Målvaken Buck

 Alan Buck stod i 38 ligamatcher för Colchester United fr o m säsongen 1964-65 till säsongen 1968-69. Han spelade inte mer i ligan och det enda noteringen är att han spelade för icke-ligalaget Poole Town. Först fick han bl a konkurrera om platsen med Sandy Kennon (spelade tidigare för Huddersfield och Norwich City) och när denna målvakt gick till icke-ligalaget Lowestoft Town så var det Ernie Adams som stod i målet för Colchester. En annan målvakt som klubben använde var Percy Armes.

Källor:

coludata.co.Ik

enfa.co.uk

Hugman Barry, ”Football League Players Records 1946-88”, London, 1988

Säsongsstatistik

För några dagar senare publicerade jag sju klubbars säsongsstatistik från den engelska ligan. Under bl a 1970-talet fick den engelska fotbollstidskriften Football Monthly publicera ett antal från om säsongsstatistik där frågor från läsarna publicerades med svar från tidskriftens experter. Bilden är från januarinumret 1977 som skribenten skickade efter i mitten av 1980-talet.

(Bilden är förstorningsbar)

 

Gainsboroughs publiksiffror

 Det var en präst som bildade Gainsborough Trinity 1873 och exakt 20 år senare kom klubben med i ligan. Gainsborough är en mindre ort med 22 841 invånare 2017 och ligger i Lincolnshire. Klubbens hemmaarena heter The Northolme som anlades på 1850-talet och var ursprungligen en cricketarena. Klubben spelade i ligan när det var bara två divisioner och det var bara i gamla division 2 som klubben spelade i, den främsta placeringen är 6:a säsongen 1904-05. På 34 matcher vann klubben 14 matcher och spelade oavgjort vid åtta tillfällen, samtidigt var publiksnittet på 4 500 på hemmaplan.

Klubben högsta publiksiffra var 5 480 under säsongen 1908-09 när klubben blev 9:a medan det minsta var på 1 750 under säsongen 1899-1900. Det är svårt att få fram publiksiffror från den där tiden, bl a hade klubben drygt 6 000 under den bästa publikssäsongen. Den första kända publiksnittet är från säsongen 1896-97 med 3 800 åskådare per hemmamatch. Det var dock under klubbens sista år i ligan som folk började att komma till Northolme. Under de två sista säsongerna kom det 4 300 under säsongen 1910-11 och 4 325 under den sista säsongen. Den sista säsongen blev klubben 20:e och jumbo i den näst högsta divisionen. Efter ligasejouren spelade klubben i Midlands League.

Källor:

http://www.englishfootballstats.co.uk/Club%20Profiles/gainsboroughtrinity.htm

http://european-football-statistics.co.uk/attnclub/nonleague/gait.htm

Wikipedia, engelskspråkiga 

Engelsk säsongsstatistik

Säsongsstatistik med antalet ligamatcher och gjorda mål som varje spelare gjorde under varje säsong. Här ett urval av typexemplar utan varken kronologisk eller tematisk ordning. När man gör sådana sammanställningar så dyker alltid nya namn och uppgifter upp, misstänker att man har upptäckt ett tangerat rekord i antalet använda målvakter under en säsong. I en sådana sammanställning känns bredden viktig och man kan med lätthet framställa statistik över Manchester United säsonger mellan 1930-39 eller de främsta målskyttarna i Arsenal under klubbens samtliga ligasäsonger sedan 1893. 

Norwich City, säsongen 1952-53, 4:a i division 3 (södra).

Antalet ligamatcher: 46

Alf Ackerman 29, Chris Adams 20, Ron Ashman 46, Billy Coxon 6, Tom Docherty 18, John Duffy 6, Len Dutton 17, Reg Foulkes 36, Johnny Gavin 44, Bert Holmes 20, Tommy Johnston 24, Denys Jones 2, Noel Kinsey 38, Bill Lewis 46, Roy McCrohan 16, Dennis Morgan 30, Ken Nethergood (mv) 46, Don Pickwick, David Proctor 10, Peter Rattray 23 och Johnny Summers 22.

Målskyttar: Ackerman 20, Gavin 20, Johnston 15, Summers 10, Ashman 9 (6 straffar), Kinsey 7, McCrohon 7, Rattray 5, Adams 3 och Coxon 2.

Portsmouth, säsongen 1935-36, 10:a, division 1(dåvarande):

Antalet ligamatcher 42

Jock Anderson 8, Billy Bagley 35, Ambrose Brown 1, Bryan Dalton 1, Jimmy Easson 21, John Gilfillan (mv) 42, Arthur Groves 16, Reg Grundy 1, Tommy Hird 1, Len McCarthy 7, Lew Morgan 15, Jimmy Nichol 33, Cliff Parker 26, Allen Pringle 2, Bill Rochford 27, Tommy Rowe 1, Sep Rutherford 14, Bob Salmond 41, Abe Smith 12, Billy Smith 41, Scot Symon 34, David Thackeray 3, Jack Weddle 39 och Fred Worrall 41.

Målskyttar: Weddle 16, Parker 9, Worrall 9, Groves 6, Bagley 3, Easson 3, Symon 3, Anderson 2, Rutherford 2 och Hird 1. 

Sheffield Wednesday 1965-66, 17:e, gamla division 1

Antalet ligamatcher 42

Siffran efter + antalet inhopp som avbytare

Ian Branfoot 1, Brian Davies 3, Colin Dobson 33, Sam Ellis 10, Peter Eustace 34, John Fantham 37, Alan Finney 3, David Ford 18+1, John Hickton 24+1, Brian Hill 21+1, Jim McCalliog 27, Dom Megson 39, Vic Mobley 30, Frank Noble 1, Graham Pugh 9,  John Quinn 31+4, Wilf Smith 35, Ron Springett (mv) 36, Brian Usher 18, Peter Wickstrand (mv) 6, Howard Wilkinson 8 och Gerry Young 38.

Målskyttar: Fantham 13, Hickton 11, Ford 10, Eustace 4, Dobson 4, McCalliog 4, Wilkingson 3, Megson 1, Mobley 1, Quinn 1, Usher 1, Davies 1 och Finney 1.

Aston Villa, 1968-69, 18:e, gamla division 2

Antalet ligamatcher: 42

Siffran efter + antalet inhopp som avbytare

Charlie Aitken 42, Willie Anderson 38, Peter Broadbent 23+3, Keith Bradley 4+1, Lew Chatterley 6+1, John Chambers 1+1, Alan Deakin 7, John Dunn (mv) 35, Dick Edwards 40, Mike Ferguson 30, Brian Godfrey 37, Brian Greenhalgh 9+3, John Griffiths 1, Barry Hole 28, Barry Lynch 1, Lionel Martin 15+5, Tommy Mitchinson 13, Bobby Park 4+5, David Rudge 17+1, Dave Simmons 9+1, Fred Turnball 28+1, Brian Tiler 18, John Woodward 11+2, Colin Withers (mv) 7 och Mick Whright 38+1.

Målskyttar: Anderson 6, Godfrey 5, Hole 5, Simmons 5, Woodward 3, Edwards 2, Ferguson 2, Martin 2, Chatterley 1 och Tiler 1 samt tre självmål.

West Ham United, 1956-57, 8:a, gamla division 2.

Antalet ligamatcher: 42

Malcolm Allison 39, Alan Blavkburn 6, John Bond 30, Ken Brown 5, Noel Cantwell 39, Fred Cooper 2, Billy Dare 30,  John Dick 36, Albert Foan 4, Ernie Gregory (mv) 29, Mike Grice 11, Bobby Johnstone 2, Bill Lansdowne 26, Eddie Lewis 24, Andy Malcolm 37, Malcolm Musgrove 39, Mick Newman 4, Harry Obeney 1,  Frank O’Farrell 7, Derek Parker 5, Malcolm Pyke  2, John Smith 29, Roy Smith 4, Roy Stroud 5, Ken Tucker 10, Doug Wragg 10, George Wright 10 och Bob Wyllie 13.

Målgörare: Dare 9, Lewis 9, Dick 8, Musgrove 8, Tucker 6, Allison 4, John Smith 4, Stroud 2, Blackburn 1, Bond 1, Cantwell 1, Grice 1, Lansdowne 1, O’Farrell 1 och Roy Smith 1.

Birmingham City 1932-33, 13:e, gamla division 1

Antalet ligamatcher: 42

Ned Barkas 28, Harold Booton 42, Joe Bradford 28, George Briggs 35, Charlie Calladine 22, Jimmy Cringan 5, Ernie Curtis 35, Tom Fillingham 13, Jack Firth 5, Bob Gregg 34, Tom Grosvenor 42, George Haywood 11, Harry Hibbs (mv) 40, Bill Horsman 6, Isaac Lea 5, Jackie Mittell (mv) 2, George Morrall 38, Jackie Randle 4, Tommy Robinson 3, Bernard Smith 9, Sam Smith 6, Lew Stoker 38, Jack Thorogood 9, och Frank White 1.

Målgörare: Bradford 14, Curtis 11 (3 straffar), Grosvenor 9, Gregg 7, Briggs 6, Haywood 5, Thorogood 2, Calladine 1 och Cringan 1

Crewe Alexandra 1958-59, 18:e, division 4

46 ligamatcher

Eric Barnes 34, Don Campbell 46, Steve Curty 9, Tom Cheadle 5, Clive Colbridge 29, Neville Coleman 9, Alan Daley 14, Brian Dobing (mv) 1, Dai Evans (mv) 36, Bill Finney 10, John Goodman (mv) 1, Dick Jones 6, Keith Jones (mv) 4, Stan Keery 32, Mike Lee 1, Bert Llewellyn 41, Jerry Lowery (mv) 4, Martin McDonnell 17, Norman McLeod 3, Tony McNamara 9, Jim Millar 43, Brian Monk 5, Eddie Moran 22, Dave Pearson 9, Tony Pounder 

14, Chris Riley 28, Gordon Robbins 4, John Sutherland 22, Pat Ward 31, Billy Warhurst 9, Barry Wheatley 7 och Gordon Wilmott 9.

Målgörare: Llewellyn 15, Riley 13, Keery 9, Colbridge 8, Moran 7, Coleman 4, Pounder 3, McNamara 2, Millar 2, Pearson 2, Campbell 1, Daley 1 och Ward 1

Källor:

allfootballers.com (tidigare version)

Goodyear Clive & Tony Matthews, ”Aston Villa—-A complete record, Derby, 1992

hammersstat (West Ham)

Matthews Tony, ”Birmingham City—-A complete record”, Derby, 1995

http://www.neilbrown.newcastlefans.com/

vintagefootballers.com

Wikipedia, engelskspråkiga 

Delat skyttetopp

 Säsongen 1923-24 slutade Crewe Alexandra på 20:e plats i division 3(Norra) och två spelare gjorde sex mål vardera. Det var två spelare som inte spelade så många matcher under denna säsong och det var Fred Birtles med 14 ligamatcher samt Syd Higgs som spelade i 18 matcher; det var 42 ligamatcher under denna säsong. Klubben gjorde 32 mål i ligan under säsongen och vann sju matcher samt förlorade 22 av matcherna. 

Källor:

allfootballers.com (försvunnen databas)

http://en.wikipedia.org/wiki/1923%E2%80%9324_in_English_football

Historiska fotbollsässonger, Bournemouth 1982-83

 Lagbilden på Bournemouth i Rothmans Football Yearbook.

När det skrivs så är Bournemouth inne på sin sjätte säsong i Premier League sedan debuten säsongen 2015-16. Annat var det säsongen 1982-83 när klubben spelade i gamla division 3 och hade inte spelat i den dåvarande andradivisionen ännu under denna säsong. Fram till denna säsong var det två tredjeplatser 1962 och 1972 (två främsta gick upp) samt 2:a i division 3 (Södra) 1948 då bara segraren gick upp.

Legenden och den kände suputen George Best spelade fem ligamatcher för Bournemouth i slutet på denna säsong. Det var klubbens manager Don Megson som värvade honom och han hade dessförinnan spelat i såväl Hongkong som USA. 

Säsongen 1982-83 inledde Bournemouth att besegra Walsall med 3-0 hemma på Dean Court inför 5 330 åskådare den 28 augusti. Två mål gjordes av Paul Funnell som tidigare hade spelat för Southampton och Brentford bl a samt ett av den framtida Chelsea-spelaren Nigel Spackman. Klubben förlorade sedan två matcher och spelade en mållöst match mot Sheffield United hemma. Den 18 september kom den första bortavinsten med 2-1 mot Wigan efter två mål av Funnell i den femte ligamatchen för säsongen. Klubben blandade och gav i princip hela säsongen. Den 2 november (mållöst hemma mot Bristol Rovers) hade klubben vunnit fem matcher och spelat oavgjort vid två tillfällen. 

Bournemouth blev 14:e i serien denna säsong, de gjorde 59 mål i ligan och de främsta målgörarna var Trevor Morgan 16, Tom Hefferman 10 (5 straffar), Trevor Lee 7 och Tony Funnell 6. Den största vinsten var 4-0 mot Preston hemma inför 4 407 åskådare den 12 mars och en vecka tidigare bortaslog de Gillingham med 5-2; Lee samt Kevin Dawtry gjort två mål vardera och ett  av den f d Coventryspelaren John Beck. Bournemouth åkte på riktiga plumpar denna säsong med 0-9 mot Lincoln City den 18 december 0-5 mot Orient tio dagar senare. I FA-cupen åkte de ut i den första omgången mot Southend från samma division medan i ligacupen ur den andra omgången mot Manchester United. 

George Best gjorde sin debut i den 37:e ligamatchen för säsongen mot Newport County inför 9 121 åskådare på Dean Court och Bournemouth föll med matchens enda mål. Det skulle bli fyra ligamatcher till för klubben som få kunde ana skulle spela toppfotboll cirka 30 år senare. George Best gick bort 2006, Megson fick iallafall uppleva på sidan klubbens storhetstid innan han gick bort i mars i år (86 år gammal), de andra framstående spelarna är mellan 58-70 år nu och ett par av spelarna är döda idag (Brian O’Donnell dog 2016, Jimmy Neighbour lånet från West Ham som dog 2009 medan Hefferman levde 2014?.

Källor:

http://www.neilbrown.newcastlefans.com/bournemouth/bournemouth.html

Rothmans Football Yearbook 1983-84

Wikipedia, engelskspråkiga 

Liverpools legendariska matcher, del 5

 ***10-0 mot Fulham (hemma), 23 september 1986

Denna match spelades i ligacupen och det är klubbens allra största seger någonsin mot ett brittisk lag förutom 11-0 mot Strömgodset i september 1974. Matchen spelades inför endast 13 498 åskådare hemma på Anfield Road. Ian Rush gav Liverpool ledningen efter åtta minuter, två minuter senare gjorde John Wark det andra målet och sedan dröjde det till den 28:e matchminuten innan Ronnie Whelan 3-0 på bortakeepern John Vaughan som inte hade en lätt uppgift. Steve McMahon utökade sedan till 4-0 innan halvtid. Målen i andra halvlek; 5-0 (63) Wark, 6-0 (66) och 7-0 (71) McMahon, 8-0 (76) Rush, 9-0 (79) McMahon och 10-0 (83) Steve Nicol.

***5-1 mot Sheffield Wednesday (borta), 7 maj 1988

Liverpool inledde säsongen med 29 ligamatcher med utan förlust och tangerade då rekordet som Leeds United hade under säsongen 1973-74. En liten kuriositet till, Sheffield Wednesdays 20-åriga målvakt Kevin Pressman hade släppt in åtta mål under ”The Owls” obesegrade svit på åtta matcher och han sade efter matchen att han hade aldrig så välorganiserad lag med korrekta passningar och tunga avslut (sammanfattat). Efter en halvtimme så kom det första målet på Pressman som Craig Johnston gjorde och några minuter senare utökade John Barnes. I matchens slutskede kom det ytterligare fyra mål och två av dessa gjordes av Peter Beardsley i 87:e och 88:e matchminuterna, i den 89:e gjorde David Hurst tröstmålet innan Johnston gjorde sitt andra mål inför 35 893 åskådare på Hillsborough.

***3-2 mot Everton (Wembley), 20 maj 1989

Denna FA-cupfinal kan man säga att den gick i fredens tecken eftersom det hade hänt i efterdyningen av Hillsborough-katastrofen som 96 supportrar till Liverpool omkom. John Aldridge gav Liverpool ledningen efter fyra  minuter efter en assist av Steve McMahon. I slutet av matchen kvitterade Stuart McCall och matchen gick till förlängning och han hade ersatt Paul Bracewell efter en drygt timme av finalen. I den 102:a matchminuten gjorde  fsamma man 2-1 till Everton och efter det vände Ian Rush 

till Liverpools favör inför 82 840 åskådare.

