Det finns gott om exemplen om industrier som bara har funnits i några år för att sedan rivas och bli bortglömda. Alla dessa exemplen kommer inte att medtas i denna notis. Det finns industrier som bara har funnits en kort tid inom i stort sett samtliga näringsgrenar och under olika tidsperioder sedan industrin började att slå igenom på allvar alltmer under mitten av 1800-talet.
I norra delen av Gottröra socken i Uppland fanns det i slutet på 1700-talet ett kalkbrott som var till för byggandet av Fasterna kyrka. Denna socken hade då blivit ihopslagen av de båda socknarna Esterna och Fasta, därmed behövde församlingen en större kyrka. Hur länge denna industri vet ingen, men det varade under några år under 1790-talet eller eventuellt in på 1800-talet. Den exakta tidsomfånget är det ingen som vet, bara att brottet har funnits någonstans i norra delen av Gottröra socken som har sin gräns mot Fasterna i norr. På mitten av 1860-talet fann man det fanns järn i jorden på Sladdarön utanför Östhammar vid Upplandskusten. Det var ett engelsk gruvbolag som ådrog sig uppgiften att utvinna järnet från jorden och efter drygt ett år hade man gett upp p g a påträffande av gråberg i marken.
Sladdarön har blivit en föremål för historieskrivande järnvägsforskare och det är med anledningen att man fraktade över rullande materiel över till ön ungefär ett decennium tidigare innan det smalspåriga järnvägsnätet började att byggas ut i Uppland. Östhammar var också en av de större orter som aldrig fick någon järnväg förutom de projekt som fastnade på ritningsbordet. Det ånglok som fraktades över till ön tillverkades antagligen av Manning Wardle & Co i Hunslet som numera är sammanvuxen med Leeds i England. Detta bolag tillverkade en del ånglok under 1800-talet och flera av denna industris lok hamnade på alla konstiga vägar på platser utanför de brittiska öarna.
Några andra exemplar är de industrier som nämndes i boken "Svenska småbanor" från 1979 och som behandlade de industrier som bland annat har haft egen bana med rullande materiel. En bana anlades vid sjön Uspen utanför Floda som ligger cirka tre mil öster om Göteborg i början av 1920-talet som man fraktade trästockar och timmer under några år. Man ledsnade på denna transportform p g a att tåget spårade ut vid ett antal tillfällen. En annan bana som man fraktade torv utanför det västmanländska Ramnäs fanns också under några år på 1920-talet.
På Brenäs gård norr om Norrköping bedrev man bränntorvupptagning mellan 1942-48 och under denna tidsperiod trafikerade även ett motorlok av märket Puch-Verke banan med spårvidden 600 mm. Svavelkisbrytningen i Doverstorp i samma landskap upphörde i samband med företagets konkurs i augusti 1919 och hade då bara funnits i tre år.
I denna notis finns inte samtliga industrier som har varit kortlivade med och man får nöja sig med enbart några exemplen på kortlivade industrier i Sverige. Brinner man exempelvis för industrihistoria på lokalnivå kan man alltid söka medlemskap i Industribaneföreningen som skribenten själv är medlem i och vi stöter ibland på industrier som knappast har lämnat någonting i arkivet. Källorna till denna notis är hämtat från de böcker och tidskrifter som utges av denna förening. Industribaneföreningens hemsida är www.industribanor.se och ni är välkomna att söka er dit.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar