Antal kvarvarande B-lok
Av 99 tillverkade B-lok finns numera 38 bevarade och fem finns eventuellt till försäljning till utlandet.
Källor:
"Bevaringsplan för järnvägsfordon", Sveriges järnvägsmuseum, Gävle, 2004
"Nr 1138"
"En notis om B-loken" (Båda skrivna av mig)
Jim Loughran
En f d engelsk fotbollsspelare, levde mellan 1897-1970, ytterhalv för Hull City, Barrow och York City under 1920-talet.
Källa: allfootballers.com(nedlagd databas, notisen är hämtat ifrån den opublicerade artikeln "Dödsåret för spelare innan andra världskriget")
Väckningen kostade 36 shillings
När Gustav Andersson från Helsingborg studerade i Lund lät han väckas av en man som han betalade 36 shilling till. Det var ett antal brev som skickades hem till hans föräldrar kring decennietskiftet 1820/30 och några av dessa finns med i källan.
Källa: Tore Frängsmyr, "Svensk idéhistoria", del 2, 2004
Lektorn anlade sågen
En finbladigt såg i Fors(Jämtland) anlades runt 1800 av lektorn Per Hellzén.
Källa. Mauritz Nyström, "Norrlands ekonomi i stöplevern", Umeå, 1982
Tegelbruket vid Salsta slott
Omkring 1750 anlades ett tegelbruk vid Salsta slott i Uppland och 1873 flyttades bruket till en nyuppfört byggnad i närheten. All drift nedlades slutligen 1977 och byggnaderna finns kvar för användning av andra sysslor, under 1920-talet fanns också en hållplats i Salsta.
Källor:
Freding Mats, "Industrilok i Uppland", 1991
Olofsson Carl, "Sveriges järnvägar", 1921
Huvudet i kläm
När en båt skull äntra bryggan vid Vänskapsudden på Stora Essinge i maj 1900 så kom en arbetare i kläm med huvudet mellan båten och bryggan. Han stod lutat över relingen när båten var på väg in till bryggan och han avled på väg in till Serafimerlasarettet.
Källa: Dagens Nyheter 8 maj 1900
Fästningen Arkösund
Fästningen Arkösund fick förfalla under 1600-talet.
Källa: Faktakalendern 2003
tisdag 29 juni 2010
onsdag 16 juni 2010
Bebyggelsehistoria
Vårdsätra kvarn
På platsen hade man bedrivit kvarnrörelse sedan 1600-talet och den nuvarande byggnaden uppfördes under 1800-talets första decennier, kvarndriften nedlades 1921.
Källa: Hagunda---Kulturhistorisk bebyggelseinventering", Tierp, 1987
Kvarnen i Bergsbrunna
Enligt Rosenbergs handlexikon skulle en kvarn har legat någonstans i Bergsbrunna(Danmarks socken, Uppland) i början av 1880-talet. Frågan är var kvarnen fanns någonstans, det måste har funnits längs med antingen Fyrisån eller Sävjaån och det går inte heller hitta någonting i fornlämningsregistret.
Källor:
http://www.fmis.raa.se/
Gadd Carl-Johan, "Den agrara revolutionen", Det svenska jordbrukets historia, band 3, Borås, 2000
SVAR-katalogen, databasen Rosenbergs geografiska lexikon öfver Sverige.
Frötunas sockenmagasin
Frötuna socken utanför Norrtälje fick två sockenmagasin för att gardera sig mot kärva tider. Den första kom 1780 och den andra kom 1817, tillsammans rymde de 230 tunnor spannmål.
Källa: Karl Åmark, "Spannmålshandel och spannmålspolitik i Sverige 1719-1832", Stockholm, 1915
Mariefreds stationshus
Stationshuset i Mariefred anlades 1895 och byggdes för första gången om 1928.
Källa: Stationslista, Sveriges järnvägsmuseum
Kalkuddens tegelbruk
Kalkuddens tegelbruk utanför Mariefred anlades 1751 med godset Taxinge-Näsby som ägare och 1925 ägdes bruket av AB Murtegel fram till nedläggningen 1949.
Källa: "Industrilok i Södermanland", 1982
Österbitterna kyrka
På en skylt där Österbitterna kyrka låg står det "HÄR STOD Ö.BITTERNAS KYRKA NEDBRÄND PALMSÖNDAGEN ÅR 1781" och då blev Väster- och Österbitterna en gemensam församling med kyrka i Österbitterna förstås.
Källa: Fornlämningsregistret, Bitterna RAÄ-nr 20
Tre upplagor av Torstuna kyrka
Nu är det den tredje upplagan av Torstuna kyrka som ligger norr om Enköping och den nuvarande är en hallkyrka från slutet på 1790-talet. Den medeltida kyrkan från sekelskiftet 12/1300-talen träffades av blixten 1723 och ersattes av en ny som sin tur fick så svåra sättningar att man fick bygga en ny.