***9-0 mot Crystal Palace(hemma), 12 september 1989

Det är klubbens största seger i den högsta divisionen och det var Steve Nicol som inledde målskyttet efter sju minuter av matchen. I den 15:e matchminuten gjorde Steve McMahon 2-0 efter en passning av Nicol. I slutet på första halvlek gjorde Ian Rush 3-0. I andra halvlek gjorde Liverpool sex mål och det första kom i 56:e matchminuten genom Gary Gillespie. Nicol blev matchens enda tvåmålsskytt, övriga mål gjordes av Peter Beardsley, John Aldridge på straff och John Barnes. I slutet av matchen gjorde Glenn Hysén ett av sina fåtal mål för Liverpool. Matchen sågs av 35 779 åskådare på Anfield Road och bortalagets Geoff Thomas missade en straff.

***8-0 mot Swansea City (hemma), 9 januari 1990

Efter matchen på Vetch Field hade slutat mållöst så blev det omspel på Anfield Road inför 29 194 åskådare. Det var en match i FA-cupens tredje omgång och Swansea spelade då i den dåvarande division 3. Efter 21 minuter inledde John Barnes målskyttet och i slutet på den första halvleken blev det ytterligare två mål genom Ronnie Whelan samt ytterligare ett av Barnes. I den 53:e matchminuten gjorde Ian Rush det fjärde målet sedan Glenn Hysén hade svarat för assisten. Minuten efter gjorde Peter Beardsley 5-0 bakom bortakeepern Lee Bracey, i de 77:e och 83:e matchminuterna gjorde Rush ytterligare två mål. Det avslutande målet gjordes av Steve Nicol i den 86:e matchminuten och Liverpool gick till semifinal där Crystsl Palace vann med 4-3 på Villa Park.

Nordbo i Swansea Town under 1930-talet?

 Nej, med tanke på hans efternamn så var inte Tommy Olsen en nordbo och han spelade skollandskamper för Wales samt spelade hela karriären för Swansea Town. Hans position var innerforward och levde mellan 1913-69, han gjorde tio mål som mest under en säsong och det var under säsongerna 1935-36 samt 1938-39.

Det blir nog fortsatt forskning på denna spelare (24/3-2023)

Källor:
allfootballers.com(abonemang krävs)
Egen samling

(Tidigare publicerat)

Exeter City omkring första världskriget

 Enligt vissa källor så låg den engelska fotbollsklubben Exeter City bakom uppsvinget av fotbollen i Brasilien. Nu har den engelska klubben en bra databas med historiska belägg. Exeter City gjorde en resa till Sydamerika under sommaren 1914 och spelade elva matcher med målfacit 27-8 och de vann åtta av matcherna och förlorade två. De spelade både i Argentina och Brasilien och en utmärkt lista finns på denna länk.

https://www.rsssf.org/tablese/exeter-satrip14.html

Det är matchen mot English Of The Rio De Janeiro den 18 juli som ansåg ligga bakom fotbollsintresset i landet och matchen spelades på ”Laranjeiras” i Rio De Janeiro. 

Exeter vann med 3-0 genom mål av William Hunter, Harry Holt och Fred Goodwin. I målet för Exeter stod en ung Dick Pym som skulle vinna cuptriumfer för Bolton och var med under den första finalen på Wembley i förlusten mot West Ham. 

På den tiden spelade Exeter City i Southern League och under säsongen 1913-14 blev klubben 12:a, säsongen efter blev det en 11:e plats (båda säsongerna med 38 matcher). Klubben var en av de klubbar i Southern League som bildade division 3 som året efter blev division 3(Södra). Den första ligasäsongen slutade klubben på 19:e plats och igenom historien har klubben spelat i de två lägsta divisionerna i engelska ligan.

Källor:

https://grecianarchive.exeter.ac.uk/

rsssf,com

Soar Phil & Martin Tyler, ”Encyclopedia of British Football”, 1984

The Guardian

Enda romern i engelska ligan

 Bab Howell är troligen den enda romer eller zigneraren i den engelska ligan och föddes i en husvagn någonstans i närheten av Sheffield (en källa anger orten Wincobank) den 12 oktober 1869. Han spelade icke-ligafotboll för Ecclesfield och Rotherham Swifts innan han köptes av Sheffield United för 250 pund i juni 1890. Han var en kort spelare på drygt 165 cm och gjorde sin ligadebut mot Lincoln City i gamla division 2 i september 1892. Han gjorde debut som forward men växlades snart ner som försvarare.

En citering om honom från vintagefootball;

He rejoices at meeting the best of forward wings, and should the outside man indulge in dribbling he sticks to him like a leech. Many duels have I seen between him and Fred (Spiksley of The Wednesday), and generally Howell has come off best. 

På denna sida är det en vit text mot svart bård och Fred Spiksley var en de bästa spelaren under 1800-talets sista årtionde och ändå lyckades han med att vinna närkamper. Han var också känd som att inte kunna hållen bollen och han blev också av med den vid ett antal tillfällen. 

Han spelade en landskamp för England mot Irland den 9 mars 1895 på County Cricket Ground i Derby inför 10 000 åskådare och England vann med 9-0, Howell gjorde det femte målet och med i laget fanns legendariska spelare som målvakten John Sutcliffe från Bolton, Jimmy Crabtree (Burnley), Bob Holmes (Preston), Tommy Crawshaw (Sheffield Wednesday), Billy Bassett (West Bromwich), Steve Bloomer (Derby County), John Goodall (Derby County) och Frank Becton (Preston). 

