Utstakningsnotis

Järnvägen som skulle gå mellan Faringe och Gimo blev i oktober 1894 utstakat.

Källa: Tidningen Upsala 18 oktober 1894

Försvarstorn i Närtuna?

Man har ifrågasatt om tornet till Närtuna kyrka i Uppland har haft ett försvarssyfte eftersom det är kraftigt byggt samt mycket bredare än andra uppländska kyrkor med torn. Kyrkor med försvarstorn har dels blivit byggda i Kalmartrakten och dels Husaby kyrka utanför Götene, denna kyrka ligger på en historskt plats eftersom Olof Skötkonung döptes där. I Närtuna kyrka är tornets nedre del och sakristian de äldsta delarna av kyrkan och dessa tillkom under 1100-talet. I början fanns det en träkyrka som var tillfogat dessa stenpartier och under 1300-talet tillkom den nuvarande stenbyggnaden (långhuset). Kilström skrev bl a följande; "Tornet borde från början ha uppförts i försvarssyfte", men man vet inte exakt varför tornet blev så där utformat.

Källor:

Kilström Bengt Ingmar, "Närtuna kyrka", Upplands kyrkor XIV, Strängnäs, 1981
Liepe Lena, "Medeltiden", Svensk konst och visuell kultur före 1809, Kristianstad, 2007
Lindgren Mereth, "Stenarkitekturen", Signums svenska konsthistoria, "Den romanska tiden", Kristianstad, 1995

Ortnamnet Danmark

Ortnamnet Danmark utanför Uppsala betecknar inte ett slag utan gränsmark mellan skog och öppen mark. Om det hade varit ett slagfält i denna socken, var har slaget ägt rum? Fälebro? Vid kyrkan? eller vid Flottsund?
Citering från Wikipedia ger följande fingervisning; 1291 skrevs det Danmarcum (in Danmarcum). I namnet ingår dan = "sankmark" eller "danernas" (i stamform), samt mark = "gränsskog". Det är inte sannolikt att församlingen skulle vara uppkallad efter riket Danmark.
NE ger ungefär samma förklaring; att den är mera betecknar en naturlig gräns och det är en myt som felaktigt gått in i denna församlings historia.
I ortnamnsregistret finns inte någon notering om att Danmark skulle vara antingen uppkallat efter landet Danmark eller om det hade varit ett fältslag där. Enligt Sundbergs bok "Sveriges medeltida krig" så hade inte något slag ägt rum i socknen. Med andra ord så har det varit en missuppfattning och jag har också hört det från andra som har forskat kring ämnet och inte gått på myter.

Ovanligt händelse

Vid ångkvarnen i Uppsala på väg mot Kap var det en händelse som försvånade ganska många flanörer som promenade i närheten när dykare höll på med det sjunka mudderverket, enligt källan.

Källa: Tidningen Upsala, 14 juli 1898

Bortglömd vapensmed

Simcon North(1765-1852) är en av USA:s bortglömda vapentillverkare och han tillverkade vapen för duellsyften. Han höll till i Middleton i den amerikanska delstaten Connectitut. Han var först bonde med egen farm i samma stat och det var först under 1810-talet som hans vapentillverkning kom igång. Hans vapen hamnade hos både inom militären och civila personer. Påminde ganska mycket om prästen Jonas Offrell i Gamla Uppsala socken som tillverkade en revolver utan vetskap om Colts tillverkningsprocess under samma tidsperiod. Fast Offrell var verksam under 1800-talet!!!
Citat från ett citat ur min artikel om honom som tidigare var publicerad på den historiska bloggen.

Offrell föddes 1803 i Undersviks socken i Hälsingland. Efter studier vid gymnasiet i Gävle blev han 1826 student och inskriven vid Gästrike-Hälsinge nation i Uppsala. Efter kort tid avlade han examen som medförde kompetens till komministerbefattning. Efter prästvigning började han sin prästerliga gärning som vice komminister i Kalmar i Uppland. Därefter hade han liknande tjänster på orter som Alfta, Arbrå, Undersvik, Bollnäs, Högbo, Älvkarleby och slutligen Gamla Uppsala, där han tjänstgjorde som komminister från 1847 fram till sin död 1863.
Källor:

"Jonas Offrell", min artikel
David Miller, "The illustrated directory of guns", Maidstone, 2005

Träkyrkan i Kårsta

Under 1400-talet blev Kårstas dåvarande träkyrka för trång för den växande befolkningen så man beslöt att bygga den nuvarande stenkyrkan istället. När denna byggdes så ville man dock använda träkyrkan så länge som möjligt och byggde murarna utanför de gamla träväggarna.

Källor:
Bebyggelseregistret (äldre versionen)
Tuulse Armin, "Kårsta kyrka", Upplands kyrkor, Uppsala, 1957

Järnvägshistoriska notiser 5 (kort)

Olämpligt sovplats

Jag har åtminstone hittat två fall när folk hade valt de mest olämpligaste ställerna att sova på i mitt tidningssarkiv i A4-format. Inga källor finns till denna notis utan jag få återkomma senare. På 1870-talet var det en man som i sista stund blev bortdragen från spåret sedan han hade haft rälsen som "huvudkudde". Såvitt vad jag minns så hände det i Finnerrödja.

"Ej spottning tillåten"

Förr i tiden fanns det skyltar med följande text, "Vad god spotta ej på golfvet" som innebar att man inte fick spotta på golvet på tågen. De ord som hade ett "v" antingen i början eller i själva ordet stavades med "fv" förr i tiden.
Källor:
Kullander Björn, "Sveriges järnvägars historia", 1994
"Tidsmaskinen", Sveriges järnvägsmuseum", Gävle, 1998

Halkade på fotsteget

Den 22-årige eldaren Axel Nordkvist på Sölvesborg-Älmhults järnväg trampade fel på ett fotsteg på den vagn han hade kopplat och föll ner på marken. Han fick det högra benet överkört av vagnen och fick åka in till Sölvesborg lasarett där man amputerade benet.
Källa: Blekingeposten 15 maj 1901