torsdag 21 december 2017

Första amerikafödde europen

Torfinn Karlsämne gjorde ett försök att kolonisera Nordamerika på 1000-talet och när han med 60 män och fem kvinnor lämnade Island för att resa dit. De övervintrade i två år på en plats som kallades för Strömsfjord och under tiden födde hans fru en son som blev den första europén som föddes i Nordamerika. P g a inre stridigheter och konflikt med urbefolkningen gick själva koloniseringen inte bra.

Källor:

Harrison Dick, "Sveriges historia", Norstedt, Värnamo, 2009
"Vikingatidens ABC", Borås, 1995

torsdag 14 december 2017

Mångsidig leverne

Johannes Messenius (1575-1636) var en son till en mjölnare på Öland och genomgick sedan i livet jesuitskola, därefter professor i Uppsala samt antikvarie på Rikets arkiv. Han dömdes till döden 1616 för att har begått brottsliga förbindelser med såväl kung Sigimund som jesuiterna.  Han benådades för att transporteras till Uleåborgs fästning där han skulle vistas i dåliga omständigheter i cirka tjugo år. Han blev frisläppt endast en kort tid före sin död och under förnyelsetiden skrev han ett verk om Sveriges historia.

Källor:

Frängsmyr Tore, "Svensk idéhistoria", 2004
"Norstedts uppslagsbok", 2003
"Statens porträttsamling på Gripsholms slott", Stockholm, 1951

Antalet dråp och mord i Sverige 1861-75

BiSOS är ett bra hjälpmedel med sådana där frågor, enligt BiSOS(Befolkning) från 1875 inträffade det 1 299 (1 081 på landsbygden) tillfällen där en person blev bragt om livet mellan 1861-75(enligt tabell "K" på sidan "XLIV(16 om jag minns rätt när det gäller romerska siffror). Det inträffade flest mord eller dråpfall i Kalmars län(107 stycken, varav endast sju i städerna). I den kungliga huvudstaden inträffade det 78 mord eller dråp under denna tidsperiod medan länet i övrigt inträffade 53 sådana fall, varav två i "städerna"(utom Stockholms stad). Endast fem sådana fall inträffade i Enköping/Uppsala medan det inträffade 29 fall i länets landsbygd. Man skall komma ihåg att mer än 70% av landets befolkning var då bosatta på landsbygden, vilket kan vara ett förklarande skäl att de flesta morden skedde på landsbygden. Ett sådant jämförelsetal kan man ta med Kopparsbergs län, där 29 dråp/mord skedde på landsbygden medan inget mord alls skedde i länets städer.

Jag anser inte att Sverige var ett brutalt land, man skall tänka på att de flesta morden inträffade i samband med exempelvis "dans på logen", polis(fjädringsmän/landsfiskal var för långt borta och med dåtidens färdmedel så tog det längre tid att tas sig till brottsplatsen och likaså tills de fick veta att ett brott hade ägt rum). Rallarslagsmål var också vanligt, det hände att rallare stötte på varandra eller hamnade i konflikt med exempelvis bönder. För att göra en längre historik kortare så anser jag att landsbygden kanske var i samma status som exempelvis städerna är idag. Om man räknar ut antalet mord/dråp per år under den nämnda tidsperiod så är den relativa andelen per år på 92(idag sker det cirka 120 mord per år i Sverige). Så siffran per år var inte så hög om man jämför med dagens siffror.

(Tidigare publicerat)

En trafikolycka 1906

Enligt Svenska dagbladet den 8 juni 1906; En automobilbolycka inträffade vid half 8-tiden i morse en fjärdringsväg från Solleftå. Tre solleftåbor voro på hemväg från en utflykt, då automobilen plötsligt gräfde sig ned i sanden med framhjulet så häftigt att den slog öfver. Passagerna kastades ur och chauffören, 22-årige Ernst Andersson från Stockholm, fick maskinen öfver sig och dödades genast. Det var inte troligen den första olyckan som inträffade i Sverige, men det var iallafall tragiskt att en ung människa miste livet och på dåtidens vägar så var det det ganska oanpassade för biltrafik. Ett ytterligare bidrag till det projekt som just nu pågår genom att lägga in samtliga döda mellan 1901-46 i en databas. Men jag känner inte till mycket mer om denna person än vad notisen hade.

(Tidigare publicerat)

Om tidiga the "Doubles"

Manchester United var den första engelska klubben att Superligan/Premier League och FA-cupen säsongen 1995-96. Utifrån det förra ligasystemet var det fem klubbar som vann både ligan och FA-cupen samma säsong. I den skotska ligan har denna bedrift återupprepats vid ett flertal tillfällen av Glasgow Rangers och Celtic. I England var det Preston som blev den första klubben att vinna denna dubblett och det var ligans första säsong; 1888-89. Sedan gjorde Aston Villa (1896-97), Tottenham (1960-61), Arsenal (1970-71) och Liverpool (1985-86) om denna bedrift.