För Sheffield United blev det 11 mål på 240 matcher och han var med när klubben tog sin ligatitel säsongen 1897-98 trots att han såldes till Liverpool i slutet på denna säsong. Hans första match för Liverpool var den 16 april 1898 och Liverpool vann med mot 1890-talets stora giganter med fem ligatitlar. De vann matchen med 4-0 och nästa säsong blev det 30 ligamatcher när de blev tvåa efter Aston Villa. Howell var med i ytterligare en klassiker mot denna klubb och denna gång föll de med 0-5, samtliga i första halvlek. 

I semifinalen mot hans gamla klubb Sheffield United deltog han i samtliga matcherna och dessa spelades under mars 1899. Den första matchen som spelades på Nottingham hemmaplan slutade 2-2, första omspelet slutade 4-4 på Boltons hemmaarena och i tredje matchen ledde Liverpool med 1-0 när matchen avbröts på Fallowfield i Manchester. Detta omspel spelades om på Derby Countys hemmaarena och då Liverpool med matchens enda mål. 

Säsongen 1899-1900 inledde Liverpool med åtta raka förluster med målfacit 5-17 (den första förlorades med 2-4 mot Stoke på bortaplan och de övriga släpptes de in två mål). Howell var med i de första 23 ligamatcherna och spelade sedan ytterligare tre matcher. Klubben blev 10:a och på 34 ligamatcher vann de 14, spelade oavgjort fem gånger och samlade ihop 33 poäng.

När Liverpool tog sin första ligatitel säsongen 1900-01 spelade han endast två ligamatcher och den första spelades den 29 december mot Blackburn Rovers på bortaplan och spelade igen på nyårsdagen i hemmamötet med Stoke. Det var den mera etablerade Charlie Wilson som han ersatte och när denna var frånvarande i slutet på säsongen så togs hans plats över av walesaren Maurice Parry som gjorde sin debut för klubben denna säsong. Howell gick efter denna säsong över till Preston i den gamla division 2 och slutade två år senare p g a ett benbrott. Det blev 59 ligamatcher för Liverpool och ytterligare en landskamp mot Skottland 1899, han gick ur tiden i juli 1937. Han var då i dåligt skick och var dessutom blind under hans sista månaderna i livet. Vissa källor anger att han var den förste romer i det engelska samt även den enda. Andra källor säger att han är den enda romern som har spelat i den engelska ligan över huvudtaget.

Källor:

lfchistory.net

Pead Brian, ”Liverpool—-A complete record”, Derby, 1990

Playupliverpool (historisk blogg om klubben, sevärd)

vintagefootballers

Jack Slater, såväl fotboll som politik

 Jack Slater spelade för Bolton Wanderers under sin karriär som försvarare innan första världskriget. Han blev den förste före detta fotbollsspelare som blev millionär och han deltog även i parlamentet. Slater dog den 15 februari 1935 i en ålder av 46 år.

Källa: AFS; "Today in football".

(Tidigare publicerat)

Blackburnspelare för England

 De spelare i Blackburn Rovers som har spelat för England är bl a Ronnie Clayton med 35 landskamper mellan 1955-60, Bob Crompton 41 mellan 1902-19, Bryan Douglas med 36 mellan 1957-63 och Keith Newton 20 mellan 1966-69 samt Mike England med 20 landskamper för Wales mellan 1962-66. Fast klubben har fler landslagsmän än dessa uppräknade spelare och Crompton har rekordet med flest landskamper som spelare för Blackburn Rovers.

Källor:

Jackman Mike, ”Blackburn Rovers—-A complete record”, Derby, 1990

vintagefootballers.com

Bortalaget gjorde mål först och sedan….

 Den 20 november 2004 tog Leeds emot Queens Park Rangers inför 29 739 åskådare på Elland Road. Efter endast två minuter gav Gareth Ainsworth bortalaget ledningen med ett praktskott bakom hemmakeepern Neil Sullivan. Sju minuter senare sprack även nollan för QPR-målvakten Chris Day. I den 13:e matchminuten gjorde Brian Deane sitt första mål i matchen och gav då Leeds ledningen. Jermaine Wright ökade sedan på ledningen som sedan följde tre raka mål av Deane. Målen inföll i följande minuter; 42, 44 och 71. Deane var då 36 år gammal och spelade bl a för Sheffield United vid tre olika tillfällen, Leicester City, West Ham och en tur med Lissabon-klubben Benfica.

Matchrapport:

https://m.youtube.com/watch?v=suU2OGwtH5g

Källa: https://www.worldfootball.net/player_summary/brian-deane/

Liverpools legendariska matcher del 4

 ***7-0 mot Tottenham, 2 september 1978

Det var under en säsong som Liverpool-keepern Ray Clemence släppte in 16 mål under säsongen 1978-79 och han stod i samtliga ligamatcher. Tottenham hade gjort en kort sejour i den andra divisionen och där slagit ett svagt Bristol Rovers med 9-0. I Spurs deltog Ricardo Villa och Osvaldo Ardilles som hade varit med i Argentinas VM-guld tidigare under detta år. Kenny Dalglish gjorde matchens första mål efter åtta minuter och i den 20:e matchminuten gjorde samma man 2-0. Ray Kennedy gjorde 3-0 i den 28:e matchminuten på bortakeepern Barry Daines. I andra halvleken gjorde David Johnson mål i de följande matchminuterna; 48 och 58, det sistnämnda efter en passning av Dalglish. Phil Neal sköt in en straff i den 64:e matchminuten och det avslutade målet av Terry McDermott. Det kom 50 705 åskådare till Anfield Road och Liverpool mot The Kop i första halvlek.

