När Årstabron blev färdigt var den Nordens längsta järnvägsbro med sina 753 meter. Ett komplicerat byggnadsarbete drogs igång när fundamenten skulle gjutas och man stoppade ner stora trälådor med länspumpningsanordning. Anledningen var att man var tvungen att ta sig igenom 20 meter tjock lera för att nå botten. och vart eftersom man tog leran så sjönk lådorna. När detta var färdigt så fyllde man trälådorna med betong och så var fundamenten färdiga. När Årstabron öppnades för trafik den 26 november 1929 så avkortades resan från/till Stockholms central med en kilometer.
Källor:
"Järnvägsdata", 1999
"Tidsmaskinen"---En guide genom Sveriges järnvägsmuseum; 1998
måndag 29 augusti 2011
fredag 19 augusti 2011
Historiska notiser 27
3 000 franc i böter
Den franska socialisten (namn okänt) dömdes till fängelse i ett år och tretusen franc i böter för att han hade skrivit en artikel om presidenten som var nedlåtande.
Källa Tidningen Upsala 6 november 1894
Katedralbranden
Katedralen i Canterbury är inte den ursprungliga eftersom den brann 1067 och den nuvarande katedralen började då att byggas.
Källa: "Great Britain", Michelin guide", 1996
Spannmålspriset ökade kraftigt 1740
Under år 1740 ökade spannmålspriset för importerat spannmål kraftigt och exempelvis kostade rågen från Reval 2 1/4 daler kopparmynt i mars för att sedan öka till 37½ i december.
Källa: Karl Åmark, "Spannmålshandel och spannmålspolitik 1719-1832", Stockholm, 1915
Sju omkom i småländsk åskvädertragedi
Trakten kring Hamneda i Småland omkom sju personer när ett ett blixtnedslag träffade en lada där femton personer hade sökt skydd undan ett åskväder. Detta inträffade den 3 juli 1895 och det var fem män/två pojkar som miste livet. Bara tretton år tidigare hade 22 personer omkommit i Börstil socken när fattigstugan träffade av en blixt under natten.
Källor:
Tidigare publicerat om "Börstilsbranden" på bloggen.
brandhistorisk.org (försvunnen hemsida)
Uppsalas hundskatt 1892
Hundskatten för Uppsala 1892 blev tio kronor per hund.
Källa: Tidningen Upsala 19 december 1891
Den franska socialisten (namn okänt) dömdes till fängelse i ett år och tretusen franc i böter för att han hade skrivit en artikel om presidenten som var nedlåtande.
Källa Tidningen Upsala 6 november 1894
Katedralbranden
Katedralen i Canterbury är inte den ursprungliga eftersom den brann 1067 och den nuvarande katedralen började då att byggas.
Källa: "Great Britain", Michelin guide", 1996
Spannmålspriset ökade kraftigt 1740
Under år 1740 ökade spannmålspriset för importerat spannmål kraftigt och exempelvis kostade rågen från Reval 2 1/4 daler kopparmynt i mars för att sedan öka till 37½ i december.
Källa: Karl Åmark, "Spannmålshandel och spannmålspolitik 1719-1832", Stockholm, 1915
Sju omkom i småländsk åskvädertragedi
Trakten kring Hamneda i Småland omkom sju personer när ett ett blixtnedslag träffade en lada där femton personer hade sökt skydd undan ett åskväder. Detta inträffade den 3 juli 1895 och det var fem män/två pojkar som miste livet. Bara tretton år tidigare hade 22 personer omkommit i Börstil socken när fattigstugan träffade av en blixt under natten.
Källor:
Tidigare publicerat om "Börstilsbranden" på bloggen.
brandhistorisk.org (försvunnen hemsida)
Uppsalas hundskatt 1892
Hundskatten för Uppsala 1892 blev tio kronor per hund.