Källor:

Drewitt Jim & Alex Leith, "The book of football records", London, 1996
Rolling Jack, "Soccer Facts Book", Enfield, 1990
Rothmans Football Yearbook, 1999-2000

måndag 4 december 2017

Notiser december

Rymlingens självmordsförsök

Natten till den 22 februari 1889 påträffades en av de fångar som hade rymt från Långholmen under ett självmordsförsök. När han upptäcktes var han i färd med att ta livet av sig och det upptäcktes som sagt vad i tid.
Källa: Svenska Dagbladet 25 februari 1889

Uret från Stjärnsund

I Enåkers kyrka norr om Heby i Uppland finns ett s k för stjärnsundsur och år 1700 grundades Stjärnsunds manufaktur i bruksområdet med samma namn utanför Avesta. På manufakturverket tillverkades alla möjliga sorters gods som exempelvis tallrikar, knivar, lås och urverk.
Källor:
Johnsson Anders, "Fånga platsen", 2008
Kilström Bengt Ingvar, "Enåkers kyrka", Upplands kyrkor XII, Strängnäs, 1975

Tre målvaktsfenomen

Samma rubrik som i källan och det var tre målvakter i bandy som källan antydde att det var lite över än det vanliga; dessa var Evert Nilsson(Slottsbron), Åke Lönn(Forsbacka) och Kjell Grankvist(Reymersholm) och det var i bandyallsvenskan.
Källa: Idrottsbladet, nr 4, 10 januari 1945

Prästsdödsfall

Prästen i Torsång utanför Borlänge avled den 1 november 1890 och blev då 77 år gammal. Han blev präst i Venjan 1852 för att sedan komma till Torsång 1871.
Källa: Stockholmstidningen 7 november 1890

Behöll tornet

När Folkärna kyrka i Dalarna byggdes om helt mellan 1848-53 så behölls endast tornet från 1400-talet medan allting annat ombyggdes.
Källa: Bebyggelseregistret (äldre versionen)

Belysning i jägarbostäder

Den 1 november 1918 antog Jordbruksdepartementet en akt om anordnande av belysning i tre jägarbostäder i Porjus.
Källa: SVAR-katalogen, databasen "Konselj"

Harms 95 teser

Den protestantiska prästen Klaus Harm presenterade sina 95 teser mot den då rådande förnuftstron på en reformationsträff 1817.
Källa: "Norstedts uppslagsbok", 2003

Skjutna vargar i Sverige

Antalet vargar som antingen fångades eller sköts i Sverige mellan 1832-39 uppges vara 6 790 djur.
Källa: Karl Henning (redaktör), "Jägarens uppslagsbok", Borås, 1992

Pigan förde med sig pesten

Balingsta socken i Uppland fick inte pesten förrän i november 1710 och det var en piga från utsocknes som förde med sig pesten till denna socken.
Källa: P T Hult, "Pesten i Sverige 1710", Stockholm, 1916

Ekholmens industri

Ekholmens mejeri, kvarn och såg var en verksamhet som var igång i Veckholms socken utanför Enköping under 1910-talet. År 1929 fanns endast mejeriet kvar på platsen och i sinum tid försvann även denna verksamhet.
Källa: Spårläget nr 3/2008

"Febern" i Dalskog

Enligt källan hade flera hushåll i Dalskogs socken i Dalsland fått påhälsning av en elakartat feber.
Källa: Göteborgsposten 30 april 1861

Untraverkets 600 mm:s spårnät

Stockholms stad köpte in forsarna vid Untra längs med Dalälven 1905 för att kunna förse huvudstaden med elektricitet. Dagen före julafton 1918 var startskottet för verket att börja med producering av elkraft till Stockholm. På Untraverket har det förekommit interna järnvägsspår med 600, 891 och 1435 mm spårvidd. Den förstnämnda spårvidden började man att anlägga under sommaren 1912 och det skulle bli ett spårnät med totalt 35 kilometer. På spårvidden 600 mm transporterade man grus, sand och byggnadsmateriel, i början användes hästar som dragkraft. År 1913 infördes det lokdrift som skulle vara fram till 1918 då denna spårvidd upphörde att användas  och det var bara under byggnadstiden som denna spårvidd användes. Fem ånglok varav fyra tillverkades hos Orenstein & Koppels ångloksfabrik i Berlin (Drewitz) medan det andra loket blev tillverkat  i orten Schlachtensee av firman Märkische Lokomotivfabrik. OK-loket med nummer 453 från 1900 och Märkische-loket köptes 1913, det förstnämnda loket användes i samband med kraftverksbygget i Porjus 1912-13 och var i dåligt skick med endast sporadiskt användning i Untra. Trots detta användes loket fram till nedläggningen av 600 mm-spårvidden och såldes sedan till maskinhandlaren Fritz Simkenberg i Huddinge som sålde loket vidare med omedelbart verkan till bränntorvfabriken i Främlingshe i Gästrikland som avställde loket redan året efter. Märkische-loket användes också i kraftverksbygget i Porjus och såldes 1916 till Pershyttans gruvbolag i Västmanland där loket användes fram till skrotningen 1946. Det användes som berättat ytterligare tre ånglok från O K under Untraverkets byggtid och vilka det var nr 6750/1914, 6224/1913 och 6225/1913. Det första loket såldes 1918 till Stockholms stads hamn där loket behöll nr 6, loket 6224/1913 såldes till Arméns kasernbyggnadsnämnd för att bl a användas under kasernbygget i Växjö 1917. Det sista loket såldes också till Stockholms stads hamn där loket fick nummer 5 och det sista som lämnade Untra 1919. Spårvidden 891 användes till tyngre interna transporter och den normalspåriga gick från Untra till Orrskogs station vid Uppsala-Gävle järnväg.

Källor:

Freding Mats, "Industrilok i Uppland", 1991
"Järnvägsdata", 1999
Olsson Sven-Olof, "Elektrifieringen ur avnärmarsynpunkt", Daedalus, 1984
Vedung Evert, "Striden om de strömmande vattnet", Daedalus, 1984