***1-0 mot Real Madrid, 27 maj 1981

I ligan hade Liverpool slutat 5:a som är deras sämsta säsong på tio år. Men skulle vinna sin tredje final i Europacupen och det var drygt 30 000 Liverpool-fans på Parc Des Princes i Paris. Det var en jämn match och matchens enda mål gjordes av Alan Kennedy. Bucklan kunde sedan lyftas av Phil Thompson som dessutom vann sju ligatitlar med klubben. 

Publik: 48 360

***5-0 mot Everton, 6 november 1982

Inför 51 741 åskådare på Goodison Park så vann Liverpool denna match i derbyt mot Everton och Ian Rush gjorde fyra mål på hemmakeepern Neville Southall, landslagsman för Wales. Målen inföll i följande matchminuter; 11, 51, 71 och 85. Alan Hansen stod för den avgörande passningen i samband med de två första målen. Mark Lawrenson gjorde matchens tredje mål efter 55 minuter. Två minuter senare blev hemmalagets Kevin Keeley utvisat i ett läge där matchen var avgjort.

***3-2 mot Watford, 12 januari 1986

I denna bortamatch var inom en svit på sex raka vinster och det kom 16 967 åskådare på Vicarage Road. Det var Kenny Jackett som gav hemmalaget ledningen efter 19 minuter och strax före halvtid kvitterade Paul Walsh med förflutet i Luton Town. Matchen tände till under den sista kvarten när Ian Rush gav Liverpool ledningen i den 75:e matchminuten. Walsh gjorde sitt andra mål i den 85:e matchminuten och minuten senare gjorde Watford sitt andra mål genom holländaren Jan Lohman. I hemmalaget spelade John Barnes som senare skulle spela för Liverpool.

***3-1 mot Everton, 10 maj 1986

Kenny Dalglish blev den första spelande managern att vinna Fa-cupen och den femte klubben att vinna ”The Double (liga och cuptitel samma säsong). The Reds ställde upp med följande laguppställning; Bruce Grobbelaar-Mark Lawrenson, Phil Beglin, Steve Nicol, Ronnie Whelan, Alan Hansen, Kenny Dalglish, Craig Johnston, Ian Rush, Jan Mölby och Kevin McDonald och oanvänt avbytare som var Steve McMahon. Gary Lineker Som vann skytteligan i gamla division 1 med 30 mål inledde målskyttet efter 27 minuter. I andra halvlek kom Liverpool igång och i den 57:e matchminuten så passade dansken Jan Mölby fram till Ian Rush som kvitterade. Samma man låg även bakom ledningsmålet som Craig Johnston låg bakom sex minuter senare. Rush gjorde 3-1 i slutet av matchen och Liverpool kunde fira den första The Double sedan Arsenal säsongen 1970-71.

Charlie Atkinson

 Denna ytterhalv föddes i Hull i december och inledde sin karriär i den lokala ligaklubben Hull City. Han spelade sin första match 1953 och det skulle bli två mål på 37 matcher innan han gick över till Bradford Park Avenue som lämnade ligan 1970 efter hade slutat sist i dåvarande division 4 fyra säsonger på raken. Detta gjorde tre år senare och det skulle bli 50 mål på 339 matcher innan han gick över till den andra klubben i staden som är City 1964. Där skulle det bli ett mål på sexton matcher innan lade skorna på hyllan året efter.

Källor:

http://www.neilbrown.newcastlefans.com/player/charlieatkinson.html

https://www.oncloudseven.com/435-charlie-atkinson/

Liverpools legendariska matcher del 3

 ***2-1 mot Leeds United, 1 maj 1965

Liverpool tog sin första triumf i FA-cupen genom att besegra Leeds inför 100 000 åskådare och managern Bill Shankly ställde upp med följande startelva. I mål Tommy Lawrence, sedan Chris Lawler, Gerry Byrne, Geoff Strong, Ron Yeats, Willie Stevenson, Ian Callaghan, Roger Hunt, Ian St John, Tommy Smith och Peter Thompson. Matchen slutade mållöst och efter tre minuter av förlängningen gjorde Roger Hunt det första målet på Leeds-keepern Gary Sprakes. Det var Byrne som låg bakom målet med en assist till Hunt och i matchminut 102 kvitterade Billy Bremner. I den 111:e matchminuten så gjorde Ian St John det avgörande målet.

**3-1 mot Inter-Milan, 4 maj 1965

Redan efter fyra minuter gav Roger Hunt ledningen åt hemmalaget efter en assist av Ian Callaghan, efter en drygt en halvtimme var det ombytta roller. Däremellan hann Allessandro Mazzola emellan genom att göra kvitteringen. Efter 75 minuter fastställde Ian St John slutresultatet och många av de 54 082 åskådarna på Anfield Road började att sjunga ”Go back to Italy” till melodin Santa Lucia. Matchen gällde semifinalen i Europacupen sedan Liverpool hade vunnit sin sjätte ligatitel 1964.

***3-0 mot Newcastle United, 4 maj 1974

Inför 100 000 på Wembley spelade Liverpool sin 5:e FA-cupfinal, 1914 förlust med 0-1 mot Burnley, 1950 förlust med 0-2 mot Arsenal, 1965 seger med 2-1 mot Leeds och 1971 förlust med 1-2 mot Arsenal. Det var manager Shankly sista merit med Liverpool och skulle leva i sju år till. Han ersattes av den förra Liverpool-spelaren Bob Paisley som skulle vara manager i nio år. Matchen då, den första halvlek blev mållöst och Liverpool Alec Lindsay fick sitt mål bortdömt p g a offside efter 51 minuter. I den 58:e matchminuten gjorde Kevin Keegan det första målet. När en kvart återstod så gjorde Steve Heighway det andra målet och två minuter före full tid gjorde Keegan det tredje målet efter ett anfall med tolv passningar från målvakten Ray Clemence. I Newcastle fanns Terry McDermott och Alan Kennedy som senare skulle spela för Liverpool.