Källor:
Bohman Karin, "Torstuna kyrka", Strängnäs, 1970
"Kyrkoguide till de uppländska kyrkorna", en tidigare publicerat kyrkoguide.
På platsen hade man bedrivit kvarnrörelse sedan 1600-talet och den nuvarande byggnaden uppfördes under 1800-talets första decennier, kvarndriften nedlades 1921.
Källa: Hagunda---Kulturhistorisk bebyggelseinventering", Tierp, 1987
Kvarnen i Bergsbrunna
Enligt Rosenbergs handlexikon skulle en kvarn har legat någonstans i Bergsbrunna(Danmarks socken, Uppland) i början av 1880-talet. Frågan är var kvarnen fanns någonstans, det måste har funnits längs med antingen Fyrisån eller Sävjaån och det går inte heller hitta någonting i fornlämningsregistret.
Källor:
http://www.fmis.raa.se/
Gadd Carl-Johan, "Den agrara revolutionen", Det svenska jordbrukets historia, band 3, Borås, 2000
SVAR-katalogen, databasen Rosenbergs geografiska lexikon öfver Sverige.
Frötunas sockenmagasin
Frötuna socken utanför Norrtälje fick två sockenmagasin för att gardera sig mot kärva tider. Den första kom 1780 och den andra kom 1817, tillsammans rymde de 230 tunnor spannmål.
Källa: Karl Åmark, "Spannmålshandel och spannmålspolitik i Sverige 1719-1832", Stockholm, 1915
Mariefreds stationshus
Stationshuset i Mariefred anlades 1895 och byggdes för första gången om 1928.
Källa: Stationslista, Sveriges järnvägsmuseum
Kalkuddens tegelbruk
Kalkuddens tegelbruk utanför Mariefred anlades 1751 med godset Taxinge-Näsby som ägare och 1925 ägdes bruket av AB Murtegel fram till nedläggningen 1949.
Källa: "Industrilok i Södermanland", 1982
Österbitterna kyrka
På en skylt där Österbitterna kyrka låg står det "HÄR STOD Ö.BITTERNAS KYRKA NEDBRÄND PALMSÖNDAGEN ÅR 1781" och då blev Väster- och Österbitterna en gemensam församling med kyrka i Österbitterna förstås.
Källa: Fornlämningsregistret, Bitterna RAÄ-nr 20
Tre upplagor av Torstuna kyrka
Nu är det den tredje upplagan av Torstuna kyrka som ligger norr om Enköping och den nuvarande är en hallkyrka från slutet på 1790-talet. Den medeltida kyrkan från sekelskiftet 12/1300-talen träffades av blixten 1723 och ersattes av en ny som sin tur fick så svåra sättningar att man fick bygga en ny.
Källor:
Bohman Karin, "Torstuna kyrka", Strängnäs, 1970
"Kyrkoguide till de uppländska kyrkorna", en tidigare publicerat kyrkoguide.
söndag 6 juni 2010
Historiska notiser 11
Pokalmästare för fyra olika Stockholmsklubbar
Målvakten "Codde" Samuelsson vann Stockholms pokalserie för fyra olika klubbar på raken; för MP 1925, Olympia 1926, Westermalm 1927 och Kronoberg 1928.
Källa: Idrottsbladet nr 22, 22 februari 1928
Grycksbo vann tvåsiffrigt mot Falu BS
Grycksbo slog Falu BS i division 2:s dalserie i bandy med 11-3 den 17 januari 1943 och då handlade det om att Grycksbo som var mer eller mindre inte så tätt tidigare, har tydligen skärpt sig och slog då ett av distriktets mest tongivande klubbar.
Källa: Idrottsbladet, nr 8, 22 januari 1943
Blev fångläger under kriget
Swindon Towns hemmaarena County Ground blev fångläger för krigsfångar under andra världskriget och eftersom ligan var inställt så fick klubben spela sina hemmamatcher i den regionala ligan i Chlemford.
Källor:
Inglis Simon, "The football grounds of Great Britain", 1987
Rollin Jack, "Soccer at war", London, 1985
Första vinnarna av Lidingöloppet
Herrarna(30 km) drogs igång 1965 och den första upplagan vann av hemmalöparen Bernt Ekström med tiden 1.52, 21 medan Barbro Tano från IFK Kiruna vann det första "damloppet" på 1.12,01(15 km) 1967.
Källa: Faktakalendern, 1991
Dubbla hattrick
När Newcastle United slog Bury med 6-0 i den gamla division 2 den 10 december 1938 gjorde Tom Mooney och Harry Clifton tre mål vardera.
Källa: Egen samling
Målvakten "Codde" Samuelsson vann Stockholms pokalserie för fyra olika klubbar på raken; för MP 1925, Olympia 1926, Westermalm 1927 och Kronoberg 1928.