Källa: Tidningen Upsala 19 december 1891
tisdag 16 augusti 2011
Bilden på en gammal banvall
Ett säreget tecken på en f d järnväg att det växer småträd som exempelvis asp, rönn och björk längs med gamla banvallar. Denna banväll är strax väster om Härkeberga längs med f d Uppsala-Enköpings järnväg som revs på mitten av 1980-talet och som jag fotodokumenterade för några år sedan som också finns publicerat på den historiska bloggen. Strax innan detta kort togs så spräng en kvinna på den gamla banvallen och då är det tänkt som gamla banvallar brukar vara ämnade åt; gång- och löparbanor. Uppsala/Härkeberga är åt vänster på bilden medan Enköping är åt höger.
Etiketter:
Bilder,
Försvunnigheter,
Järnvägshistoria
lördag 13 augusti 2011
Barn i Gryta socken 1755
År 1755 fanns det 98 pojkar och 119 flickor under 15 år i Gryta socken i Uppland, varav tjugo(tio vardera) var ett år eller yngre. Hushållsstorleken för detta år var för denna socken 6,80 per hushåll och antal barn per hushåll var 2,36 per hushåll. Med den tidens hushållsstatistik var detta inte ovanligt, hushållsstorleken på 5-6 personer var ingen ovanlighet i Sverige på den tiden och oftast bodde flera generationer i samma hushåll.
Tittar man på föregående året föddes 27 barn(en oäkta) under 1754 och noterat kan man skriva att 15 personer dog under året varav sex barn under 10 år. Fem av dessa var alltså under deras första levnadsår när dödsfallet ägde rum. Eftersom födelseöverskottet var på tolv individer så gynnade det folkmängden en del. År 1755 var det 21 barn som föddes och tolv dog(nio av dem var kvinnor/flickor) under året. Under detta år var det färre barn som dog, endast tre under tio år och en pojke under det första levnadsåret dog.
Källor:
Folkmängdsredogörelsen, 1755, Tabellverket
Mortalitetsrapporten; 1754-55, Tabellverket
(Tidigare publicerat)
Tittar man på föregående året föddes 27 barn(en oäkta) under 1754 och noterat kan man skriva att 15 personer dog under året varav sex barn under 10 år. Fem av dessa var alltså under deras första levnadsår när dödsfallet ägde rum. Eftersom födelseöverskottet var på tolv individer så gynnade det folkmängden en del. År 1755 var det 21 barn som föddes och tolv dog(nio av dem var kvinnor/flickor) under året. Under detta år var det färre barn som dog, endast tre under tio år och en pojke under det första levnadsåret dog.
Källor:
Folkmängdsredogörelsen, 1755, Tabellverket
Mortalitetsrapporten; 1754-55, Tabellverket
(Tidigare publicerat)
torsdag 11 augusti 2011
Kyrkohistoriska notiser 7
Utvidgningen av Odensala kyrka
Utvidgningen av Odensala kyrka i Uppland ägde antagligen rum någon gång under 1400-talet och under den tid som många kyrkor "blev större". Man förlängde det gamla långhuset så man kunde ta bort den romanska kyrkan och det blev en rektangulär form istället. I Odensala utökades kyrkan med två s k valvkvarter och fick då fyra sådana.
Källor:
Bebyggelseregistret(den förra versionen)
Kilström Bengt Ingmar, "Odensala kyrka", Eskilstuna, 1996
Vallentuna kyrkas brand
I november 1856 slog blixten ner i den höga tornspira som då fanns på Vallentuna kyrka norr om Stockholm. Branden förstörde bl a yttertaket och den del av muren, det var minnsann inte ovanligt att blixtrar träffade kyrktorn. Ty det hände samma sak i Rasbo vid ett par tillfällen.
Källor:
"Kyrkoguide till de uppländska kyrkorna", fanns förut på bloggen.
Sjöström Ingrid, "Vallentuna kyrka", Nyköping, obekant tryckår
Begravningsplatsen vid Svenska Högarna
Vid fyren Svenska Högarna finns det en begravningsplats med klockstapel vilket det är ovanligt i Sverige.
