måndag 26 februari 2018

Liverpools möten med Crewe Alexandria

Liverpool har under två säsonger mött Crewe Alexandria i ligans dåvarande division 2 och var bara två divisioner i den engelska ligan på den tiden. Det motsvarade fyra matcher, fyra vinster och 20-1 i målfacit. Liverpool kom med i ligan 1893 (året efter grundandet) och gick upp till högsta divisionen via kvalspel (pågick till 1898) som blev kortvarigt, Liverpool åkte ur efter en säsong.

Tabell

Säsong        Datum             Resultat (Liverpools siffror först)       Hemma/Borta              Anm
1893-94       28 dec                            5-0                                            Borta
--"--             24 mars                          2-0                                            Hemma
1895-96        7 okt                              6-1                                            Hemma                   Se not
--"--              28 mars                          7-0                                            Borta
(Pead 1990)
Källnot: Det allra första mötet mellan dessa två klubbar så gjorde fem olika spelare mål för Liverpool medan mötet den 7 oktober 1895 gjordes det två mål vardera genom George Allan, Jimmy Ross och Fred Geary. Enligt en av klubbens databaser på nätet gjordes Crewes enda mål i mötena med Liverpool av Emmanuel Burgoyne (lfchistory.net). Under den sista eller senaste matchen i ligan mellan dessa två klubbar gjorde George Allan tre mål. Allan var en av de drygt 30-talet (OBS osäker siffra) ligaspelare som dog under 1800-talet och den engelska ligan startade 1888.

Säsongen 1895-96 vann Liverpool återigen den andra divisionen som hade vunnit under dess första ligasäsong två år tidigare. De gjorde då 106 mål i ligan på 30 matcher som också är ligarekordet och därefter skulle klubben spela en ytterligare säsong i division 2 (1904-05) men då hade Crewe sedan några år tillbaka lämnat ligafotbollen. Liverpool tog sin första ligatitel 1901 och blev också den första ligaklubb att vinna två divisioner i följd när de tog sin andra ligatitel fem år senare. Crewe kom tillbaka till ligafotbollen när en tredje division bildades i början av 1920-talet och har sedan dess hållit till i ligans två lägsta divisioner (det var två division 3-serier (Norra och Södra) fram till 1958 då de tolv sämsta lagen bildade division 4).

Källor:

Pead Brian, "LIverpool---A Complete Records", Derby, 1990
lfchistory.net
Rothmans Football Yearbook 1999-2000
Wikipedia, engelskspråkliga

Lyckades ej i Sheffield Wednesday

Brough Fletcher var en betydande centerforward för Barnsley och gjorde sin ligadebut under säsongen 1914-15. Han hade då kommit ifrån icke-ligalaget Shildon Athletic och skulle spela för Barnsley vid två tillfällen. Fram till mitten av 1920-talet spelade han 249 ligamatcher och gjorde 51 mål, var sedan i Sheffield Wednesday där han inte lyckades. Det blev endast två ligamatcher för "The Owls" och kom tillbaka till Barnsley inför säsongen 1926-27, under tre år gjorde han 21 mål på 62 ligamatcher.

Källor:

allfootballers.com (förra versionen)
Sheffield Wednesdays arkiv på nätet (sökning på Adrian Bullock)
https://en.wikipedia.org/wiki/Brough_Fletcher

Vittingebonden sålde brännvin i huvudstaden

Pehr Jansson som skrev den s k Vittingedagboken mellan 1795--1850 med vissa avbrott och bl a under en tid som han var i konflikt med prästen. Brännvinsförsäljningen som han gjorde inträffade den 28 februari 1809 när han sålde 80 liter brännvin i Stockholm för 1 riksdaler o 18 skilling per kanna (2,6 l=2 stop=8 kvarter).

