Tranlampor

Tranlampor användes i södra Sverige p g a bristen på ved och däremot fanns det gott om fiskarter som man kunde utvinna tran ifrån. Det var illaluktande lampor och när amerikansk fotogen började att säljas i Sverige omkring 1860 så försvann tranlamporna från de svenska hemmen. Sedan var fotogenlampor nödvändiga innan dessa slogs ut av elektriska glödlampor drygt 30 år senare.

Källor:
Furulund Lars, "Ljus över landet", Daedalus, 1984
NE (CD-rom), "fotogenlampa" och "tranlampa"

Tidiga orglar

Det fanns orglar i kyrkor redan i början av 1300-talet och det finns belägg för att det fanns i Santa Klara kyrka i Malmö samt i domkyrkorna i Ribe och Lund. Från Sundre kyrka på Gotland finns ett orgelhus bevarad som byggdes av Werner från Brandenburg 1370. Den äldsta bevarade orgeln finns i Norrlanda kyrka (även denna ligger på Gotland) som är från omkring 1400. Under 1400-talet nämns att det fanns orglar i Risinge i Östergötland 1422, Kumla 1444 och i Hjälsta(Uppland) 1482.
Källor:
"Medeltidens ABC", Falun, 2002
"Konsten i focus", Stockholm, 1976

Missväxten 1821

Under året 1821 var det frostnätter i augusti som varade t o m in i september och som orsakade missväxt från Hälsingland och norrut samt även i Dalarna. I Kronobergs län skadades potatisen och det var fullständig missväxt i detta län. Däremot blev vintern ovanligt milt 1821-22.

Källor:

BiSOS (Boskap och jordbruk), 1880
Utterström Gustav, "Jordbrukets arbetare", Stockholm, 1957

Litslenas kyrkklockor

En klocka nämndes att den fanns i Litslena kyrka(Uppland) 1527 och den blev omgjuten 1701. Lillklockan bar årtalet 1745 som troligen sprack 1741 när kyrktornet raserade och blev senare omgjuten. Efter 1741 hänger klockorna i en stapel nordost om själva kyrkan.

Källa: Bengt Ingmar Kilström, "Litslena kyrka", Strängnäs, 1981

Tågresenärer i maj 1890

Under maj månad 1890 färdades 17 198 personer på Uppsala-Gävle järnväg medan det var 10 431 på Gävle-Ockelbo järnväg.

Källa: Tidningen Upsala 5 juli 1890

Befann sig oskyldig

Lars Klintberg var som enligt källan hade varit efterlyst p g a penningstöld och när han kom tillbaka till hemorten befann det att han hade varit oskyldig till det inträffade, den skyldige efterspanades vid detta tillfälle.

Källa: Polisunderrättelser, nr 157, 11 september 1888

Järnvägen till Strömsberg

Den 9 mars 1917 öppnades bibanan mellan Tierp och Strömsberg från den dåvarande Uppsala-Gävle järnväg. Först var det provisoriskt godstrafik och fr o m december samma år öppnades banan för allmän trafik. Bibanan gick längs med Tämnarån och förbi Tolfta upp till Strömsberg, denna sträcka var tio kilometer långt. Persontrafiken lades ner redan den 1 augusti 1931 efter drygt fjorton år medan godstrafiken i avsevärt mindre skala fram till 1945 då banan revs. Bruket i Strömsberg var igång till 1920 medan ångsågen höll igång fram till 1961.

Källor:

Forsberg Bernt, "Uppsala-Gävle järnväg", Trelleborg, 1995
Johnson Anders, "Fånga platsen", 2008
"Järnvägsdata", 1999