Källa: Dan Thunman, "Svenska fyrplatser", 2000
Salems kyrka
Denna kyrka ligger vid Bronsjön sydväst om Stockholm och är från 1100-talet.
Källa: Strängnäs stifts hemsida
Ändrade om koret
Fittja kyrka i Uppland ändrades om under 1400-talet från raksluten östgavel till att ge koret ett tresidigt utseende.
Källa: Bengt Ingmar Kilström, "Fittja kyrka", Eskilstuna, 1996
Utvidgningen av Odensala kyrka i Uppland ägde antagligen rum någon gång under 1400-talet och under den tid som många kyrkor "blev större". Man förlängde det gamla långhuset så man kunde ta bort den romanska kyrkan och det blev en rektangulär form istället. I Odensala utökades kyrkan med två s k valvkvarter och fick då fyra sådana.
Källor:
Bebyggelseregistret(den förra versionen)
Kilström Bengt Ingmar, "Odensala kyrka", Eskilstuna, 1996
Vallentuna kyrkas brand
I november 1856 slog blixten ner i den höga tornspira som då fanns på Vallentuna kyrka norr om Stockholm. Branden förstörde bl a yttertaket och den del av muren, det var minnsann inte ovanligt att blixtrar träffade kyrktorn. Ty det hände samma sak i Rasbo vid ett par tillfällen.
Källor:
"Kyrkoguide till de uppländska kyrkorna", fanns förut på bloggen.
Sjöström Ingrid, "Vallentuna kyrka", Nyköping, obekant tryckår
Begravningsplatsen vid Svenska Högarna
Vid fyren Svenska Högarna finns det en begravningsplats med klockstapel vilket det är ovanligt i Sverige.
Källa: Dan Thunman, "Svenska fyrplatser", 2000
Salems kyrka
Denna kyrka ligger vid Bronsjön sydväst om Stockholm och är från 1100-talet.
Källa: Strängnäs stifts hemsida
Ändrade om koret
Fittja kyrka i Uppland ändrades om under 1400-talet från raksluten östgavel till att ge koret ett tresidigt utseende.
Källa: Bengt Ingmar Kilström, "Fittja kyrka", Eskilstuna, 1996
torsdag 21 juli 2011
Järnvägshistoriska notiser 4
USA:s längsta tunnel
Den längsta tunneln i USA är järnvägstunneln New Cascade som är 12,6 km lång och färdigställdes 1929, året innan öppnade en järnvägstunnel i USA. Moffat tunnel i Colorado som är 9,8 km lång.
Faktakalendern 1997
Sveriges äldsta järnvägstunnel
Landets äldsta järnvägstunnel är Nybodatunneln på 276 meter som blev färdig 1860 mellan Liljeholmen-Älvsjö på Västra stambanan som numera är ett sidospår.
Källa: "Järnvägsdata", 1999
Lysekils järnvägs största personvagn
År 1913 tillverkades en tredjeklass-vagn av maskinfabriken i Hässleholm som fick litteran C3 av Lysekils järnväg. Den hade en kapacitet på 64 sittplatser och personvagnen såldes 1939 till Mellersta Södermanlands järnväg när persontrafiken lades ner.
Källor:
"Järnvägsdata", 1999
Sannesson Åke, "Lysekils järnvägs personvagnar", Tåg, nr 9/92
Växlingsolycka
En stationsarbetare skadades ena knät allvarligt i samband med en tågväxling i Dannemora(Uppland) den 10 juni 1898.
Källa: Tidningen Upsala 11 juni 1898
Äldsta personvagnen
Sveriges äldsta personvagn som finns bevarad tillverkades av Wright & Sons i Birmingham 1854 och tillhörde ursprunglingen Köpings-Hult järnväg.