Källa: Idrottsbladet nr 22, 22 februari 1928
Grycksbo vann tvåsiffrigt mot Falu BS
Grycksbo slog Falu BS i division 2:s dalserie i bandy med 11-3 den 17 januari 1943 och då handlade det om att Grycksbo som var mer eller mindre inte så tätt tidigare, har tydligen skärpt sig och slog då ett av distriktets mest tongivande klubbar.
Källa: Idrottsbladet, nr 8, 22 januari 1943
Blev fångläger under kriget
Swindon Towns hemmaarena County Ground blev fångläger för krigsfångar under andra världskriget och eftersom ligan var inställt så fick klubben spela sina hemmamatcher i den regionala ligan i Chlemford.
Källor:
Inglis Simon, "The football grounds of Great Britain", 1987
Rollin Jack, "Soccer at war", London, 1985
Första vinnarna av Lidingöloppet
Herrarna(30 km) drogs igång 1965 och den första upplagan vann av hemmalöparen Bernt Ekström med tiden 1.52, 21 medan Barbro Tano från IFK Kiruna vann det första "damloppet" på 1.12,01(15 km) 1967.
Källa: Faktakalendern, 1991
Dubbla hattrick
När Newcastle United slog Bury med 6-0 i den gamla division 2 den 10 december 1938 gjorde Tom Mooney och Harry Clifton tre mål vardera.
Källa: Egen samling
Nationaldagen
Denna artikel blir lite grann ur historiskt perspektiv.
Citat från Nordisk familjebok(1926)
Svenska flaggans dag firas sedan 1916 i
Stockholm (i Stadion och på Skansen) samt landet rundt
6 juni, den tillämnade nationaldagen, i syfte att
väcka kärlek till fosterlandet och dess symbol, den
blågula flaggan. Institutionens styrelse har under
årens lopp utdelat åtskilliga 10,000-tal kr. dels
för flaggor och fanor åt skolor och föreningar, dels
som penninggåfvor till sångföreningar, musikkårer,
gymnastikförbund o. d. samt firade 6 juni 1923
Grustaf-Vasaminnet särskildt genom att låta prägla
en plakett. S. å. utgafs minnesskriften "Svenska
flaggans dag". Upphofsman till institutionen var
Knut Nyblom (se Nyblom 5, äfven i Suppl.).
Från birthday.se kan man hitta följande händelser under nationaldagen den 6 juni;
1539 föddes den svenska prinsessan Katarina Gustavsdotter Vasa.
1654 abdikerade drottning Kristina ifrån den svenska kronan och ny kung blev Karl X Gustav.
1809 undertecknades fyrståndsriksdagen.
1916 svenska flaggans dag firades för första gången.
1956 föddes Björn Borg.
1970 stängdes provreaktorn R1 av på KTH i Stockholm.
2003 sjösattes en ny version av ostindiefararen Götheborg.
Citat från Nordisk familjebok(1926)
Svenska flaggans dag firas sedan 1916 i
Stockholm (i Stadion och på Skansen) samt landet rundt
6 juni, den tillämnade nationaldagen, i syfte att
väcka kärlek till fosterlandet och dess symbol, den
blågula flaggan. Institutionens styrelse har under
årens lopp utdelat åtskilliga 10,000-tal kr. dels
för flaggor och fanor åt skolor och föreningar, dels
som penninggåfvor till sångföreningar, musikkårer,
gymnastikförbund o. d. samt firade 6 juni 1923
Grustaf-Vasaminnet särskildt genom att låta prägla
en plakett. S. å. utgafs minnesskriften "Svenska
flaggans dag". Upphofsman till institutionen var
Knut Nyblom (se Nyblom 5, äfven i Suppl.).
Från birthday.se kan man hitta följande händelser under nationaldagen den 6 juni;
1539 föddes den svenska prinsessan Katarina Gustavsdotter Vasa.
1654 abdikerade drottning Kristina ifrån den svenska kronan och ny kung blev Karl X Gustav.
1809 undertecknades fyrståndsriksdagen.
1916 svenska flaggans dag firades för första gången.
1956 föddes Björn Borg.
1970 stängdes provreaktorn R1 av på KTH i Stockholm.
2003 sjösattes en ny version av ostindiefararen Götheborg.
onsdag 19 maj 2010
Historiska notiser 10
Petrus Lagerlöf
Han är en avlägsen släkting till Selma Lagerlöf och denna person levde mellan 1648-99, han var liksom sin berömda släkting också författare och skrev poesi(tillika kallad för poesiprofessorn).
