Många utbrott

Den italienska vulkanen Vesuvius ligger ca en mil sydväst om Neapel och den har genom åren haft många utbrott. Det mest omtalade utbrottet skedde år 79 efter Kristus då bl a staden Pompejl förstördes. Själva toppen av minskat genom åren och exempelvis 1906 blev denna vulkan mindre från 1 335 till 1 277 meter. Genom åren har Vesuvius haft många utbrott och är fortfarande aktiv, har haft utbrott 1631, 1794, 1822, 1858, 1872, 1906, 1927 och 1944 som var det sista stora utbrottet.

Källor:

"Norstedts uppslagsbok", 2003
Wikipedia, svenskspråkliga; "Vesuvius"

Dysenterin i Sverige

År 1749 var dysenterin eller rödsot och på den tiden dog inte så många människor av denna sjukdom som dessutom minskades succesivt fram till omkring 1760. Den höll på denna nivå med endast dödstal på ett par promille fram till början på 1770-talet då den istället ökade i sin omfattning. Under svältåret 1773 var det på den absoluta toppen när det gällde antalet döda och så många som dog under detta år har aldrig uppnått så mycket i Sverige. Redan under nästa år minskade den drastiskt i sin omfattning och därefter blev det toppar som dock inte kom upp till hälften av den topp som var under 1773. Det kom en större topp av sjukdomen under 1809-10 men det var inte så hög som rekordåret. Vid slutet på 1820-talet försvann den i princip helt för att komma tillbaka i viss mån under 1850-talet för att återigen försvinna helt. En ytterligare topp var under 1880-talet men den var obetydligt eftersom de sanitära förhållandena har blivit mycket bättre och fortsatte att bli bättre.

Källor:

Gadd Carl-Johan;
"Järn och potatis", Göteborg, 1983
"Den agrara revolutionen", Det svenska jordbrukets historia, band 3, Borås, 2000
Larsson Daniel, "Långsiktiga förändringar i dödligheten före 1800", Göteborg, 2005
Utterström Gustav, "Jordbrukets arbetare", Stockholm, 1957

Första malmvagnarna hos Dannemora-Harg järnväg

DHJ (Dannemora-Harg järnväg) öppnades för godstrafik den 7 oktober 1876 och två år senare även för allmän trafik. För godstrafiken anskaffades det 61 malmvagnar från Kristinehamn mekaniska verkstad som först fick DHJ-nr 1-61 och sedan omnumrerades till 26-86. De fick litteran P trots att det förekom två olika dimensioner på vagnarna. Det var korta vagnar med måtten 3,55 m höga och 1,93 m breda varav sex stycken hade broms. De långa vagnarna var 5,06 m höga och 2,67 m breda, även där var det vissa vagnar som hade broms. På den tiden fanns det ett yrke som kallades för bromsare och t ex ett tåg med tjugo vagnar så fanns det 4-5 bromsare som bromsade in tåget efter en signal från lokföraren. Den 2 januari 1878 öppnades den åtta kilometer långa bibanan från Knaby till Ramhäll och samma dag öppnades även sträckan mellan Gimo-Hargshamn. I den sistnämnda orten öppnades en utskeppningshamn som blev viktigt inom detta gruvområde. Det var bl a om de första malmvagnarna på detta bolag och samtliga är sedan länge skrotade.

Källor:

Egen samling
"Järnvägsdata", 1999
Liljendahl Lennart, "Dannemora-Harg järnväg", 1969

Tre VM-notiser 1958

Målfabrikationen

När Sverige arrangerade VM-slutspelet i fotboll 1958 gjordes det 126 mål på 35 matcher som gav ett snitt på 3,60 mål/match. Det gjordes 56 mål under den första halvleken och efter halvtidsvilan gjordes det 69 mål. Flest mål gjordes i matcherna; Frankrike-Paraguay 7-3, Frankrike-Västtyskland 6-3, Brasilien-Frankrike 5-2, Brasilien-Sverige 5-2(finalen) och Tjeckoslovakien-Argentina 6-1.
Källor:
Bolletinen 2/2018 (VM-bilagan)
Oliver Guy, "The Guinness book of world soccer", Enfield, 1995

