lördag 5 augusti 2023

Hagunda avrättningsplats

 Längs med riksväg 55 mot Enköping från Uppsala ligger en skogsdunge invid vägen och där var förut en avrättningsplats för Hagunda härad. Avrättningsplatsen ligger i Ramsta socken precis innan gränsen mot Uppsala-Näs socken och vid skogsdungen finns en liten åkersväg med en sliten vägbom. Platsen har blivit kartbelagt vid två tillfällen; 1694 och 1763.

Av någon anledning finns det även rester efter djur på platsen och det är lägligt att besöka fornlämningen under våren innan vegetationen har slagit ut. Strax nordväst om denna plats ligger Stegelkärret som är en liten sjö som är uppkallat efter ordet "stegling", att man blir steglas till döds. Tipset är att man slår upp Wikipediaartikeln om just stegling.
Avrättningsplatsen har koordinaterna: 6633523 / 1593492 
 
Källor:

Czerhalmi Niklas, "Fårad mark", Lund, 1999
Fornminnesregistret, Raä-nr Ramsta 153

Svenska hamnar kring förra sekelskiftet

 Nordisk familjebok är en oumbärlig källa till samhället kring förra sekelskiftet och jag har tittat på några hamnar i Sverige.


Från Nordisk familjebok(1912), Malmö

Stadens handelsflotta räknade vid 1909 års slut 4 segelfartyg om 1,688 ton och 28 ångfartyg om 19,659 ton. 1911 ankommo 5,674 ångare om 2,286,296 reg.-ton, 876 segelfartyg om 48,312 ton samt 366 pråmar om 23,589 ton samt 1,313 ångfärjor om 874,043 ton med 17,820 järnvägsvagnar. 

Det var ganska så livligt med andra ord och Malmö var också landets tredje största stad även då.

Nordisk familjebok(1899) om Kalmar

Hamnen besöktes 1895 af 4,758 ankomna och afgångna fartyg, om’ 758,302 tons, deraf 1,626 (om 196,140 tons) i utrikes sjöfart; Hamnafgifterna utgjorde 66,950 kr., tulluppbörden 731,000 kr. Stadens egen handelsflotta räknade 45 fartyg, om 8,448 tons (deraf 4 ångfaityg, om 356 tons och 140 hästkrafter). De handlandes antal var 352, med 189 betjente och en bevillning för rörelsen af 6,130 kr. S. å. funnos 28 fabriker, med 540 arbetare och ett tillverkningsvärde af 933,000 kr. (oberäknadt ångqvarnsindustrien).

Nordisk familjebok(1909) om Göteborg

År 1907 omfattade G:s sjöfart 19,109 fartyg med ett registertontal af 4,3 mill., däraf i inrikes sjö fart 11,799 fartyg och 967,792 ton. Däri ingår icke den stora trafiken å Göta älf och Trollhätte kanal, som uppgår till minst l,5 mill. reg.-ton. G:s handelsflotta, den största i landet, uppgafs vid 1907 års slut omfatta 309 fartyg om 195,989 reg.-ton, däraf 258 ångfartyg om 176,959 reg.-ton och 28,001 hkr.

Nordisk familjebok(1924) om Gävle

1921 ankommo och afgingo i in- och utrikes fart 2,139 fartyg om 695,382 ton; hamnafgifter och grundpenningar uppgingo till 419,631 kr.

Nordisk familjebok(1914) om Norrtälje

Hamnen, som är tillräcklig för 3,5 m. djupgående fartyg, besöktes 1911 af 1,326 in- och utgående fartyg om tills. 76,701 ton, de flesta reguljärt trafikerande ångbåtar. På platsen hemmahörande fartyg voro 16 segelfartyg om 4,064 ton och 4 ångfartyg om 334 ton. Hufvudexport är trävaror, förnämligast ved. 

Det varierade ganska mycket i beroende på vilka faktorer som spelade in, det var ett viktigt inslag förr att tidningarna uppdaterade hur många fartyg som anlöpte en hamn och det händer inte så mycket nu för tiden. Iallafall inte som jag har sett det. Det har iallafall kommit relativt många fartyg och ungefär lika många hade lämnat dessa hamnar. Det har varit olika typer av varor som hade blivit transporterade och uppgifter om olika laster har det varit. Norrtälje hade 1911 en totalvikt på laster på 76,7 ton som 1 326 fartyg stod för. Norrtälje ägde eller fartyg som hörde hemma i staden; 16 segelfartyg och fyra ångfartyg.