Källa: Göran Hägg, "Den svenska litteraturhistorien", Borås, 1996
Åtgärden mot Heby tegelbruk
När en brandsyn gjordes på tegelbruket i Heby i Uppland den 11 januari 1968 och då brandchefen i Västerlövsta kommun(nuv Heby) med stöd av brandlagen antydde att branddammen skulle vara fritt ifrån snö runtom dammen. Även uppställningsplatsen skulle vara tillgänglig och eftersom tegelbruket inte ägde dammen längre så kunde tegelbruket inte uppfylla kraven från brandchefen.
Källa: Regeringsrätten, RÅ 1969 K 529, avgörandedatum 12 mars 1968
Rasbos storklocka
Enligt en inskript var storklockan till Rasbos kyrka i Uppland gjuten 1583 och som senare fick gjutas om. Storklockan sprack 1708 av okänt anledning och två år senare var klockan återigen i bruk.
Källa: Åke Nisbeth, "Rasbo kyrka", Strängnäs, 1974
Maträtt hedrat åt donatorn
Biff Rydberg är i tärningar välstekt genomskuren biff som först gjordes på Hotell Rydberg i Stockholm för att hedra dess donator Abraham Rydberg. Hotellet låg vid Gustav Adolfs torg i Stockholm och revs 1914.
Källor:
Faktakalendern 2000
Grandien Bo, Arkitekturen 1840-90, Signums svenska konsthistoria, Kristianstad, 2000
Remingtons armérevolvrar
Den amerikanska tillverkaren Remington började 1862 att tillverka armérevolvrar med längre pipor och med en roterande cylinder med sex skott.
Källa: David Miller, "The illustrated directory of guns", Maidstone, 2005
Fyratusen i hatten
I en hatt som hade tillhört en förrådsgubbe i Ovikens socken i Jämtland hittade hans arvingar 4 000 kronor i kontanter.
Källa: Södermanlands läns tidning 12 september 1893
Första skolan på landsbygden
Den första skolan som uppfördes på landsbygden var skolan vid Husby-Ärlingshundra kyrka utanför Märsta och den blev färdigt 1697.
Källa: Bebyggelseregistret
Han är en avlägsen släkting till Selma Lagerlöf och denna person levde mellan 1648-99, han var liksom sin berömda släkting också författare och skrev poesi(tillika kallad för poesiprofessorn).
Källa: Göran Hägg, "Den svenska litteraturhistorien", Borås, 1996
Åtgärden mot Heby tegelbruk
När en brandsyn gjordes på tegelbruket i Heby i Uppland den 11 januari 1968 och då brandchefen i Västerlövsta kommun(nuv Heby) med stöd av brandlagen antydde att branddammen skulle vara fritt ifrån snö runtom dammen. Även uppställningsplatsen skulle vara tillgänglig och eftersom tegelbruket inte ägde dammen längre så kunde tegelbruket inte uppfylla kraven från brandchefen.
Källa: Regeringsrätten, RÅ 1969 K 529, avgörandedatum 12 mars 1968
Rasbos storklocka
Enligt en inskript var storklockan till Rasbos kyrka i Uppland gjuten 1583 och som senare fick gjutas om. Storklockan sprack 1708 av okänt anledning och två år senare var klockan återigen i bruk.
Källa: Åke Nisbeth, "Rasbo kyrka", Strängnäs, 1974
Maträtt hedrat åt donatorn
Biff Rydberg är i tärningar välstekt genomskuren biff som först gjordes på Hotell Rydberg i Stockholm för att hedra dess donator Abraham Rydberg. Hotellet låg vid Gustav Adolfs torg i Stockholm och revs 1914.
Källor:
Faktakalendern 2000
Grandien Bo, Arkitekturen 1840-90, Signums svenska konsthistoria, Kristianstad, 2000
Remingtons armérevolvrar
Den amerikanska tillverkaren Remington började 1862 att tillverka armérevolvrar med längre pipor och med en roterande cylinder med sex skott.
Källa: David Miller, "The illustrated directory of guns", Maidstone, 2005
Fyratusen i hatten
I en hatt som hade tillhört en förrådsgubbe i Ovikens socken i Jämtland hittade hans arvingar 4 000 kronor i kontanter.
Källa: Södermanlands läns tidning 12 september 1893
Första skolan på landsbygden
Den första skolan som uppfördes på landsbygden var skolan vid Husby-Ärlingshundra kyrka utanför Märsta och den blev färdigt 1697.
Källa: Bebyggelseregistret
torsdag 6 maj 2010
Historiska notiser 9
Galopp
Förutom att det är en av hästens gångsarter så är det också en dans enligt följande citat; Populärt modedans under 1800-talet av polkatyp i 2/4-takt och i mycket snabb tempo.
Källa: "Norstedts uppslagsbok", 2003
Träkapellet på Möja
Under 1630-talet anlades ett träkapell på Möja i Stockholms skärgård och kapellet revs 1768. Istället uppfördes kyrkan med fortifikationsmästaren Carl Örhn som byggmästare.
