onsdag 4 september 2024

Dillon Axworthy-linjer

 Dillon Axworthy är en hingst som föddes i USA 1910 efter Axworthy-Adioo Dillon-Sidney Dillon och vann som treåring Matron Stakes Final. I aveln blev det 69 kända avkommor och han var brun färgen, Dillon Axworthy såg sina första dagar på C M Buck i Fariboult (Minnesota). Han avled själv 1939!!!
Hans första kända avkomma var Miss Bertha Dillon som föddes 1914 och hennes främsta merit var i samma lopp som fadern vann som treåring. Hon fick tolv avkommor och den främsta av dem var superstoet Hanover’s Bertha som vann Hambledonian, Kentucky Futurity och Matron Stakes Final som treåring 1930. Hon fick också Kentucky Futurityvinnarna Charlotte Hanover 1931 och Lawrence Hanover 1935. Hanover’s Bertha fick 1937 års vinnare av Hambledonian som var Shirley Hanover. Skriva om Miss Bertha Dillons framtida fodras en egen artikel. Fast hennes moder Miss Bertha C som föddes 1906 och fick fyra avkommor som samtliga hade Dillon Axworthy som far. Miss Bertha Dillons syster Sister Bertha är mor till Harper Hanover som vann storlopp i Sverige under 1930-talet och har fått ett lopp uppkallat efter sig.
Sonen Dean Hanover som föddes 1934 undan Atlantis Express-dottern Palestrina och vann lopp som tvååring. Han fick bl a i aveln Felicia Hanover med 87 970 dollar och hon sprang på 1.10,6. Hon är mormor till en av de första vinnarna av V75-mästaren som var Konvalj Dalia som vann detta lopp 1979. En annan avkomma var Morse Hanover som är far till flera storloppsvinnare i Italien. En annan som är Faber Hanover som fick ett antal avkommor i Sverige bl a Framtiden, Tina Hook, Fabette och Patron Päls. Fibber vann American National som treåring 1949 och han fick också i Sverige som t ex Kentucky Fibber, Clementz och Speedy Fibber (mor till Frans Way som blev tvåa i Harper Hanovers lopp 1980) och bland övriga döttrar finns Delicia Hanover som är mor till storloppsvinnaren Dart Hanover, Lydean Hanover som är mor till 1961 års Hambledonian-vinnare Harlan Dean och Fleetibg Star som är mormorsmor till Firm Tribute (avelshingst i Sverige med far till Coltrane, Rex Trot, Trinity och Pralini.
Det är inte de enda som Dillon Axworthy har lämnat; dottern Polly Hanover vann C L Mullers Memorial 1935 och är mor till Pernod som vann Årjängs Stora Sprinterlopp 1953. En annan dotter var Nella Dillon som föddes 1915 och vann Kentucky Futurity som treåring. Hon fick två avkommor och hon är syster till den redan nämnda Miss Bertha Dillon, den ena avkomman är sonen Coloney Hanover försökte få sina gener, men dessa överlevde i 3-4 generationer. Bättre gick det för Enola Dillon som är mormorsmor till Hetty Bulwark som tvååring vann Svensk Uppfödningslöpning 1955 Hon är sin tur mormor till stjärntravaren Utah Bulwark som var en av de större storloppsvinnarna i Sverige under 1980-talet. Avslutningsvis tas också Grace Hanover med som föddes 1929 och trögt i början, fick 116 individer som mormorsmor och 397 som mormorsmormor. I hennes leder kan man finna flera travare i Sverige som t ex Lindy’s Pride (far till Lindy’s Crown med 1 353 avkommor i Sverige), Gerry Hanover, Self Confident (812 svenskfödda avkommor), Speedy Lamar (256 svenskfödda avkommor), Dalene Broline och Idun Broline.

Källor:

blodbanken.nu
Egen samling


 

Thimmy Hunt

 Thimmy Hunt var en hingst som föddes 1977 med The Prophet som far och Barlow Hanover-dottern Doris Joan som mor. Han staplade upp segrar i början och var favorit att vinna den första upplagan av Norrlands Grand Prix för fyraåringar 1981.Thimmy Hunt kördes av Håkan Hellerstedt som framförde att hästen är en av de främsta som han har kört. På 16 starter vann Thimmy Hunt 14 av dessa och han fick sju svenskfödda avkommor.

Källor:

travsport.se

tisdag 3 september 2024

När Mansfield Town slog ”Villa”

