I början av 1800-talet använde britterna en salvbössa som kallades för ”Nock Gun” efter tillverkaren Henry Nock och var ett sjupipigt vapen som också var otymplig p g a den kraftiga rekylen som uppstod när alla pipor avlossades samtidigt. Detta vapen var väl anpassat till när man skulle äntra fiendens fartyg och kom väl i användning vid sjöslaget vid Trafalgar 1805 och de tidiga krigen mot Napoleons armé. Enligt uppgift var ca 500 Nock Guns som kom till användning på den tiden och några tekniska data om detta vapen; piplängd 52 cm, kaliber .39, vikt 4,1 kg, datering 1795 och ursprungsland England. Ca 50 år tidigare som Nock Gun lanserades kom en svensk 20-pundig mörsare till användning och vikten var på dryga fyra ton. Denna mörsare placerades i närheten av fören på de fartyg som blev installerade på och syftet var att beskjuta befästningar på land.
Det finns artikel om Bakergeväret på denna sida som skrevs för ett tiotal år sedan och som den brittiska armén använde sig av samt blev en del av deras standardutrustning under 1800-talets första kvartal. Själva geväret vägde 4.1 kg och sedan tillkom det även en träklubba som man använde för att få ner kulan i själva loppet. Den delades ut i samband med geväret i början av Bakergevärets era och som senare visades vara onödigt eftersom det gick med handkraft att få ner kulan i skjutbart skick.
Uppfinningen av knallhatten omkring 1820 gjorde att även skjutvapnen säkrare, pålitligare och lättare att hantera. Under 1800-talets mitt lanserades det amerikanska Springfield två slaglåsgevär, dels var det m/1855 med kalibern 14,7MM som kom 1855 och dels m/1863 med kalibern .58 som kom ut åtta år senare. Det förstnämnda geväret var det första amerikanska slaglåsgeväret som kom ut på marknaden och som kuriosa kan nämnas att samma tillverkare kom ut med det s k kallade Mississippi-geväret i början på 1840-talet som också var räfflat.
Avslutning lite grann om kaliber som egentligen skrevs om omkring 2007/08 då bloggen var nylanserat och senare togs bort i samband med den stora utrensningen omkring 2011 som senare publicerades i sammanställning av artiklar något år senare. I Vapentidningen nr 6/1994 finns det en sammanställning över 33 olika kalibrar från olika år i varken kronologisk eller tematisk ordning.
Förklaring från Nordisk familjebok från 1951; Kaliber (fr. calibre), diametern till etteldvapens lopp, mätt — vid räfflade vapen — mellan bommarna. Då k. i huvudsak bestämmer eldvapnets egenskaper, brukar den ingå i vapnets officiella namn, t. ex. 7,5 cm kanon, 6,5 mm gevär o. s. v. Fordom nyttjades i st. f. kaliber vikten av den till loppet passande rundkulan av järn, t. ex.
12-pundig (12 U) kanon.Det finns långt flera kalibrar som står nämnda i Vapentidningen och en sökning på den militära wikin på engelska ger omkring 13 000 träffar. I England har man även använt namnet bore och ett sådant exempel 38 bore som användes i England under 1800-talet och det var ett räfflat framladdningsvapen och t ex en revolver så är det 38 rundkulor av bly på pundet som passade till vapnet.
Källor:
Bruner Pelle, ”Kaliber-finns det?, Vapentidningen 6/1994
Chuckhawks.com
”Encyklopedia of war machines”, 1984
Ford Roger m fl, ”Den stora boken om vapen”, 2010
Militärhistorien, svensk version, 2013
Nordens familjebok 1951, Runeberg.com