Källor:
Bebyggelseregistret(äldre versionen)
Bohrn Erik, "Möja kyrka", Upplands kyrkor, band 2, 1949
Järnvägsbron i Örsundsbro (tidigare publicerat)
När jag gjorde fotodokumentationen längs med den forna sträckan av enskilda järnvägen Uppsala-Enköpings järnväg tog jag två kort på fundamenten till den numera borttagna järnvägsbron i Örsundsbro. Sedan den tidigare betydande båttrafiken på Örsundaån minskat kraftigt byttes svängbron mot en fast bro 1971. Först var det persontrafiken som gick allt sämre medan godstrafiken på Ekoln varade en bit in på 1900-talet.
Källor:
Fotodokumentation av f d UEJ, Örsundsbrosområdet
http://okandahandelser.blogspot.com/2008/05/fotodokumentation-av-f-d-uej.html
"Järnvägsdata", 1999
Rundblad Per, "Uppsala-Enköpings järnväg", Malung, 1986
Uppsala Nya Tidning, "Örsundsbro broställe sedan vikingatiden", 4 mars 1995
Total solförmörkelse i Stockholm
Denna solförmörkelse inträffade den 4 september 1895 mellan klockan 5.00-8.55 på förmiddagen.
Källa: Stockholmstidningen 5 september 1895
Knutbydråpet i dödslängden
Den 11 augusti 1894 blev en 38-årig man med namnet Jan (Axel) Petter Pettersson dräpt på en logdans i Gränsta(Knutby socken, Uppland) i samband med ett bråk. Pettersson hade gått in på en drängs sida och som inte hade råd att betala inträdet på 50 öre. Han överlevde skadorna ett tag efter misshandeln medan drängen skadades svårt. Åtta dagar senare begravdes han på kyrkogården i Knutby kyrka.
Källnot: Jag har skrivit ett par artiklar om denna händelse tidigare och källan är Svarkatalogen på http://www.ra.se/.
Den 16 februari 1900 avled Anna Natalia Nilsson på Stockholms länsfängelse och hon hade blivit dömd för stöld en gång eller dömd till den första resan stöld(som det hette på den tiden). Hon föddes den 2 november 1881 på en obekant ort.
Källa: Polisunderrättelser, nr 22, 22 februari, 1900
Förutom att det är en av hästens gångsarter så är det också en dans enligt följande citat; Populärt modedans under 1800-talet av polkatyp i 2/4-takt och i mycket snabb tempo.
Källa: "Norstedts uppslagsbok", 2003
Träkapellet på Möja
Under 1630-talet anlades ett träkapell på Möja i Stockholms skärgård och kapellet revs 1768. Istället uppfördes kyrkan med fortifikationsmästaren Carl Örhn som byggmästare.
Källor:
Bebyggelseregistret(äldre versionen)
Bohrn Erik, "Möja kyrka", Upplands kyrkor, band 2, 1949
Järnvägsbron i Örsundsbro (tidigare publicerat)
När jag gjorde fotodokumentationen längs med den forna sträckan av enskilda järnvägen Uppsala-Enköpings järnväg tog jag två kort på fundamenten till den numera borttagna järnvägsbron i Örsundsbro. Sedan den tidigare betydande båttrafiken på Örsundaån minskat kraftigt byttes svängbron mot en fast bro 1971. Först var det persontrafiken som gick allt sämre medan godstrafiken på Ekoln varade en bit in på 1900-talet.
Källor:
Fotodokumentation av f d UEJ, Örsundsbrosområdet
http://okandahandelser.blogspot.com/2008/05/fotodokumentation-av-f-d-uej.html
"Järnvägsdata", 1999
Rundblad Per, "Uppsala-Enköpings järnväg", Malung, 1986
Uppsala Nya Tidning, "Örsundsbro broställe sedan vikingatiden", 4 mars 1995
Total solförmörkelse i Stockholm
Denna solförmörkelse inträffade den 4 september 1895 mellan klockan 5.00-8.55 på förmiddagen.
Källa: Stockholmstidningen 5 september 1895
Knutbydråpet i dödslängden
Den 11 augusti 1894 blev en 38-årig man med namnet Jan (Axel) Petter Pettersson dräpt på en logdans i Gränsta(Knutby socken, Uppland) i samband med ett bråk. Pettersson hade gått in på en drängs sida och som inte hade råd att betala inträdet på 50 öre. Han överlevde skadorna ett tag efter misshandeln medan drängen skadades svårt. Åtta dagar senare begravdes han på kyrkogården i Knutby kyrka.
Källnot: Jag har skrivit ett par artiklar om denna händelse tidigare och källan är Svarkatalogen på http://www.ra.se/.