(Tidigare publicerat)

Red Bon och hans söner

 Red Bon var antagligen en härdat travare som kom över till Sverige med möjligen förfalskade registreringsuppgifter. Han var enligt dåtidens mått en av de största stjärnorna i amerikansk travsport. Hans hingstlinje är från Hambletonian-sonen Electioneer mera okända spridda linjer, iallafall den som utgår ifrån Bingen som har den föregående som sin farfar. I synnerhet hans 14 söner hade lyckade meriter på Walter Lundbergs memorial på Solvalla, ett lopp som har blivit kört sedan 1931 och där han har två vinnare i Red Spring 1935 samt Red Fox som vann loppet under sin elvaårssäsong tre år senare. Utöver detta så har hans söner blivit bra placerat i detta lopp. Red Spring blev tvåa året innan han vann detta lopp och den som kanske var mest meriterat av hans söner var Red King som föddes 1929 trots att han inte vann någon storlopp. Hans främsta meriter är en andraplats i Svensk Travkriterium och trea i Derbyt som fyraåring.

Åbro bryggeri

 Från Nationella databasen(NAD)


Åbro Bryggeri KB Åbro Bryggeri grundades 1856. Under de första årtiondena bytte bryggeriet ägare ett flertal gånger. 1889 köptes det av AB Oskarshamns Bryggerier. Som chef och bryggmästare anställdes Herman Johansson, som i sin tur inköpte bryggeriet 1906 och 1922 överlät det till sin son Axel Dunge. År 1947 omändrades firman till kommanditbolag. Vid Axel Dunges bortgång 1953 blev hans äldste son Per Dunge chef. Åbro Bryggeri visade sig vara ett mycket livskraftigt företag. Sålunda ökade omsättningen från 1 580 000 pilsner och 75 000 läskedrycker år 1917 till 4 155 000 pilsner och 3 373 000 läskedrycker år 1955. Dessutom tillverkades 1955 stora mängder enbärsdricka och svagdricka. 1956 inköptes Egnells Bryggeri i Eksjö, vars tillverkning överflyttades till Vimmerby. Eksjöbryggeriet användes senare som nederlag. Även i Tranås och Fågelfors fanns nederlag. Åbro Bryggeri hade 1956 cirka 50 anställda och för distribution fanns ett tjugotal lastbilar.

Det är inte lätt att hitta en sådan fin historik på Nationella databasen, www.nad.ra.se numera. Men liten historik om en av våra ölsorter finns det. Ett tjugotal lastbilar fanns det för att distriburera öl till olika orter under 1950-talet. Märkbart är det att produktionen ökade fr o m 1917 när pilsner var den absoluta bryggeritoppen. Läskedrycker kom inom snar framtid också ikapp.

(Tidigare publicerat)

En man med alkoholproblem

 Alkoholproblemen var också ansträngda under 1800-talet, fast möjligen i en annan skepnad och ett rättegångsärende som togs upp av poliskammaren i Göteborg och blev publicerat i Göteborgsposten den 24 september 1873. Det var måleriarbetaren Otto Frithiof Seholm som hade blivit häktat p g a hustrumisshandel. Han hade länge levt ett liv med ständigt alkoholproblem och dessutom hade han lyckas gjort frun illa vid några tillfällen. Ett annat problem i det där fallet var att han inte hade bidragit till hemmet och man skall också känna till att makarna hade barn ihop. Vittnen som hade sett eller hört, berättade också vilket elände liv det hade varit i familjens hem. Fadern dömdes därmed till två månaders fängelse.


(Tidigare publicerat)

Ladan bakom Grissla värdshus

Grissla värdshus inte långt ifrån Tierps kyrka revs för drygt tio år och det fanns en lada bakom själva värdshuset. Den nedanstående notering är från 2018.