 Aston Villa spelade två säsonger i gamla division 3 mellan 1970-72 och den första ligamatchen i denna division var borta mot Chesterfield den 15 augusti 1970. Då Aston Villa vände från underläge med 1-2 i halvtid till vinst med 3-2 genom mål av Bruce Rioch 2 och Pat McMahon. En vecka senare mötte de Plymouth hemma på Villa Park inför 16 750 åskådare och matchen slutade 1-1. Den 29 augusti bortaslog de Swansea på bortaplan med 2-1 och två dagar senare var det hemmamötet med just Mansfield Town. 
Mansfield Town hade börjat med tre vinster och en brakförlust med 2-5 mot Shrewsbury Town på bortaplan tre dagar tidigare. Mötet mellan Aston Villa och Mansfield sågs av 30 862 åskådare på Villa Park, bortakeepern Graham Brown var tillbaka efter tre veckors avstängning och han var rena väggen för hemmalagets försök att göra mål. Innan halvtid hade Aston Villa tio man på plan p g a skador på de båda målskyttarna i premiärmatchen (McMahon och Rioch). 
I den 58:e matchminuten gjorde Malcolm Partridge matchens enda mål på hemmakeepern John Dunn som stod i 101 matcher innan övergången till Charlton året efter. För klubben Mansfield är matchen på Villa Park en av de minnesvärda matcher som klubben har spelat sedan de kom med i ligan i slutet på 1920-talet. 
Aston Villa blev fyra denna säsong och vann den gamla division 3 säsongen 1971-72, ytterligare tre år var de tillbaka i högsta divisionen. Stjärnor i denna anrika klubb var Charlie Aikten som gick bort i oktober förra året (2023, 81 år gammal) som spelade 659 matcher för ”Villa” mellan 1961-76, Willie Anderson, de redan nämnda trion, Keith Bradley, Jim Cumbes som ersatte Dunn i målet, Brian Godfrey, Ray Graydon som kom från Bristol Rovers i juli 1971, Ian Hamilton, 1970-talets stora stjärna Brian Little kom också under sommaren 1971, den f d spelaren i Burnley och Leicester City Andy Lochhead, Fred Turnball, f d i Nottingham Geoff Vowden och Mick Wright. Flera av de nämnda spelarna följde med Aston Villa under resan upp till den högsta divisionen. 
Mansfield Town blev 7:a och 21:a plats 1972 som innebar nedflyttning till division 4. Den nämnda Malcolm Partridge lämnade Mansfield efter säsongen 1970-71 för spel i Leicester City och sedan för Grimsby Town samt för att avsluta karriären för Scunthorpe United i början på 1980-talet.

Källor:

Goodyear David & Tony Matthews, ”Aston Villa—-A complete record”, Derby, 1992
Wikipedia engelskspråkiga 

Rospiggen som sjönk i Köpingsån

 Vid inloppet till Köpingsån sjönk en rospigg och man vet riktigt men det var någon gång mellan 1915-20 om när denna rospigg sjönk har gått som muntlig tradition hos många Köpingsbor i generationer. Själva skorven var i stort sett intakt medan rodret står kvar på sin ursprungliga plats. Dock finns det inga spår efter kajuta och däck; fartyget är 16-17 meter långt och ca fyra meter brett. Vraket ligger vid Malmön ca 55 meter från land och inom Köping socken.

Källa: Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet 

söndag 1 september 2024

Svartklubben

 

Vid Singös östra sida ligger Svartklubbens fyrplats med den svarta ovansidan och från Svartklubbens lotsplats finns en väg som går upp till ett gult hus. Därifrån har man en fin utkikt över Svartklubben som en gång i tiden var en av Sveriges första täckta stenkolsfyrar efter Löwenörnska principen. Den första fyren enligt denna princip var Östergarn på Gotland 1818 och två år senare blev just Svartklubben färdig. Svartklubben blev automatiserat 1961 och samma år blev den också avbemannat. De fyrbostäder som fanns är numera sålda till privatpersoner. Bilden är tagen den 4 augusti 2024 och klockan var strax efter 20:00. I gruppen ”Svenska fyrar” på Facebook som skribenten är med i var det några med personliga minnen från Svartklubben.

Källor:

Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet 
”Fyrhandboken”, 2007
Källgård Anders, ”Sveriges öar”, 2022

Tidningsvagnar

 
I boken ”Normalspåriga godsvagnar” av Erik Sundström som var Sveriges främsta expert på historiska godsvagnar och boken kom ut 2010. SJ byggde om femton personvagnar mellan 1932-48 som ursprungligen hade litteran C4 och alltså personvagnar för tredjeklass. De nya tidningsvagnarna fick litteran Git och sedan omlitterades dessa till GTi innan dessa slopades under 1950-talet. Några vagnar ändrades tillbaka till personvagnar som fick litteran CF2. Måtten på dessa vagnar var 12,22 m långa, 3,0 meter breda och hjulbasen var 8,0 meter. Ingen av dessa vagnar finns kvar som museiändamål och bilden är klickbar så det går att läsa.

Källnot: Förutom den nämnda boken var det också ”Bevarandeplan för järnvägsfordon”, Gävle, 2004




Ligger sist i bandyns ”finrum”

 Söderköpings IS ligger sist i bandyelitens (haft olika namn sedan serien startade 1931) maratontabell som innehåller i dagsläget 87 klubbar. Söderköping spelade sin enda säsong 1942 och föll i samtliga fem matcher med målskillnad 7-39. På den tiden spelades bandy bara i några söndagar med start under trettonhelgen. Söderköping föll först med 1-4 (hemma) mot Katrineholm den 6 januari och sedan med 1-12 mot IF Göta den 11 januari på bortaplan, 3-5 (h) mot Vaggeryd den 18 januari,  1-9 mot Örebro den 1 februari samt 0-9 mot Nässjö(h) en vecka senare i avdelning A. Söderköping blev 1950 distriktsmästare i bandy och det är den senaste större triumfen i svensk bandy för denna klubb. När Söderköping lade ner sin bandysektion är oklart men klubben slogs ihop med en annan 2004 för att bilda Söderköpings IK.
IFK Växjö är den andra klubben med utan poäng i bandyns högsta serie. De föll i samtliga med fem matcher säsongen före och alltså 1941, men med målfacit 6-34. Denna klubb spelade också i avdelning A och den största förlusten var mot IF Göta, men den verkliga slagpåsen i denna avdelning var Finspång som slog Växjö med 4-0. IFK Växjö finns fortfarande kvar och bedriver bara friidrott på programmet idag. 
Sedan är det fem klubbar som bara har en poäng och en av dessa är Härnösands AIK som på 22 matcher spelade en oavgjord och förlorade 21 matcher med målfacit 50-150 under säsongen 1984-85 (den enda poängen togs den 20 januari mot Katrineholm på hemmaplan som slutade 4-4 i en mixat omgång).

Källor:

bandyresultat.se
Wikipedia svenskspråkiga