Källor

Bondedagböcker
http://okandahandelser.blogspot.se/2017/08/boglosadagaboken.html
Morell Mats, "Mellansvenska bönders spannmålshandel mellan 1800-70 belyst utifrån bondedagböcker", Uppsala, 2003

Resan till Amerika i vapenaffärer

Från Dagens Nyheter 13 april 1867

Remingtonsgeväret. Styresmannen för gevärsfaktoriet i Eskilstuna, major C L Fries, har af regeringen blifvit beordrat att ofördröjligen resa till Amerika för att taga kännedom om infanterigevärs tillverkning och dervid brukliga arbetsmetoder samt uppköpa de maskiner, som för tillverkning af remingtonsgevär äro för gevärsfaktoriet i Eskilstuna behöfliga.

Under denna tidsperiod var det på tapeten att modernisera den svenska armén och enligt de artiklar som publicerades då som behandlar detta hade bl a en ståndpunkt. Sverige var en av de få nationerna i Europa som inte hade repetergevär(flera skott i magasinet) och en anledning att gevärsfaktoriet i Eskilstuna var aktuellt för tillverkning av dessa vapen. Det var känt att vapen som kunde avlossa flera skott under en minut var då i kraftigt behov inom den svenska armén.

(Tidigare publicerat)

söndag 25 februari 2018

Notiser, Februari

Bollnäs bröt sviten

I bandyslutspelet 2005 vann Bollnäs GIF med 3-1 i matcher mot Västerås SK och VSK nådde inte semifinalen för första gången sedan 1988.
Källor:
Egna anteckningar
Matchprogrammet till 2005 års bandyfinal

Galärer i svenska flottan

Under Gustav Vasas tid som regent fanns det sammanlagt 32 galärer varav 22 av dessa byggdes mellan 1540-55. Det var under hans tid som regent som den svenska flottan började att byggas ut.
Källor:
Glete Jan, "Vasatidens galärflottor", i Skärgårdslistan, Falun, 2000
Hadenius Stig m fl, "Sveriges historia---Vad varje svensk bör veta", Borås, 1996
Åhlund Bertil, "Historien kring flottans kanoner", Karlskrona, 1998

Johannes Döparens gille i Vänge

Enligt en anteckning i Ulleråkers härads dombok 1644 skulle ett gille för Johannes Döparen har ägt jord. i Täby (Vänge socken). Där avkastningen på skörden skulle har gått till att köpa vaxljus till kyrkan.
Källa: Rune Norberg, "Vänge kyrka", Katrineholm, 1983

Om fisket i Lofoten

År 1887 bestod Lofotsfisket av 1 756 båtar och 52 fartyg för uppköp, under den första veckan i maj fiskades "100 000 stycken torsk".
Källa: Tidningen Upsala 10 maj 1887

Räddaren fick lite "skit"

En 80-årig gumma i Visselfjärda socken (Kalmars län) försökte hänga sig i ett strumpeband. En man räddade henne i sista stund genom att klippa av bandet och gumman tackade honom genom hårda tillmäten.
Källa: Tidningen Upsala 25 juni 1887

Marshallöarna

Republiken Marshallöarna i Stilla Havet upptäcktes 1529 av spanjorerna, men utforskades först 1768 av britten Marshall.
Källa: "Norstedts uppslagsbok", 2003

Antalet tunnor i utsäde

Byn Solberga i Skultuna socken i Västmanland hade sammanlagt 21½ tunnor i utsäde 1640 och byn hade fem gårdar.
Källa: David Hannerberg, "Tunnland, öresland, utsäde och tegskifte", i Gothia, 1952

Alemannia Aachens ras

Alemannia Aachen bildades i december 1900 och har spelat några säsonger i Bundesligan. På senare år spelade klubben i cupfinalen mot Werder Bremen 2004, spel i UEFA-cupen 2004-05(tredje omgången), gick upp till Bundesligan 2006 för att åka ur efter en säsong. Sedan dess har klubben åkt ur ett par divisioner till och spelar nu i den fjärde divisionen.
 Källa: http://en.wikipedia.org/wiki/Alemannia_Aachen

Överfölls av jämlikar

Vid Emden den 24 oktober 1890 så överfölls två tyska sillfartyg attackerade av den engelska fiskeflottan och skadan uppgick till 15 000 tyska Mark.
Källa: Stockholmstidningen 27 oktober 1890

Edsbro mot Brage i cupen

Den 18 maj 1970 tog den uppländska division-III klubben Edsbro IF emot Brage som då spelade i näst högsta divisionen. Inför 244 åskådare vann Brage cupmatchen med 4-0.
 