På äldre bilder fanns det en äldre ekonomibyggnad bakom själva värdshuset i Grissla som nu rivs, ladan som var förfallen redan på 1950-talet revs under en okänd tidpunkt.

fredag 4 augusti 2023

Stortjuven Andersson-Sundberg

 Jag försökte googla på honom och hittade inte ett dugg om honom. Iallafall lyckades jag inte att hitta någonting om honom på internet.


Den 27 juli 1865 eller den 26(födelseboken) föddes i Söderåkra en pojke med namnet August Wilhelm Andersson Sundberg och han skulle betraktas som en av Sverige värsta stortjuvar kring förra sekelskiftet. Han var igång redan som tonåring och han var ett vanligt inslag i svensk press. Hans ursprung var att han kom ifrån taskiga hemförhållanden och både han samt systern fick ta sig an om sig själva redan när de var ett par år gamla. I en notis under rubriken rättegångsärrenden i Stockholms dagblad den 1 december 1890 stod det följande om honom.

Medels elektrisk ledning greps på bar gerning en ung tjuf, då han här om dagen i ett pantlånekontor, 28 Vestmannagatan, sökte tillgripa några ur. Kontorets egarinna hade nämligen märkt at flera klockor försvunnit, utan att tjufven kunnat ertappas, hvarför hon låtit anbringa elektrisk ringledning, som ock föranledde tjufvens fasttagande. Han befans vara ynglingen A V Andersson Sundberg, född 1865 i Söderåkra(Kalmars län), och har utom nämnda stölder äfven begått en mängd om stor djerfhet, vittnande inbrott, hvarvid han tillgripit pengar, kläder och matvaror. 

Hans meritlista var digert redan mitten av 1890-talet och kan referera till rättegångsärrenden som publicerades i Södermanlands läns tidning den 11 mars 1896. Då hade han gjort 56 inbrottsstölder och 17 stölder utan inbrott, varav 34 inbrott samt åtta stölder hade gjorts i Uppsala län, ett inbrott/tre stölder i själva staden Uppsala, sju inbrott i Stockholms läns landsbygd, nio inbrott samt sex stölder i själva huvudstaden, fem inbrott i Västmanlands län och en stöld i Södermanlands län.

Bilden till vänster visar en ung Andersson-Sundberg och hade då spenslig kroppsbyggnad. De senare upplagor av attester visar en mer allvarsam samt ett ärrig tjuv. I september 1894 gjorde han skyldig till ett inbrott i järnvägsstationen i Bergsbrunna utanför Uppsala. Han hade då besökt stationen under natten och hade då tagit såväl biljettkassan som ett assurerat brev till en viss Modin(värt 200 kronor). Det stod ingenting i notisen om inbrottet i Bergbrunna stationshus i september 1894, däremot stod det att han hade gjort under rättegångsärrenden den 11 februari 1896. Han var ständigt en poliskund och gjorde sig också skyldig till misshandel, vilket gav honom åtta års fängelse mellan 1912-20 på Långholmens centralfängelse.


Han var inblandat i en scen som publicerades i tidningen Upsala tisdagen den 14 april 1896.

En pinsam scen förekom i lördags afton vid härv jernvägsstation, då häktade Andersson-Sundberg och dennes syster och svåger skulle transporteras med det södergående tåget till Stockholm. I öppet åkdon fingo de de vänta omkring en qvarts timme, utsatta för en stor nyfikenhet. Andersson-Sundberg var belagd med handbojor och omgärdad med en stor kätting om lifvet, svågern fängslad med fotbojor. Andersson-Sundberg lät sig icke bekomma, utan föreföll munter och obesvärad, hvaremot svågern och systern syntes vara djupt nedslagna och generade. I Stockholm begagnas alltid täckta vagnar vid fångars forsling.

Det är okänt för mig när han dog och håller på att kontrollera dessa uppgifter. Den sista kända posten om honom är från 1920 och ännu höll han på med det som han alltid har hållit på med.

Källor:

Databasen "Frigivna straffarbetsfångar", Svarkatalogen
Födelseboken, Söderåkra socken, Svarkatalogen
Stockholms dagblad, 1 december 1890
Södermanlands läns tidning 11 mars 1896
Tidningen Upsala, 11/9-1894, 11/2-1896 och 14/4-1896

(Tidigare publicerat)