***3-1 mot Borussia Mönchengladbach, 25 maj 1977

Klubbens meriter började nu alltmer att även omfatta ute i Europa och denna match spelades i Rom. Matchen spelades inför drygt 56 000 åskådare och det var Terry McDermott som gjorde matchens första mål efter 27 minuter efter en passning av Steve Heighway. Dansken Allan Simonsen som spelade några matcher för Charlton i den gamla division 2 under 1980-talet kvitterade för tyskarna i den 51:a matchminuten. Tommy Smith gjorde 2-1 i den 64:e matchminuten och Phil Neal fastställde slutresultatet på straff sedan Kevin Keegan hade brutit sig igenom och blivit fällt.

***3-2 mot Leicester City, 6 april 1978

Sammy Lee fick göra sin debut för Liverpool när han ersatte den skadade David Johnston redan efter sex minuter. Men det var gästerna som tog ledningen efter 

36 minuter när Billy Hughes sköt in en straff bakom hemmakeepern Ray Clemence. Liverpool kvitterade sex minuter senare genom Tommy Smith och i början på andra halvleken gav Winston White ledningen på nytt för The Foxes. I den 56:e matchminuten gjorde Sammy Lee sitt första mål i sin debut. Tommy Smith gjorde sitt andra mål i matchen i den 76:e matchminuten inför 42 979 på Anfield Road.

Liverpools legendariska matcher del 2

 ***1-0 mot Stoke City(hemma), 5 maj 1923

Den 2 april föll Liverpool med 1-4 mot Sheffield United på bortaplan och därefter fem oavgjorda ligamatcher i följd. Trots detta kunde klubben ta sin fjärde ligatitel och vann med 60 poäng (42 ligamatcher) före Sunderland 54 poäng, Huddersfield 53, Newcastle United 48, Everton 47 och Aston Villa 46. Åter till själva matchen, i Stokes mål stod Ken Campbell som stod i 142 matcher för Liverpool och Dick Forshaw i hemmalaget var den enda i ”The Reds” som spelade i samtliga 84 ligamatcherna under de två säsongerna som klubben vann ligan. Liverpool målvakt Elisha Scott skadades sig när han räddade en bakåtpassning från Jock McNab och blev ersatt av Bill Lacey. Liverpool vann med matchens enda mål som gjordes av Harry Chambers i den 52:a matchminuten inför drygt 30 000 åskådare.

*** 8-2 mot Portsmouth(hemma), 1 oktober 1927

Liverpool raketstartade med två mål av skotten Willie Devlin i början på matchen som senare utökades så smånginom till 6-0 i halvtid. George Pither gjorde 3-0 i den 22:a matchminuten, Gordon Hodgson 4-0 31:a, Hodgson 5-0 sex minuter senare och 6-0 genom Devlin igen strax före halvtid. Portsmouth gjorde sina två mål genom Alex Mackie i den 55:e och Fred Cook två minuter senare. I den 67:e matchminuten gjorde Hodgson sitt tredje mål och sedan Devlin som avslutade målskyttet senare i matchen inför 25 525 åskådare.

***2-1 mot Wolverhampton (borta), 31 maj 1947

Liverpool vann sin femte ligatitel just före Wolverhampton och är också en av de minnesvärda matcher som har spelats i den engelska ligan. Liverpools manager George Kay ställde upp med Cyril Sidloe i mål, Jim Harley,  Ray Lambert, Bill Jones, Laurie Hughes, Eddie Spicer, Billy Liddell, Jack Balmer, Albert Stubbins, Billy Watkinson och Bob Priday (inga avbytare på den tiden). Wolves ställde upp med detta lag; Bart Williams- Gus McLean, Billy Crook, Jim Alderton, Stan Cullis, Billy Wright, Johnny Hancocks, Jimmy Dunn, Jesse Pye, Billy Forbes och Jimmy Mullen. Liverpool tog ledningen i den 21:a matchminuten genom lagkaptenen Balmer och drygt en kvart utökade Stubbins till 2-0. I andra halvlek reducerade Dunn i den 65:e matchminuten inför 50 765 åskådare på Molyniex Stadium.

***6-1 mot Aston Villa (hemma), 10 oktober 1953

Efter en jämn första halvlek som slutade 1-1 så gjorde hemmalaget fem mål under den andra halvlek. Dave Walsh gav bortalaget ledningen redan i den 5:e matchminuten medan Billy Liddell kvitterade i den 14:e matchminuten. I den andra halvleken blev det hett om öronen för bortakeepern Keith Jones med bl a försvararna Harry Parkes och Peter Aldis samt för den nordirländske landslagsmannen Danny Blanchflower som dessutom gjorde ett självmål på slutet av matchen. Sammy Smythe gjorde sina två mål i den 69:e och 84:e, Bob Paisley och Jimmy Payne gjorde ett mål vardera inför 37 795 åskådare. Liverpool blev denna säsong sist i den gamla division 1 och det skulle dröja åtta år innan klubben skulle vinna division 2 säsongen 1961-62.

***7-0 mot Fulham, 26 november 1955

En match som spelades i den gamla divisionen inför 43 995 åskådare på Anfield Road. John Evans gjorde det första målet redan i det första minuten efter en passning från Alan A’Court. Samma spelare låg sedan bakom ytterligare två mål som gjordes av Alan Arnell och Billy Liddell. Liddell inledde målskyttet i den andra halvleken som sedan ökade på genom Geoff Twentyman och A’Court innan Jimmy Payne fastställde slutresultatet.