Prästens anteckningar om hans dödsfall
Tonårsflickas död i fängelset (tidigare publicerat)
Den 16 februari 1900 avled Anna Natalia Nilsson på Stockholms länsfängelse och hon hade blivit dömd för stöld en gång eller dömd till den första resan stöld(som det hette på den tiden). Hon föddes den 2 november 1881 på en obekant ort.
Källa: Polisunderrättelser, nr 22, 22 februari, 1900
fredag 30 april 2010
Uppländsk lokalhistoria
Första numret av UNT (Tidigare publicerat)
Det första numret av Uppsala Nya Tidning utkom onsdagen den 3 december 1890 och kostade då 25 öre med utgivningsdagar måndag, onsdag samt lördag. Då var inte UNT en morgontidning utan den kom ut i handeln klockan 18 istället. Prenumationen kostade sex kronor för ett år, 4:50 för tre kvartal, tre kronor för ett halvår, ett kvartal 1:60 kr och en månad 60 öre.
Källa: Det första numret av denna tidning
Olympen är Uppsalas äldsta hyreshus
Olympen med fyra våningar vid Västra Ågatan och inte så långt ifrån spången vid Västgöta nation är stadens äldsta hyreshus, byggnaden blev färdigt 1824.
Källor:
"Bygd att vårda 4", kulturmiljöer i Uppsala kommun", Uppsala, 1984
Mennberg-Westin Karin m fl, "Byggt i Uppland", Uppsala, 1996
Vapenhuset i Teda kyrka
Ett vapenhus på den sydvästra sidan av Teda kyrka i Uppland revs 1764.
Källa: Ingrid Rosell, "Teda kyrka", Strängnäs, 1979
Drabbades inte av pesten
Under peståret 1710 drabbades inte Hållnäs socken i Norduppland, antalet personer som dog under detta år var nio och nästa år femton.
Källa: T Hult, "Pesten i Sverige", Stockholm, 1910
Uppsala Norra station
Uppsala Norra anlades 1912 när linjen till Enköping öppnades för allmän trafik, brann ner 2009 och har bl a varit klubblokal åt Vindhemspojkarna IF.
Källor:
"Järnvägsdata", 1999
"Stationslista", Sveriges järnvägsmuseum
Antalet soldater 1855 i Uppland (Tidigare publicerat)
Förr i tiden fick varje socken bidraga med egna soldater eller båtsmän som stod registrerade hos prästens församlingsbok eller i husförhörslängden. Det stod också hur många soldater varje socken hade i de folkmängdsredogörelser som skickades in till Tabellverket mellan 1749-1859. I denna korta artikel blir det antalet soldater under året 1855, alltså det sista året som Tabellverket hade innan Sveriges Officiella Statistik tog över från dem.
I följande uppländska socknar fanns det följande; Gryta 4 inom kavalleriet/5 inom infanteriet, Litslena 7/14, Österlövsta 3 inom kavallriet och 14 båtsmän, Villberga 1/12, Hammarby 2/- samt 3 båtsmän, Danmark 13/15, Husby-Långhundra 8/7 och Länna 9 båtsmän.
Det som jag vill visa att strukturen inte var samma för alla socknar, vissa socknar hade endast manskap bland infanteriet eller så var det endast båtsmän som exempelvis i Länna socken. Syftet med denna artikel var bara att informera lite ytligt på vad som finns tillgänglig, förmodligen kommer det en liten längre artikel framöver om socknarnas militära resurser.
Tegelsmora-personlighet
På kyrkogården i Tegelsmora ligger den berömde spelmannen Erik Sahlström och i närheten av kyrkan finns en skulptur av honom. Han levde mellan 1912-86 och skrev bl a Spelmansglädje och Tobogubben.
Källor:
Blent Karin m fl, "Vägvisare till kyrkorna i Uppsala län", Uppsala, 1997
"Norstedts uppslagsbok", 2003
Bälingedagboken
Per Hansson i Bälinge socken(Uppland) skrev om arbete och vardag mellan 1838-56 som nedskrevs av Bälinge hembygdsförening. Tyvärr är originalet kastat och skribenten var bonde.
Källor:
"Bondedagböcker", min artikel
Larsson Bo, "Svenska bondedagböcker---Ett nationalregister", Stockholm, 1992
Uppländsk emigration (tidigare publcerat)
Utvandringen från Uppsala län inte var så omfattande; endast fyra emigranter var det under 1850-talet, under de efterföljande decennierna var det följande; 1861-70 264, 1871-1880 823, 1881-90 2 527 och 1891-1900 1 313 emigranter. Om räknar om det till relativa tal så var inte talen så höga, värre var det exempelvis för Värmland som hade drygt ett par tusen under några år under 1880-talet. Uppsala län kom knappast över tio promille och det hände vid ett fåtal tillfällen.