Källa: "Bevarandeplan för järnvägsfordon", Gävle, 2004
Den längsta tunneln i USA är järnvägstunneln New Cascade som är 12,6 km lång och färdigställdes 1929, året innan öppnade en järnvägstunnel i USA. Moffat tunnel i Colorado som är 9,8 km lång.
Faktakalendern 1997
Sveriges äldsta järnvägstunnel
Landets äldsta järnvägstunnel är Nybodatunneln på 276 meter som blev färdig 1860 mellan Liljeholmen-Älvsjö på Västra stambanan som numera är ett sidospår.
Källa: "Järnvägsdata", 1999
Lysekils järnvägs största personvagn
År 1913 tillverkades en tredjeklass-vagn av maskinfabriken i Hässleholm som fick litteran C3 av Lysekils järnväg. Den hade en kapacitet på 64 sittplatser och personvagnen såldes 1939 till Mellersta Södermanlands järnväg när persontrafiken lades ner.
Källor:
"Järnvägsdata", 1999
Sannesson Åke, "Lysekils järnvägs personvagnar", Tåg, nr 9/92
Växlingsolycka
En stationsarbetare skadades ena knät allvarligt i samband med en tågväxling i Dannemora(Uppland) den 10 juni 1898.
Källa: Tidningen Upsala 11 juni 1898
Äldsta personvagnen
Sveriges äldsta personvagn som finns bevarad tillverkades av Wright & Sons i Birmingham 1854 och tillhörde ursprunglingen Köpings-Hult järnväg.
Källa: "Bevarandeplan för järnvägsfordon", Gävle, 2004
onsdag 20 juli 2011
Historisk krönika 2 (kort)
I en borttagen notis på den historiska bloggen fanns det uppgifter hur mycket det kostade att ta Ekolsunds färja i Uppland enligt en kungörelse från oktober 1894.
-Övertäckt vagn med två hästar; 30 öre
-Öppen vagn med hästar; 40 öre
-Vagn med en häst; 20 öre
-Arbetsåkdon med två hästar; 23 öre
-Arbetsåkdon med en häst; 20 öre
-Personer som ej medföljer en vagn; 10 öre
På den tiden var en krona värd cirka sextio kronor i dagens penningsvärde och man kan påstå att det var normalpriser på den tiden. Dyrast var det att frakta över en öppen vagn med hästar och billigast var det för personer som gick själva. På utforsk.se kan man söka i kungörelser om liknande priser från början av 1800-talet.
Råttor kunde ställa till med riktigt med obehag ibland och runt 1895 råkade en kyrka i Enköpingstrakten ut för detta. Råttorna hade tagit sig in i orgeln och sedan man hade avlägsnat dem så kunde man använda orgeln som vanligt igen. Det stod inte i källan vilken kyrka det var och det är någonting som man inte kan ta reda på idag. Den som ämnar sig att titta i exempelvis kyrkoarkiv i framtiden kanske kan hålla utkikt efter det där.
-Övertäckt vagn med två hästar; 30 öre
-Öppen vagn med hästar; 40 öre
-Vagn med en häst; 20 öre
-Arbetsåkdon med två hästar; 23 öre
-Arbetsåkdon med en häst; 20 öre
-Personer som ej medföljer en vagn; 10 öre
På den tiden var en krona värd cirka sextio kronor i dagens penningsvärde och man kan påstå att det var normalpriser på den tiden. Dyrast var det att frakta över en öppen vagn med hästar och billigast var det för personer som gick själva. På utforsk.se kan man söka i kungörelser om liknande priser från början av 1800-talet.
Råttor kunde ställa till med riktigt med obehag ibland och runt 1895 råkade en kyrka i Enköpingstrakten ut för detta. Råttorna hade tagit sig in i orgeln och sedan man hade avlägsnat dem så kunde man använda orgeln som vanligt igen. Det stod inte i källan vilken kyrka det var och det är någonting som man inte kan ta reda på idag. Den som ämnar sig att titta i exempelvis kyrkoarkiv i framtiden kanske kan hålla utkikt efter det där.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)