Liverpools legendariska matcher (Del 1)

 Liverpool bildades 1892 efter en konflikt mellan Everton och ägaren till Anfield Road som hette John Houlding, han bildade en ny klubb sedan Everton hade flyttat till Goodison Park.

Året efter startade Liverpool i den gamla division 2 och vann ligan för första gången 1901, året efter avled Houlding. Sedan har det blivit bl a 18 ligatitlar för Liverpool.

***Middlesbrough Ironopolis (borta), 2-0

Liverpool vann sin första ligamatch den 2 september 1893 genom att vinna med 2-0 borta mot Middlesbrough Ironopolis som dock inte är samma klubb som dagens Liverpool. Den första målskytten var skotten Malcolm McVean (enligt vissa källor gjorde han inte det första målet). Liverpool kallades då för ”Team of the Macs” med tanke på alla skottar i lager. I lagupoställningen mot Ironopolis så hette sju av elva med Mc och den andra målskytten var Joe McQue. Liverpool vann den gamla division 2 under klubbens första säsong.

***Newton Heath, 2-0 (på er Park, kvalets)), 2-0

Matchen spelades på Blackburn Rovers hemmaarena och det var kvalet till gamla division 1 och motståndarlaget skulle byta namn till Manchester United 1902. Patrick Gordon inledde målskyttet efter tjugo minuter och Harry Bradshaw fastställde slutresultatet tio minuter senare medan klubbens främsta målskytt Jimmy Stott spelade inte (14 mål i ligan).

***Rotherham Town (hemma), 10-1

Liverpool blev sist i division 1 säsongen 1894-95 och åkte ur efter kvalspel. Malcolm McVean gjorde tre mål på tio minuter under den första halvleken (annars fungerande inte tidtagningen perfekt innan första världskriget). George Allan (avled 24 år gammal 1899) gjorde fyra mål, den f d Prestonspelaren Jimmy Ross medan en annan Prestonbekanting Frank Becton gjorde ett mål. Tröstmålet av bortalaget gjordes av A Cutts och publiksiffran var drygt 2000 på Anfield Road. Klubben gjorde 106 mål på 30 ligamatcher och det är ett klubbrekord. Liverpool vann bl a med 7-0 såväl mot Burton Swifts som Crewe på bortaplan.

***Manchester United (hemma), 7-4

En match som spelades inför drygt 10 000 på Anfield i den gamla division 1. Hemmalaget raketstartade genom mål av Joe Hewitt i den 4:e matchminuten, Bill McPherson 9:e matchminuten, Bobby Robinson 19:e och McPherson igen strax innan halvtid. United som ledde ligan då såg knäcka ut och de ryckte upp sig genom två snabba mål av George Wall. McPherson gjorde i samma veva sitt tredje mål, Robinson gjorde sitt andra mål i den 74:e matchminuten, United gjorde ytterligare två mål genom Jimmy Turnball och Jimmy Bannister innan Hewitt avslutade målskyttet.

***Burnley (Crystal Palace), 0-1

Den 25 april 1914 spelade klubben sin första FA-cupfinal inför 72 778 åskådare på Crystal Palace i London. Matchen bevittnades av George V som var den första monarken som bevittnade en FA-cupfinal. Liverpool hade slutat på 16:e plats i gamla division och gjorde 73 mål i ligan medan Burnley slutade 12:a. Liverpool dominerade matchen och hade flera chanser, Bert Freeman gjorde finalens enda mål efter 57 minuter.

Källor:

Redovisas senare

Walsalls lag 1932-33

 Säsongen 1932-33 slog Walsall ut giganten Arsenal med fem liga- och två FA-cuptitlar under 1930-talet, med 2-0 i den tredje omgången. I ligan blev Walsall 5:a i division 3 (Norra) medan Arsenal tog sin andra ligatitel. 

I mål hade Walsall målvakten Joey Cunningham stod i samtliga ligamatcher (42 stycken), i försvaret Jack Bennett med 32 ligamatcher, Sid Bird 42 (2 mål varav ett på straff), Sammy Langford 24 med ett straffmål, George Leslie med 34 ligamatcher som centerhalv, Jack Reed med 24 matcher i försvaret, framåt hade de den viktiga Billy Coward med åtta mål på 35 ligamatcher, Bill Sheppard fem mål på 18 ligamatcher och Bert Turner med sju mål på 18 matcher. Den betydelsefulla yttern Freddie Lee som gjorde tolv mål på 39 ligamatcher. Längst fram hade de Gilbert Alsop som vann den interna skytteligan med 28 mål på 41 ligamatcher.

I cupmatcher gjorde Alsop och Sheppard målen, Walsalls lag hittas på denna hemsida. (http://walsallweb.weebly.com/the-early-years.html).

Källor:

allfootballers.vom

Wikipedia, engelskspråkiga 

vintagefootballers

Mötena med Huddersfield 1954

 Wolverhampton tog emot Huddersfield Town den 19 april 1954 hemma på Molyneux och vann med 4-0 inför 42 862 åskådare. Målskyttarna var Jimmy Mullen, Johnny Hancocks, Peter Broadbent och Dennis Wilshaw. Hancocks missade en straff men fick utdelning drygt tio minuter med en frispark. Dagen efter kom det drygt 10 000 i Huddersfield och hemmalaget tog ledningen genom Johnny Glazzard, ”Wolves” kvitterade genom Wilshaw medan Bob McGarry fastställde slutresultatet för hemmalaget. Wolves var då också på väg till klubbens första ligatitel och två till skulle komma under detta decennium.

Källa: Tony Matthews, ”Wolves—-A complete record”, Derby, 1994