KÄLLA: Emigrationsutredningen, Bilaga V
Arbetskarlen Wallbergs dom
Den 16 januari 1891 dömdes arbetskarlen Karl Johan Wallberg av rådhusrätten i Uppsala till åtta månader fängelse för misshandel.
Källa: Polisunderrättelser, nr 7, 20 januari 1891
Överfallet i Hökhuvud kyrka
Söndagen den 28 augusti 1898 överföll stationsinspektören Persson från Gimo precis när gudstjänsten skulle börja både prästen och klockaren. Den sistnämnde fick dessutom också en knivhugg i ryggen och ett bud skickades till läkaren som förband den skadade. Persson som hade varit en skötsamt man och har under den sista tiden varit "grubblande". Han fördes till sitt hem där han under bevakning vårdades.
Källa: Tidningen Upsala 30 augusti 1898
Kung Husbyhändelsen 1859 (Efterlysning)
I Kung Husby socken i södra Uppland inträffade en hemsk olyckshändelse i december 1859 när en änka påträffades med svåra skador på strupen. Hon var hushållerska åt en skomakare och han hade delat rum med henne under den aktuella natten. Han kunde däremot inte minnas någonting av händelsen. I mortalitetsrapporten för detta år stod det som rubrik "Andra mord", 1 person. Jag skulle gärna vilja veta mer om denna händelse.
Källor
Göteborgsposten 25 januari 1860
Mortalitetsrapporten, Kungs Husby socken, Tabellverket
Branden i Väddö kyrka
Den 24 maj 1872 råkade Väddö kyrka ut för en förödande brand som i stort sett förstörde kyrkan helt och man hann bara ut med orgeln samt andra föremål. Vid middagstiden svepte ett åskmoln över Väddö socken och en blixt träffadde kyrkan som mer eller mindre övertändes på en gång. Tydligen p g a var i kyrkan som blixten träffade så hann man ut med föremålen från den främre delen av kyrkan, förutom orgeln räddades även predikstolen, böcker och handlingar. T o m prästgården var hotat under en stund och med gemensamma krafter lyckades folket rädda sin prästgård. Denna kyrka hade drygt 30 år tidigare ersatt en medeltida kyrkobyggnad och en ny kyrka byggdes under 1870-talet.
Källor:
Göteborgsposten 28 maj och 4 juni 1872
Lindgren Mereth, "Väddö kyrka", Upplands kyrkor, 1972
Samtliga målen i första halvlek
Under 1919 års bandyfinal vanns av IFK Uppsala med 8-2 inför 3 750 åskådare på Stockholms Stadion och samtliga målen gjordes unden den första halvleken.
Källa: Matchprogrammet till 2008 års final
Det första numret av Uppsala Nya Tidning utkom onsdagen den 3 december 1890 och kostade då 25 öre med utgivningsdagar måndag, onsdag samt lördag. Då var inte UNT en morgontidning utan den kom ut i handeln klockan 18 istället. Prenumationen kostade sex kronor för ett år, 4:50 för tre kvartal, tre kronor för ett halvår, ett kvartal 1:60 kr och en månad 60 öre.
Källa: Det första numret av denna tidning
Olympen är Uppsalas äldsta hyreshus
Olympen med fyra våningar vid Västra Ågatan och inte så långt ifrån spången vid Västgöta nation är stadens äldsta hyreshus, byggnaden blev färdigt 1824.
Källor:
"Bygd att vårda 4", kulturmiljöer i Uppsala kommun", Uppsala, 1984
Mennberg-Westin Karin m fl, "Byggt i Uppland", Uppsala, 1996
Vapenhuset i Teda kyrka
Ett vapenhus på den sydvästra sidan av Teda kyrka i Uppland revs 1764.
Källa: Ingrid Rosell, "Teda kyrka", Strängnäs, 1979
Drabbades inte av pesten
Under peståret 1710 drabbades inte Hållnäs socken i Norduppland, antalet personer som dog under detta år var nio och nästa år femton.
Källa: T Hult, "Pesten i Sverige", Stockholm, 1910
Uppsala Norra station
Uppsala Norra anlades 1912 när linjen till Enköping öppnades för allmän trafik, brann ner 2009 och har bl a varit klubblokal åt Vindhemspojkarna IF.
Källor:
"Järnvägsdata", 1999
"Stationslista", Sveriges järnvägsmuseum
Antalet soldater 1855 i Uppland (Tidigare publicerat)
Förr i tiden fick varje socken bidraga med egna soldater eller båtsmän som stod registrerade hos prästens församlingsbok eller i husförhörslängden. Det stod också hur många soldater varje socken hade i de folkmängdsredogörelser som skickades in till Tabellverket mellan 1749-1859. I denna korta artikel blir det antalet soldater under året 1855, alltså det sista året som Tabellverket hade innan Sveriges Officiella Statistik tog över från dem.
