2/2005

Fingeravtryck i Sverige

Fingeravtryck i Sverige började att användas 1906 sedan den engelska polisen hade börjat med det under 1890-talet, men denna uppgift är troligen fel i källan eftersom en annan ociterat källa anger under 1870-talet.

Källa: "Norstedts uppslagsbok", 2003

Härledgården

Denna gård är numera hembygdsgården i Torstuna församling utanför Enköping. Denna gård har gamla anor men mangårdsbyggnaden byggdes någon gång under 1700-talet. Det har också funnits ett par torp i Härled som också är rivna medan de torp som finns nu har blivit ditflyttade vid ett senare tillfälle. År 1571 fanns det tre bönder i Härled och samtliga fick lämna sitt bidrag till Älvsborgs lösen. Byn råkade ut för en vådeld 1877 och fem gårdar blev mer eller mindre brandskador.

Källor:

Bladh Arvid, "Tre sockenkrönikor", Östervåla, 1979
Torsmark Olle, "Härledsgården", Torstuna, 1991

Mordet på president Lincoln i Dagens Nyheter

Det var nu i dagarna för 144 år sedan som president Lincoln blev känt i Sverige och han mördades av sydstatsfanatikern Booth under en framträdan på en teater i huvudstaden Washington i mitten av april 1865. Bara ett par dagar efter det fyraåriga inbördeskriget mellan nord- och sydstaterna hade formellt avslutat. Men det tog i princip nästan två veckor innan Dagens Nyheter om att USA:s president hade blivit mördat. Det måste man förstå idag att en nyhet tog mycket länge tid att nå fram på den tiden och i synnerhet om händelser som utspelades på andra sidan Atlanten.

Det var först den 27 april 1865 som tidningen rapporterade om mordet på president Lincoln och rubriken löd "Presidenten lönnmördat". Det var då ett telegram som då nådde Sverige och Europa. Dagen efter publicerades hans levnadshistoria och slutligen den 29 april var det ytterligare detaljer kring mordet. När mördaren Booth hoppade ner från logen där Lincoln satt var presidenten döende och dog några timmar senare, sprang över scenen för att sedan undkomma tills vidare. Booth greps dock omgående, men lyckades fly och blev själv mördat två veckor senare i en lada.

Källor:Brophy William m fl, " A people and a nation", Boston, 1999
Dagens Nyheter, 27/4-29/4-1865
NE(CD-ROM), "Abraham Lincoln
"Norstedts uppslagsbok", 2003

(Artikeln var tidigare publicerat på bloggen)

Igenom obygden

På 1680-talet gick en postlinje från Sundsvall till Östersund och postrytteriet måste ta sig igenom dels glesbygd och dels ett område med inlandsklimat. Längs med kusten av Bottenhavet och Bottenviken gick "postvägen" över till det nuvarande Finland och dessutom blev Östersund anlagt under detta sekel.

Källor:

Hadenius Stig, "Sveriges historia"--Vad varje svensk bör veta", Borås, 1992
"Norstedts uppslagsbok", 2003
Villstrand Nils Erik, "Norstedts Sveriges historia 1600-1721", band 4, Borås, 1992

Två tidiga "folkräkningar" i Kina

En folkräkning i Kina år 754 gav 9 069 154 familjer och 52 880 488 invånare, tio senare var det 2 900 000 famijer och 16 900 000 invånare och folkminskningen antas bero på dels ett uppror och dels en hungersnöd. Sedan beror också på om det stämmer eftersom det var långt innan Europa började med folkräkning.

Källa: Alf Henriksson, "Alla tider", Stockholm, 1983