Källor:

bolletinen.se
Edsbros hemsida

Kortlivade industrier (Krönika)

Det finns gott om exemplen om industrier som bara har funnits i några år för att sedan rivas och bli bortglömda. Alla dessa exemplen kommer inte att medtas i denna notis. Det finns industrier som bara har funnits en kort tid inom i stort sett samtliga näringsgrenar och under olika tidsperioder sedan industrin började att slå igenom på allvar alltmer under mitten av 1800-talet.
I norra delen av Gottröra socken i Uppland fanns det i slutet på 1700-talet ett kalkbrott som var till för byggandet av Fasterna kyrka. Denna socken hade då blivit ihopslagen av de båda socknarna Esterna och Fasta, därmed behövde församlingen en större kyrka. Hur länge denna industri vet ingen, men det varade under några år under 1790-talet eller eventuellt in på 1800-talet. Den exakta tidsomfånget är det ingen som vet, bara att brottet har funnits någonstans i norra delen av Gottröra socken som har sin gräns mot Fasterna i norr. På mitten av 1860-talet fann man det fanns järn i jorden på Sladdarön utanför Östhammar vid Upplandskusten. Det var ett engelsk gruvbolag som ådrog sig uppgiften att utvinna järnet från jorden och efter drygt ett år hade man gett upp p g a påträffande av gråberg i marken.
Sladdarön har blivit en föremål för historieskrivande järnvägsforskare och det är med anledningen att man fraktade över rullande materiel över till ön ungefär ett decennium tidigare innan det smalspåriga järnvägsnätet började att byggas ut i Uppland. Östhammar var också en av de större orter som aldrig fick någon järnväg förutom de projekt som fastnade på ritningsbordet. Det ånglok som fraktades över till ön tillverkades antagligen av Manning Wardle & Co i Hunslet som numera är sammanvuxen med Leeds i England. Detta bolag tillverkade en del ånglok under 1800-talet och flera av denna industris lok hamnade på alla konstiga vägar på platser utanför de brittiska öarna.
Några andra exemplar är de industrier som nämndes i boken "Svenska småbanor" från 1979 och som behandlade de industrier som bland annat har haft egen bana med rullande materiel. En bana anlades vid sjön Uspen utanför Floda som ligger cirka tre mil öster om Göteborg i början av 1920-talet som man fraktade trästockar och timmer under några år. Man ledsnade på denna transportform p g a att tåget spårade ut vid ett antal tillfällen. En annan bana som man fraktade torv utanför det västmanländska Ramnäs fanns också under några år på 1920-talet.
På Brenäs gård norr om Norrköping bedrev man bränntorvupptagning mellan 1942-48 och under denna tidsperiod trafikerade även ett motorlok av märket Puch-Verke banan med spårvidden 600 mm. Svavelkisbrytningen i Doverstorp i samma landskap upphörde i samband med företagets konkurs i augusti 1919 och hade då bara funnits i tre år.
I denna notis finns inte samtliga industrier som har varit kortlivade med och man får nöja sig med enbart några exemplen på kortlivade industrier i Sverige. Brinner man exempelvis för industrihistoria på lokalnivå kan man alltid söka medlemskap i Industribaneföreningen som skribenten själv är medlem i och vi stöter ibland på industrier som knappast har lämnat någonting i arkivet. Källorna till denna notis är hämtat från de böcker och tidskrifter som utges av denna förening. Industribaneföreningens hemsida är www.industribanor.se och ni är välkomna att söka er dit.