I följande uppländska socknar fanns det följande; Gryta 4 inom kavalleriet/5 inom infanteriet, Litslena 7/14, Österlövsta 3 inom kavallriet och 14 båtsmän, Villberga 1/12, Hammarby 2/- samt 3 båtsmän, Danmark 13/15, Husby-Långhundra 8/7 och Länna 9 båtsmän.
Det som jag vill visa att strukturen inte var samma för alla socknar, vissa socknar hade endast manskap bland infanteriet eller så var det endast båtsmän som exempelvis i Länna socken. Syftet med denna artikel var bara att informera lite ytligt på vad som finns tillgänglig, förmodligen kommer det en liten längre artikel framöver om socknarnas militära resurser.
Tegelsmora-personlighet
På kyrkogården i Tegelsmora ligger den berömde spelmannen Erik Sahlström och i närheten av kyrkan finns en skulptur av honom. Han levde mellan 1912-86 och skrev bl a Spelmansglädje och Tobogubben.
Källor:
Blent Karin m fl, "Vägvisare till kyrkorna i Uppsala län", Uppsala, 1997
"Norstedts uppslagsbok", 2003
Bälingedagboken
Per Hansson i Bälinge socken(Uppland) skrev om arbete och vardag mellan 1838-56 som nedskrevs av Bälinge hembygdsförening. Tyvärr är originalet kastat och skribenten var bonde.
Källor:
"Bondedagböcker", min artikel
Larsson Bo, "Svenska bondedagböcker---Ett nationalregister", Stockholm, 1992
Uppländsk emigration (tidigare publcerat)
Utvandringen från Uppsala län inte var så omfattande; endast fyra emigranter var det under 1850-talet, under de efterföljande decennierna var det följande; 1861-70 264, 1871-1880 823, 1881-90 2 527 och 1891-1900 1 313 emigranter. Om räknar om det till relativa tal så var inte talen så höga, värre var det exempelvis för Värmland som hade drygt ett par tusen under några år under 1880-talet. Uppsala län kom knappast över tio promille och det hände vid ett fåtal tillfällen.
KÄLLA: Emigrationsutredningen, Bilaga V
Arbetskarlen Wallbergs dom
Den 16 januari 1891 dömdes arbetskarlen Karl Johan Wallberg av rådhusrätten i Uppsala till åtta månader fängelse för misshandel.
Källa: Polisunderrättelser, nr 7, 20 januari 1891
Överfallet i Hökhuvud kyrka
Söndagen den 28 augusti 1898 överföll stationsinspektören Persson från Gimo precis när gudstjänsten skulle börja både prästen och klockaren. Den sistnämnde fick dessutom också en knivhugg i ryggen och ett bud skickades till läkaren som förband den skadade. Persson som hade varit en skötsamt man och har under den sista tiden varit "grubblande". Han fördes till sitt hem där han under bevakning vårdades.
Källa: Tidningen Upsala 30 augusti 1898
Kung Husbyhändelsen 1859 (Efterlysning)
I Kung Husby socken i södra Uppland inträffade en hemsk olyckshändelse i december 1859 när en änka påträffades med svåra skador på strupen. Hon var hushållerska åt en skomakare och han hade delat rum med henne under den aktuella natten. Han kunde däremot inte minnas någonting av händelsen. I mortalitetsrapporten för detta år stod det som rubrik "Andra mord", 1 person. Jag skulle gärna vilja veta mer om denna händelse.
Källor
Göteborgsposten 25 januari 1860
Mortalitetsrapporten, Kungs Husby socken, Tabellverket
Branden i Väddö kyrka
Den 24 maj 1872 råkade Väddö kyrka ut för en förödande brand som i stort sett förstörde kyrkan helt och man hann bara ut med orgeln samt andra föremål. Vid middagstiden svepte ett åskmoln över Väddö socken och en blixt träffadde kyrkan som mer eller mindre övertändes på en gång. Tydligen p g a var i kyrkan som blixten träffade så hann man ut med föremålen från den främre delen av kyrkan, förutom orgeln räddades även predikstolen, böcker och handlingar. T o m prästgården var hotat under en stund och med gemensamma krafter lyckades folket rädda sin prästgård. Denna kyrka hade drygt 30 år tidigare ersatt en medeltida kyrkobyggnad och en ny kyrka byggdes under 1870-talet.
Källor:
Göteborgsposten 28 maj och 4 juni 1872
Lindgren Mereth, "Väddö kyrka", Upplands kyrkor, 1972
Samtliga målen i första halvlek
Under 1919 års bandyfinal vanns av IFK Uppsala med 8-2 inför 3 750 åskådare på Stockholms Stadion och samtliga målen gjordes unden den första halvleken.
Källa: Matchprogrammet till 2008 års final
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
