Biskopskulla befolkning 1855

 Biskopskulla socken i Uppland hade 643 invånare 1855 varav 313 män/pojkar och 330 kvinnor/flickor. Det var då 116 gifta par, 19 änklingar, 33 änkor, 198 barn under 15 år och det fanns 139 hushåll i socknen. Av antalet hushållen så var det 29 hushåll där de klarade av ekonomisk medan 91 också klarade av, men med mindre summa pengar.

Källa: Folkmängdsredogörelss, Tabellverket

Klargörande mot det påstådda incestmordet

 Den 16 februari sköt förmannen på Hasslarps sockerbruk Karl Månsson Alm ihjäl sig och sin 14-åriga dotter Klara sedan de hade vadat ut ett par meter ut på den grunda Vegeån i Hasslarp (Skåne). Enligt dåtida tidningskällor hade dottern tidigare under dagen som mordet ägde rum gråtit högt under tiden som hon var på arbetet på bruket. Det påstås att fadern hade förgripit sig på dottern och far till barnet som hon bar på. Nedan finns en skärmdump av den notis i Sydsvenska Dagbladet den 23 februari 1908 som tyder på att dottern inte alls hade varit gravid (Bilden är klickbar). Se även på svenskamordfall.se om själva mordet!!!

 

Exeters möte med Preston

 Säsongen 1936-37 blev Preston 9:a i högsta divisionen medan Exeter City slutade på 21:a i division 3 (Södra) och säsongen innan hade klubben slutat sist i divisionen. 

I cupens två första omgångar hade Exeter slagit ut två icke-ligaklubbar och i den fjärde omgången slog de ut Leicester City med 3-1 hemma på St James Park, denna klubb vann den gamla division 2.

Den 20 februari var det dags för mötet på Deepdale och 22 936 åskådare, trots sitt utsatta läge i sin division så gav de hemmalaget en lektion som verkade gå ut på ”underskatta oss inte”. Efter matchen mot Leicester så hade Exeter förlorat med 0-8 mot Crystal Palace och i matchen före mot ”The Foxes” så hade de dock spelat oavgjort mot Luton Town på bortaplan. 

Matchen på Deepdale inleddes med att Exeter nätade efter  tre minuter genom yttern Billy Owen innan Prestons Frank O’Donnell vände på matchen i slutet på första halvleken. O’Donnell gjorde mål i alla omgångar som Preston spelade i FA-cupen denna säsong. I andra halvlek kvitterade Exeter i den 47:e matchminuten och i den 60:e matchminuten gjorde Owen sitt andra mål. Exeter ledde då i drygt tio minuter då lillebrodern till Frank, Hugh O’Donnell kvitterade och då kunde inte Exeter hålla tillbaka Preston. I den 78:e matchminuten gjorde nämligen Frank sitt tredje mål på Exeters målvakt Arthur Chesters. I matchens sista minut fastställde hemmalagets Joe Beresford slutresultatet när han gjorde 5-3 och Preston gick till finalen på Wemblet där Sunderland blev för svåra.

Källor:

enfa.co.uk

fchd-info

https://grecianarchive.exeter.ac.uk/items/show/4650

Soar Phil, ”The Hamlyn’s A-Z of British Football records”, Twickenham, 1984

Big Noons magiska stund i Norge

 Big Noon föddes 1936 och är en hingst efter High Noon-My Sister Lou-Peter The Great. Hans far fick elva kända avkommor varav Big Noon är hans enda svenskregistrerade avkomma. Hans mor My Sister Lou föddes 1920 och kom till Sverige 1935, hon fick Exklusiv som föddes 1939. Denna halvbror vann såväl Åby Stora Pris som Svensk Mästerskap 1944 och halvbrödernas morfar har ju lämnat ett myller av linjer världen över. Hans linjer kan man skriva en hel bok om. 

Det är i september 1942 och under andra världskriget som Gösta Nordin åkte till Oslo för att köra lopp på Bjerke. I loppet fanns även Saint Protector som norrmännen hoppades på. Denna hingst är född samma år som Big Noon och vann som nioåring Axel Jensens minneslopp. Det var 24 500 personer på Bjerke och ville se kampen mellan Nordens båda storheter. Det var stenhård körning i början och Big Noon tog några galoppsteg, på upploppet sprang han fortast av alla och slog Saint Protector som sprang på innerspåret. Detta lopp har gått till travhistorien och gjorde att Big Noon så magiskt i Norden (hans snabbaste tid som var 1.18,3 sattes då).

Big Noon startade vid 79 tillfällen och vann 49 av dessa. Han vann också Åby Stora Pris 1941, blev svensk mästare 1941 och 1942. Efter karriären blev han avelshingst och fick 228 svenskregistrerade avkommor, hans främsta avkommor var Gay Noon (vinnare av Kriteriet 1952 o Derbyt 1953), Rangoon och Gundalf (samtliga blev även avelshingstar). Bland döttrarna märktes Dauphine (mormor till Pennington) och Miss Noon som är mor till storloppsvinnaren samt avelshingsten Rulle Rappson.

Källor:

blodbanken.nu

Lindberg Johan, ”Loppet som blev en bild”, i Travet i våran hjärtan, Karlshamn, 2006

F d student var redaktör

 Ett kort referat i Uppsala Nya Tidning den 13 augusti 1894 var om den f d studenten på Uppsala Universitet med namnet P Lärka hade blivit redaktör på tidningen Minnesota Svenska Tribun som var i orten Duluth i delstaten. Lärka hade under tiden i Uppsala även varit medarbetare på såväl i Uppsalaposten som tidningen Fyris.

Överfall mot en konduktör

 På kvällen den 11 november 1906 blev en konduktör på en spårvagn slagen efter en avhysning av en bråkig passagerare. Det var spårvagnen som var på väg ut till stadsdelen Luthagen i Uppsala som konduktören skulle kasta ut en man från spårvagnen som lite bråk uppstod. Mannen hade på spårvagnen uppträtt stökigt och vid Luthagsesplanaden så slängde konduktören ut honom. En kamrat till den utslängde mannen gav då konduktören ett slag och de försvann sedan, själva ärendet gick till polisen.

Källa: Uppsala Nya Tidning 12 november 1906

Fältspatsbrottet på Siarö

 På ön Siarö i Roslagen finns det inte den kända Siaröfortet som inte kommer att behandlats i denna lilla notis. Siarösundet som är mellan just Siarö och Ljusterö är som smalast omkring 50 meter. 

På den norra stranden av Siarö fanns det en fältspatsgruva  som bröts under 1800-talets sista årtionde och själva brottet räknas som den mindre varianten eftersom det inte går exakt att se hur stort det var. Enligt uppgift så bröts det hundra ton fältspat under året 1896.

Det finns inga kända lämningar av fornminnen men ett par ortnamn på ön ger slag att det troligen hade förekommit någonting. Ett naturnamn är Telegrafberget på den nordvästra sidan av ön och det kan hända att man signalerade med kanske med hjälp av spegelglas förr på berget.

Källor:

Fornminnesregistret Riksantikvarieämbetet 

 Michael B Stephens m fl, ”Malmer, industriella mineral och bergarter i Stockholms län”, Östervåla, 2004