Historiska notiser 4

Publikrekordet i Fålhagen

I en av Uppsalas stadsdelar som är Fålhagen anordnades en ishockeymatch mellan svenska landslaget Tre Kronor och ett kombinerat Upplandslag den 16 februari 1958, Landslaget vann med 13-1 inför en publik på 4 155 åskådare som var en isrink i Fålhagen.

Källa: Uppsala Nya Tidning 17 februari 1958

Dalbybokens ursprung

Dalbybokens ursprung är omtvistad och troligen från 1000-talet, då från Skåne eftersom det finns en Dalby socken i Uppland också.

Källa: "Medeltidens ABC", 2002

Fyra unga kvinnor

Fyra unga kvinnor lämnade sina hem i Nysätra socken(Uppland) 1870 för att flytta till Uppsala domkyrkoförsamling och det var drygt hälften av alla utflyttare under detta år.

Källa: Utflyttningslängden, Nysätra, 1870(Uppsalas landsarkiv)

Stal från en kamrat (tidigare publicerat)


Från tidningen Upsala den 3 juli 1916 stod det att en arbetare på Uppsala-Enköpings järnväg hade från en kamrat stulit 130 kronor. När han var inne i Uppsala under lördagen den 1 juli så greps och häktades han av sannolika misstänkta skäl till denna stöld.
 
Mejerihatare eller mejerihatarna (tidigare publicerat)


En händelse som utspelade vid slutet av september 1881 i Stora Hyllinge i Skåne, var att någon eller några gjorde ett inbrott i mejeriet på orten och dessutom förstörde all mjölk o grädde.

Källa: Dagens nyheter 2 oktober 1881

Bouppteckningen efter giftmördaren Lindbäck

Anders Lindbäck som hade giftmördat fem personer i Silbodal socken(Värmland) under den första hälften av 1860-talet efterlämnade inga större belopp efter sig, behållningen var 82 riksdaler.

Källa: Dagens Nyheter 8 maj 1866

"Snabbskjutande vapen" i Sverige (tidigare publicerat)


Hur mer 1800-talet fortgick, desto mer ansåg man att Sverige hade ett ålderdomligt försvar med indelningsverket och ett örlogsflotta gjort mestadels av trä. Samma sak var det mer eller mindre med de vapen som försvaret använde under 1800-talet. När det gäller vapen var de "snabbgående" vapen som inte behövdes ladda om efter varje skott. Den 22 april 1878 skrev Göteborgsposten om den svenska kulsprutan. Artikeln riktade mot den "Gatling-gun" som hade börjat att produceras i England några år tidigare. Tidningen skrev bl a; Det är i följd härav temligen naturligt, att vederbörande under sådana förhållanden ej med bilda ögon skulle se en konkurrent till detta vapen uppträda och detta ännu mindre, om denna skulle visa sig vara i alla afseende öfverlägsen.
Stockholms Dagblad hade två artiklar om försvaret och repetergeväret den 3 februari 1890. Om repetergeväret inleddes då med att detta gevär hade med framgång använts under det amerikanska inbördeskriget 1861-65. Som följetong skrev tidningen bl a följande; Icke lång tid derefter inköpte Schweiz ett stort antal gevär med samma system och 1867, då Sverige sysselsatte sig med att utforma det lämpligaste "nya" geväret, var frågan också flitigt äfven i Sverige.
Tidningen fortsatte; Repetergeväret har vunnit inslag i flera af Europas stater, särskildt uti Tyskland, Österrike, England, Italien, Portugal och Holland, som Bowen skrev om denna utveckling; It was used not only in the West but by the Turks as well. In 1884, the Germans introduced a magazine rifle for the army, to be followed by the French and Austrians in 1866 and then by the British only another two years later. Och om det svenska vapenarsenalen var det följande;
Sverige föredrog emellertid 1867 det gevär, som vi bibehållit intill våra dagar(1890 min anm), nämligen det af amerikanen Remington uppfunna och efter honom uppkallade Remingtongeväret. Beslutet härom berodde hufvudsakligen på Remingtongevärets förträffliga låsmekanism, för medelst hvilken fann ansågs kunna åstadkomma i det närmaste lika snabb som med repetergeväret.
Det var detta armégevär som man beslutade med att förminska kallibern eftersom man ansåg den vara för stort, någonting som troligen inte blev av och den 7 april 1884 beställdes runt 2 000 revolverpatroner från en firma i Schweiz(i den sedermera m/87-revolvern). Sveriges styrande militärer och de riksdagsmän som var för förändring i det svenska arméväsendet, önskade sig en mindre kaliber för att skjuta på längre avstånd. under 1880-talet och början på 1890-talet gjorde man en stor undersökning ver det svenska försvaret och vilka vapen som var bäst anpassade för det svenska försvaret. Kommisionen som utförde denna undersökning leddes av överstelöjtnant John Bratt.
Citat från Svenska Dagbladet;
Förutom hafva pågått under dagarne 27-30 januari och omfattat 21 000 skott, deraf 10 000 laddade med spyrit och 2 000 med s k Wetterenkrut-ett berömt röksvagt krut från Belgien. Skjutvapen som användes var från tiden mellan 1867-89 och en del personer var involverade i denna undersökning.
Sverige var då också på väg att få tillgång till snabbgående vapen som inte behövdes laddas om efter varje skott. Det var under tidsperioden under det sista kvartalet av 1800-talet som utveckligen gick lavinartat framåt.
Källor:

Bowen David, "Encyclopedia of war machines", London, 1984
Göteborgsposten 22 april 1878
Hedenberg Susanna m fl, "Sveriges historia", 2003
Stockholms Dagblad 3 februari 1890
Svenska Dagbladet 27 februari 1892
Thell Arne, "Revolver m/1887, Vapentidningen, 3/1996