Brasiliens hyllning till svenska landslaget

Sedan Brasilien hade vunnit med 5-2 mot Sverige i finalen på Råsunda så hedrades det svenska landslaget och det starka stödet som de hade fått av svenskarna under slutspelet genom att springa ett ärevarv med den svenska flaggan.
Källa: "1001 fotbollsminnen"(svensk version), 2007

Fontaines målrekord

Fransmannen Juste Fontaine vann skytteligan i VM-slutspelet 1958 med sina 13 mål och han gjorde fyra mål när Frankrike slog det dåvarande Västtyskland med 6-3 i bronsmatchen.
Källor:
"1001 fotbollsminnen"(svensk version), 2007
Oliver Guy, "The Guinness book of world soccer", Enfield, 1995

Självmord p g a grubbel

En 30-årig man som arbetade som sadelmakare i Örebro tog livet av sig i mitten av november 1862. Han hade skurit ihjäl sig med en rakkniv och skälet var att han hade blivit grubblande efter han hade läst religion, han hade m a o blivit besatt. Han hade under sitt vuxna liv varit stillsamt, nykter och arbetsam, efterlämnade både fru och barn. Det hade visst blivit värre sedan han hade anslutit sig till baptismen.

Källa: Göteborgsposten 18 november 1862

Premiärmatchen mot Mexiko

När denna lilla artikel skrivs så har Sverige redan vunnit med 3-0 mot just Mexiko.

Under året 1958 spelade Sverige nio landskamper varav sex av dem var i VM-slutspelet på hemmaplan. Den 8 juni var det premiär mot Mexiko inför drygt 34 000 åskådare (enligt eu-football.info; 30 254). Sverige ställde upp med följande lag Karl Svensson(Helsingborg)-Orvar Bergmark(Örebro), Sven Axbom(IFK Norrköping), Nils Liedholm(AC Milan), Bengt Gustavsson (Atalanta), Sigvard Parling(Djurgården), Kurt Hamrin(AC Padova), Bror Mellberg(AIK), Agne Simonsson(Örgryte), Gunnar Gren(Örgryte) och Lennart Skoglund(Inter). Med fyra proffs i den italienska ligan så var Sverige snäpet bättre och Simonsson gjorde sitt första mål efter 16 minuter spel. I Mexikos mål stod Antonio Carbajal som deltog i fem VM med sitt Mexiko. Nils Liedholm gjorde det andra målet på straff i den 57:e matchminuten och Simonsson fastställde slutresultatet med sitt andra mål i den 64:e matchminuten. Sverige vann sin grupp före Wales som spelade samtliga matcher oavgjorda och Sverige föll som sagt vad i VM-finalen mot Brasilien.

Källor:

Bolletinen 2/2018
eu-football.info
Oliver Guy, "The Guinness Book of world soccer", Enfield, 1995
Wikipedia; engelskspråkliga

HMMJ

Sveriges första förstatligande av ett enskilt järnvägsbolag var Hallsberg-Motala-Mjölby järnväg 1879 och då efter hade trafikerats endast sex år i eget regi. Det var ett skuldtyngt bolag som SJ fick ta över och den 96 km långa sträckan blev en del av stambanan Krylbo-Motala. Orsaken var konkurs med dåligt ekonomi och bolaget hade alltmera svårigheter att betala av på skulden. Koncessionen tillkom den 3 november 1871, järnvägen öppnades den 15 december 1873 för allmän trafik och den kom under staten den 1 november 1879,

HMMJ i kortform

Spårvidd: 1435 mm
Förvaltningsort: Motala
Dragkraft: Två lok anskaffades från början, två till under 1873 för godstrafik och dessa lok tillverkades på Motala verkstad och köpte senare sammanlagt sex lok under de sista fem åren.
Personvagnar: Sammanlagt femton 2-axliga
Resgodsvagnar: Tre stycken 1873
Godsvagnar: 134 tvåaxliga personvagnar av olika versioner.
Tillgångar vid staten; 4 200 000 kr
Järnvägen kostade: 6 041 567 kronor

Källor:

"Järnvägsdata", 2009